Sant'Eugenio
kyrkobyggnad i Rom, Italien Från Wikipedia, den fria encyklopedin
kyrkobyggnad i Rom, Italien Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Sant'Eugenio, emellanåt benämnd Sant'Eugenio alle Belle Arti och Sant'Eugenio a Valle Giulia, är en kyrkobyggnad, mindre basilika och titeldiakonia i Rom, helgad åt den helige påven Eugenius I. Kyrkan är belägen vid Viale delle Belle Arti i quartiere Pinciano och tillhör församlingen Sant'Eugenio.[1]
Sant'Eugenio | |
Kyrka | |
Fasaden vid Viale delle Belle Arti. | |
Land | Italien |
---|---|
Län | Lazio |
Ort | Rom |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
Stift | Roms stift |
Församling | Sant'Eugenio |
Plats | Viale delle Belle Arti |
Invigd | 2 juni 1951 av påve Pius XII |
Interiören.
| |
Webbplats: Parrocchia di Sant'Eugenio | |
Sedan år 1980 tillhör kyrkan Opus Dei; andra kyrkor i Rom tillhörande Opus Dei är Sant'Apollinare, Santa Maria della Pace ai Parioli, San Giovanni Battista in Collatino och San Josemaria Escrivá.
År 1942 firade påve Pius XII sitt 25-årsjubileum som biskop. Han tillkännagav då att han ämnade uppföra en ny kyrka, helgad åt påve Eugenius I; Eugenio var ett av Pius XII:s dopnamn. Kyrkobyggnaden bekostades med gåvor påven mottog i samband med sitt jubileum. Pius XII lade den första stenen, hämtad från de vatikanska grottorna, den 28 juni 1943.[2] Kyrkan ritades i nybarock av arkitekterna Enrico Pietro Galeazzi och Mario Redini.[3] Byggnadsarbetena försenades på grund av andra världskriget och kyrkan konsekrerades av påven den 2 juni 1951.[2]
Fasadens nedervåning har sex korintiska pilastrar; kapitälen är utsmyckade med änglar som håller påvliga attribut. Ovanför mittportalen har Alessandro Monteleone utfört en relief som visar sex änglar med Kristogrammet med ett kors och tre spikar. Monteleone har även ritat de allegoriska figurerna Rättvisan och Freden över sidoportalerna.[2] De sex pilastrarna bär upp ett entablement, vars fris har dedikationsinskriptionen: DEO SACRVM IN HON ⋅ S ⋅ EVGENII I PIVS XII PONT ⋅ MAX ⋅ ROMANVS A ⋅ D ⋅ MDCCCCL.
Den övre våningen har ett rundbågefönster samt högreliefer föreställande de fyra evangelisterna, utförda av Francesco Nagni.[2] Fasaden kröns av ett triangulärt pediment.
Den treskeppiga interiören avdelas av korintiska kolonner. Högaltaruppsatsen har en bronsstaty föreställande Eugenius I, skulpterad av Attilio Selva. Antependiet visar Korsnedtagandet. I absiden har Ferruccio Farazzi freskmålat Korsets triumf och Passionssymbolerna.[4] Kapellen på ömse sidor av högkoret är invigda åt Jesu heliga hjärta (höger) respektive den helige Josef (vänster). Vänster tvärskepp har ett kapell invigt åt Vår Fru av Fátima som framställs med änglar och helgon; de sistnämnda är Antonius av Padua, Nuno Álvares Pereira, Elisabet av Portugal och Johannes av Gud. Kapellet i höger tvärskepp är invigt åt apostlarna Petrus och Paulus. Altarmålningen, som framställer titelhelgonen, är ett verk av Francesco Perotti. Scenerna ur helgonens liv har målats av Marcello Avenali.[5]
Interiören har sex sidokapell, tre på vardera sida.
Första sidokapellet på höger hand är invigt åt den heliga Francesca Saverio Cabrini och har en bronsstaty av helgonet, utförd av Pericle Fazzini.[4]
Det andra kapellet är invigt åt den helige Franciskus av Assisi och har Domenico Rambellis bronsstaty av helgonet.[4]
Tredje kapellet på höger hand är invigt åt den heliga jungfrumartyren Agnes. Venanzo Crocetti har målat Den heliga Agnes förhärligande.[4]
Första sidokapellet på vänster hand är invigt åt den helige eremiten och mystikern Nikolaus av Flüe. Corrado Vigni har utfört helgonets staty.[4]
Detta kapell är invigt åt den heliga Katarina av Siena. Lågreliefen Den heliga Katarinas hänryckning är ett verk av Enrico Castelli. Giorgio Quaroni har målat scener ur helgonets liv.[4]
Det tredje kapellet är invigt åt den helige Filippo Neri. Bronsstatyn som avbildar helgonet är utförd av Francesco Messina.[4]
Interiörens Via Crucis har stationer, vilka är ett verk av Attilio Torresini, Alfredo Biagini, Antonio Berti och Giacomo Manzù.[4]
Sant'Eugenio stiftades som titeldiakonia av påve Johannes XXIII år 1960.[6]
|
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.