Assyrisk-syrianska folkmordet (även kallat Sayfo, Seyfo eller ܣܰܝܦܳܐ;[3][4] turkiska: Süryani Soykırımı) drabbade åren 1915–1925 assyrier/syrianer. Det var del av de omfattande folkrensningar och folkmord som berörde ett antal folk inom Osmanska riket årtiondena kring förra sekelskiftet. Vid folkmordet utplånades uppskattningsvis 75–95 procent av folkgruppen assyrier/syrianer.
Assyrisk-syrianska folkmordet | |
Del av förföljelser av minoritetsfolk inom Osmanska riket | |
Karta över det assyrisk-syrianska folkmordets utbredning • Drabbade orter • Orter som mottog flyktingar Regioner med större mängd assyrier/syrianer. | |
Plats | Osmanska riket |
---|---|
Datum | 1914–18, 1922–25 |
Mål | Att skapa ett etniskt rent Osmanskt Rike |
Dödsoffer | 275 000–400 000[1] |
Offer | Assyrier/syrianer |
Gärningsmän | Sultan Abdulhamid II, Ungturkarnas regering, kurdiska stammar[2] |
Motiv | Nationalism |
Andra drabbade folk var armenier, Armeniska folkmordet, och greker, Pontisk-grekiska folkmordet.
Sveriges riksdag röstade 2010 för att Sverige ska erkänna händelserna som folkmord, men ingen svensk regering sedan dess har fullföljt riksdagens beslut om att erkänna det som folkmord.[5] Turkiet förnekar att det var ett folkmord enligt Folkmordets historia.[6] I Grekland är det sedan den 9 september 2014 olagligt att förneka dessa folkmord.[7] Den 7 augusti har utsetts till en minnesdag för assyrier/syrianernas martyrer.[8]
Historik
Bakgrund
Antalet folkmordsepisoder som totalt drabbade assyrier/syrianer uppskattas till över 30. Under 1800-talet mördades hundratusentals i det Osmanska riket, varav över 100 000 under Armeniska massakrerna 1894–1896.[8] Simo Parpola beräknar att förföljelserna samt alla massakrer – däribland Seyfo – på assyrier/syrianer minskat deras antal från uppskattningsvis 20 miljoner i antika tider till dagens knappt två miljoner.[9]
Förlopp
Folkmordet under perioden 1914–1925 var del av det Osmanska rikets olika folkrensningar på olika minoriteter. Folkmordet, som utplånade 75–90 % av folkgruppen assyrier/syrianer, ägde främst rum i sydöstra Turkiet, men även i nordvästra Iran.[10][11][12][13] Folkmordet kallas i folkmun för Seyfo, vilket betyder "svärd".
Enligt vissa forskare dog uppemot cirka 750 000 civila på grund av det systematiska dödandet, som beordrades och genomfördes av osmanska staten, kurdiska styrkor[14][15][16] och trupper och avdelningar inom de reguljära osmanska militär- och polismakterna som utförde folkmordet tillsammans.[10][17] Många av det assyriska/syrianska offren bodde i gränsområden och byar, vilket gör forskningen mycket svårare kring dessa. Armenierna var mer välorganiserade genom sin status som millet, vilket underlättat forskningen kring antalet döda och fördrivna armenier.
Ögonvittnesrapporter
Citat från tyska missionärer i Urmia:
There was absolutely no human power to protect these unhappy people from the savage onslaught of the invading hostile forces. It was an awful situation. At midnight the terrible exodus began; a concourse of 25,000 men, women, and children, Assyrians and Armenians, leaving cattle in the stables, all their household hoods and all the supply of food for winter, hurried, panic-stricken, on a long and painful journey to the Russian border, enduring the intense privations of a foot journey in the snow and mud, without any kind of preparation… It was a dreadful sight,… many of the old people and children died along the way."[18]
The latest news is that four thousand Assyrians and one hundred Armenians have died of disease alone, at the mission, within the last five months. All villages in the surrounding district with two or three exceptions have been plundered and burnt; twenty thousand Christians have been slaughtered in Armenia and its environs. In Haftewan, a village of Salmas, 750 corpses without heads have been recovered from the wells and cisterns alone. Why? Because the commanding officer had put a price on every Christian head… In Dilman crowds of Christians were thrown into prison and driven to accept Islam."[19]
” | Inget folk i de krigförande staterna 1914-1918 kunde undfly världskrigets fasor, men det fanns ingen nation som i likhet med assyrierna förlorade två tredjedelar av sitt folk. | „ |
– Sir Henry Dobbs.[20] |
Skillnader mot det armeniska folkmordet
Assyrierna/syrianerna mördades i sina byar, till skillnad från armenierna som mestadels mördades under långa dödsmarscher.[21] En annan skillnad är att under folkmordet på armenierna, så gjordes allt som var möjligt för att göra saken känd i världen, medan folkmordet på assyrier/syrianer iakttogs med största möjliga försiktighet, i syfte att dölja det.[22]
Forskning och erkännanden
Senare års debatt
Orhan Pamuks roman Snö (2002) sporrade år 2005 en debatt om den turkiska nationens historia. I romanen finns det otaliga dolda referenser till just folkmordet på kristna. Till exempel berättas det om hur huvudpersonen vandrar bland övergivna kyrkor och frågar sig hur det kommer sig att de står tomma. För sin roman har Orhan blivit tilldelad tyska bokhandelns fredspris och Nobelpriset i litteratur, men har samtidigt åtalats i Turkiet för förräderi mot den turkiska staten.
