Kommunens norra och södra delar präglas av kuperade skogsområden och rika sjöar, medan mellersta delarna domineras av Dalälvens dalgång omgiven av odlade områden med fina sediment. Här har raviner som det imponerande Säterdalen med sin 40 meter djupa ravin och lövskogsvegetation bildats i sedimentjordarna. Centralorten kännetecknas av rullstensåsenBadelundaåsen, sträckande sig i nordvästlig–sydöstlig riktning, täckt till stor del av sediment och fungerar som öppen odlingsmark.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
År 2020 bodde 66,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Säters kommun:[13]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av de rödgröna och Folkpartiet. Tillsammans samlade partierna 20 av 35 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fortsatte en blocköverskridande koalition att styra; denna gång bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. De två partierna fortsatte samregera även efter valet 2018.[14] Efter valet 2022 inkluderades även Kristdemokraterna i styret. Partierna meddelade att fokus under mandatperioden skulle ligga på "barn och utbildning, företagande och på Säters ekonomi".[15]
Kommunfullmäktige
Presidium
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-05) Motivering: Två mandatperioder gamla uppgifterHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Kommunstyrelsen i Säters kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Utöver det som enligt lag åligger kommunstyrelsen har den i Säters kommun även ansvar för ekonomi, näringsliv, kommunikation, konsumentfrågor, personalfrågor, IT-frågor och fritidsfrågor. För sitt arbete har de delat in sig i tre utskott om tre och fem ledamöter. Dessa är: arbetsutskottet, personalutskottet och fritidsutskottet.[16]
Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd.[17]
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2014–2018.
Mer information Nämnd, Ordförande ...
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
C
Sune Hemmingsson
S
Hans-Göran Steneryd
Kulturnämnden
S
Annbritt Grünewald
S
Lennart Götesson
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Håkan Karlsson
C
Marit Ragnarsson
Jävsnämnden
S
Håkan Engberg
FP
Hans-Otto Jönsson
Utbildningsnämnden
S
Tommy Bäck
C
Anders Olsson
Valnämnden
S
Lars Hjorth
M
Ulrika Åsåker
Stäng
Näringsliv
Under 1500- och 1600-talen var området en betydande plats för gruv- och bruksverksamhet. Under 1900-talet har näringslivet i kommunen främst präglats av offentliga verksamheter, särskilt Säters sjukhus som senare blev känt som Skönviks psykiatriska klinik. I början av 2020-talet var sjukhuset fortfarande den största arbetsplatsen i kommunen. Näringslivet inkluderade även små och medelstora företag som Gustafs Scandinavia AB och Sittab AB (specialiserade på stolar), alla belägna i Gustafs. Kommunen och regionen var fortsatt de största arbetsgivarna.[8]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 70 korsar kommunen och passerar genom centralorten och vidare mot nordväst mellan Mora och Enbacka. I norra delarna av kommunen går även riksväg 80 från öst till väst. Länsväg 266 korsar mellersta delarna av kommunen söder om Hyen. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Avesta Krylbo–Borlänge.[8]
Utbildning
Stora Skedvi skola (2017-2018 under ombyggnad)
I kommunen fanns fram till våren 2017 Dahlandergymnasiet då de sista treorna gick ut. Skolan lades ned på grund av lågt antal sökande och från hösten 2017 finns enbart introduktionsprogram och vuxenutbildning på skolan.[18][19]
Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot en upphöjning liggande rött smidesämne.
Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.
Gustafs landskommun
Silvbergs landskommun
Stora Skedvi landskommun