Med David Gaunts nya bok om folkmordet, utgiven 2006, har det fått ett "akademiskt genombrott". Boken, som är en omfattande akademisk redogörelse kring händelserna vid 1915-1916, stärker bilden av att folkmordet på assyrier/syrianer, armenier och greker var en systematisk och medveten plan att rensa ut de kristna från området. Forskningen bevisar hur nästan 90 % av den kristna befolkningen i det Osmanska riket eliminerades. I boken finns även detaljerade beskrivningar av händelserna i olika byar med en syrisk-ortodox kristen befolkning. Ingen förnuftig människa som läser denna bok kan påstå att inget hände 1915 har David Gaunt sagt.[23]
Den 9 oktober 2006 visades ett program i den holländska kanalen Nederland 2 om folkmordet. Programmet gjordes i samarbete med Seyfo Centre i Holland och folkmordsforskaren Sabri Atman och heter "Assyriche Genocide Seyfo 1915".
Internationella erkännanden
Armenien blev det andra landet att erkänna folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 23 mars 2015.[24]
Nederländerna blev det tredje landet att erkänna folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 9 april 2015.[25]
Sveriges riksdag fattade beslut om att erkänna det assyriska/syrianska folkmordet den 11 mars 2010, och Sverige kunde därmed bli det första land någonsin att officiellt erkänna folkmordet.[26] Riksdagens beslut har dock inte följts upp av ett erkännande från den svenska regeringen.
Tjeckien erkände folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 14 april 2015.[27]
Tysklands president erkände folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 23 april 2015.[28] Tyska förbundsdagen, den direkt folkvalda parlamentariska församlingen i Förbundsrepubliken Tyskland, erkände folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 2 juni 2016.[29]
Vatikanen erkände folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 12 april 2015.[30]
Österrike erkände folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 22 april 2015.[31]
Det flamländska parlamentet i Belgien erkände folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer den 23 april 2015.[32]
Den australiska delstaten New South Wales (NSW) erkände officiellt folkmordet på assyrier/syrianer, den 8 maj 2013.[33][34]
De tre senaste guvernörerna i delstaten New York har officiellt erkänt det assyrisk-syrianska folkmordet.[35][36]
Kaliforniens huvudstad Sacramento har erkänt den 7 augusti som en minnesdag för de syrianska martyrerna.[37]
International Association of Genocide Scholars (IAGS), världens ledande auktoritet inom forskningen om folkmord, har officiellt erkänt folkmordet på assyrier/syrianer.[38]
Ett 60-tal världsledande folkmordsforskare undertecknade ett upprop våren 2008 som bland annat löd: "Idag är informationen om folkmordet på armenier, assyrier och pontiska greker så omfattande att ingen seriös politiker med hedern i behåll kan hänvisa till bristande forskning som ursäkt för att inte erkänna det brott som begåtts. "Undertecknarna av detta dokument anser inte att det finns någon tvekan om att massakrerna på de kristna och andra minoriteterna i det osmanska imperiet under första världskriget var ett folkmord."[39]
Den ortodoxa organisationen "The Interparliamentary Assembly on Orthodoxy" (I.A.O.) erkände det assyrisk-syrianska folkmordet juni år 2011.[40]
Minnesmärken
Minnesmärken för det assyrisk-syrianska folkmordets offer, har uppförts i städerna Los Angeles, Chicago, Grafton och Columbia i USA,[41][42][43] i St. Petersburg, Ryssland, Sydney, Australien, Jerevan, Armenien, Botkyrka, Jönköping och Örebro, Sverige, tre i Paris, Frankrike, Qamishli och Damaskus, Syrien, Aten, Grekland, Kiev, Ukraina, Diyarbakir, Turkiet, Liege och Bryssel, Belgien och i Locarno, Schweiz.[43][44][45][46][47][48] Ett monument för Captain Robert Kenneth Nicol MC har uppförts i Nya Zeeland. Han mördades av turkarna, när trupper från Nya Zeeland och Australien räddade 60 000 assyrier/syrianer från att mördas av turkarna.[49]
Minnesmärken i Sverige
I Sverige invigdes ett det första minnesmonument i Sankt Petrus och Sankt Paulus-kyrkan i Hallunda söndagen den 26 april 2015. Monumentet dedikerades de syrianska offren som föll offer under folkmordet[50]. Bland talarna fanns Sveriges energiminister Ibrahim Baylan, Serbiens ambassadör i Sverige Dr Dušan Crnogorčević, Syriens ambassadör, representanter från den armeniska och libanesiska ambassaden i Stockholm, samt flertalet riksdags- och europaparlamentariker däribland Lars Adaktusson (kd) och Robert Halef (kd). Liberala ungdomsförbundet representerades av sin ordförande Linda Nordlund.[51][52][53]
Den 29 maj 2015 invigdes ett Seyfo monument i St:a Maria kyrkan i Örebro av den Syrisk-ortodoxa Patriarken Ignatius Aphrem II och kommunsfullmäktige i Örebro Agneta Blom.[54]
Den katolska kyrkan representerades av biskop Anders Arborelius[55] och flertalet representanter från svenska kyrkan fanns på plats. Botkyrka kommun representerades av bland annat Katarina Berggren (S) ordförande i Botkyrkas kommunstyrelse. Evenemanget sändes live i över 80 länder via tv-kanalen Suryoyo Sat.
Polisanmälan och stämning
Islamiska kulturföreningen i Bredäng gjorde en polisanmälan och krävde ett skadestånd från kyrkan på en miljon kronor för att den hade hängt upp banderoller som de känt sig kränkta av.[56][57][58][59] På banderollerna stod texten ”genom att fördöma det tidigare, kunde vi kanske ha förhindrat det senare”. Detta hänvisar till hur man möjligtvis kunde ha förhindrat förintelsen under andra världskriget om man fördömt folkmordet, som ägde rum tidigare under samma århundrade.
Islamiska kulturföreningen i Bredäng är anslutna till Svenska Diyanet-Stiftelsen som är en stiftelse med säte i Huddinge, och som utbildar imamer och driver moskéer och bönelokaler i Skandinavien. Diyanet får ett direkt stöd att göra detta av den turkiska staten.[60]
Massakrer under det sena Osmanska riket
Assyrier/syrianer var inte en lätt grupp att deportera, eftersom de, liksom sina kurdiska grannar, var beväpnade.[61]
Kristna populationen i Diyarbakır före och efter första världskriget[62] | |||||
Samfund | Före första världskriget | Försvann | Efter första världskriget | ||
---|---|---|---|---|---|
Armenier | Gregorianer | 60 000 | 58 000 | 2 000 | |
Katoliker | 12 500 | 11 500 | 1 000 | ||
Assyrier/syrianer | Kaldeiska katoliker | 11 120 | 10 010 | 1 110 | |
Syriska katoliker | 5 600 | 3 450 | 2 150 | ||
Syrisk-ortodoxa | 84 725 | 60 725 | 24 000 | ||
Totalt | 173 945 | 143 685 | 30 260 |
Kristna befolkningen i Mardin före och efter första världskriget[62] | |||||
Samfund | Före första världskriget | Försvann | Efter första världskriget | ||
---|---|---|---|---|---|
Armenier | Katoliker | 10 500 | 10 200 | 300 | |
Assyrier/syrianer | Kaldeiska katoliker | 7 870 | 6 800 | 1 070 | |
Syriska katoliker | 3 850 | 700 | 3 150 | ||
Syrisk-ortodoxa | 51 725 | 29 725 | 22 000 | ||
Totalt | 73 945 | 49 875 | 24 070 |
Se även
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.