Tysklands rikskansler

Tysklands rikskansler (tyska: Reichskanzler Deutschlands), var Tysklands regeringschef från Tysklands enande och Kejsardömet Tysklands utropande 1871 fram till Nazitysklands kapitulation 1945.

Tysklands rikskansler
Tysklands flagga 1867-1920 & 1933-1935
Underställd	Kejsaren (fram till 1918) Rikspresidenten (1919-1935)
Inrättat	1871
Siste innehavare	Lutz Schwerin von Krosigk
Avvecklat	1945
Efterträdare	Västtysklands förbundskansler Östtysklands ministerpresident

Rikskanslerämbetet var således kontinuerligt under tre olika tyska statsbildningar; Kejsardömet Tyskland och Weimarrepubliken (Andra riket) samt i Nazityskland (Tredje riket).

Bakgrund

Under kejsardömets tid utsågs rikskanslern direkt av tyske kejsaren, formellt utan hänsyn till riksdagen. Otto von Bismarck styrde i praktiken riket från grundandet med järnhand i kejsar Wilhelm I:s namn och myndighet. Bismarck var samtidigt även Preussens ministerpresident, dvs även regeringschef för den överlägset största delstaten. Bismarck fortsatte under trekejsaråret, men avskedades av kejsar Wilhelm II under 1890.

Men i början av 1900-talet blev det för att driva en funktionsduglig riksregering ofta nödvändigt med samarbete med riksdagen. Under Weimarrepubliken ersattes kejsarens ställning av Tysklands rikspresident. Weimarkonstitutionen gav möjlighet för rikskanslern och regeringen, med rikspresidentens stöd, att verkställa åtgärder i strid med riksdagen.

Riksdagen sattes emellertid helt ur spel efter Riksdagshusbranden varefter Hitler, vars regering erhållit en riksdagsmajoritet först efter nyval, utövade rikskanslerämbetet diktatoriskt genom Fullmaktslagen. Efter rikspresident Paul von Hindeburgs död 1935 sammanfogade Hitler statschefs- och regeringschefsposten till ett samlat ämbete under sin livstid: Führer och rikskansler (tyska: Führer und Reichkanzler).

Den siste rikskanslern, Joseph Goebbels, efterträddes efter sin död av Lutz Schwerin von Krosigk, utsedd av den dåvarande rikspresidenten Karl Dönitz, med titeln ledande minister.

Efterföljare i Västtyskland och Östtyskland

Sedan Tyskland återupprättats som stat efter fyra års ockupation benämndes posten förbundskansler i Västtyskland, ministerpresident i Östtyskland.

Lista över Tysklands rikskanslerer

Kejsardömet Tyskland (1871–1918)
Nr	Porträtt	Rikskansler (Född–Död)	Tillträde	Frånträde	Varaktighet	Politiskt parti		Regering
1		Furst Otto von Bismarck (1815–1898)	21 mars 1871	20 mars 1890	18 år och 364 dagar		Partilös	Bismarck
2		Greve Leo von Caprivi (1831–1899)	20 mars 1890	26 oktober 1894	4 år och 220 dagar		Partilös	Caprivi
3		Furst Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst (1819–1901)	29 oktober 1894	17 oktober 1900	5 år och 353 dagar		Partilös	Hohenlohe-Schillingsfürst
4		Furst Bernhard von Bülow (1849–1929)	17 oktober 1900	14 juli 1909	8 år och 270 dagar		Partilös	Bülow
5		Theobald von Bethmann-Hollweg (1856–1921)	14 juli 1909	13 juli 1917	7 år och 364 dagar		Partilös	Bethmann-Hollweg
6		Georg Michaelis (1857–1936)	14 juli 1917	1 november 1917	0 år och 110 dagar		Partilös	Michaelis
7		Greve Georg von Hertling (1843–1919)	1 november 1917	30 september 1918	0 år och 333 dagar		Centrumpartiet	Hertling
8		Prins Max av Baden (1867–1929)	3 oktober 1918	9 november 1918	0 år och 40 dagar		Partilös	Baden
9		Friedrich Ebert (1871–1925)	9 november 1918	10 november 1918	0 år och 1 dag		SPD	–
Weimarrepubliken (1919–1933)
Nr	Porträtt	Rikskansler (Född–Död)	Tillträde	Frånträde	Varaktighet	Politiskt parti		Regering
10		Philipp Scheidemann[a] (1865–1939)	13 februari 1919	20 juni 1919	0 år och 127 dagar		SPD	Scheidemann
11		Gustav Bauer (1870–1944)	21 juni 1919	26 mars 1920	0 år och 279 dagar		SPD	Bauer
12		Hermann Müller (1876–1931)	27 mars 1920	8 juni 1920	0 år och 73 dagar		SPD	Müller I
13		Konstantin Fehrenbach (1852–1926)	25 juni 1920	4 maj 1921	0 år och 313 dagar		Centrumpartiet	Fehrenbach
14		Joseph Wirth (1879–1956)	10 maj 1921	14 november 1922	1 år och 188 dagar		Centrumpartiet	Wirth I      Wirth II
15		Wilhelm Cuno (1876–1933)	22 november 1922	12 augusti 1923	0 år och 263 dagar		Partilös	Cuno
16		Gustav Stresemann (1878–1929)	13 augusti 1923	23 november 1923	0 år och 102 dagar		Deutsche Volkspartei	Stresemann I      Stresemann II
17		Wilhelm Marx (1863–1946)	30 november 1923	15 januari 1925	1 år och 46 dagar		Centrumpartiet	Marx I      Marx II
18		Hans Luther (1879–1962)	15 januari 1925	12 maj 1926	1 år och 117 dagar		Deutsche Volkspartei	Luther I      Luther II
(17)		Wilhelm Marx (1863–1946)	17 maj 1926	12 juni 1928	2 år och 26 dagar		Centrumpartiet	Marx III      Marx IV
(12)		Hermann Müller (1876–1931)	28 juni 1928	27 mars 1930	1 år och 272 dagar		SPD	Müller II
19		Heinrich Brüning (1885–1970)	30 mars 1930	30 maj 1932	2 år och 61 dagar		Centrumpartiet	Brüning I      Brüning II
20		Franz von Papen (1879–1969)	1 juni 1932	17 november 1932	0 år och 169 dagar		Partilös	Papen
21		Kurt von Schleicher (1882–1934)	3 december 1932	28 januari 1933	0 år och 56 dagar		Partilös	Schleicher
Tredje riket (1933–1945)
Nr	Porträtt	Rikskansler (Född–Död)	Tillträde	Frånträde	Varaktighet	Politiskt parti		Regering
22		Adolf Hitler (1889–1945)	30 januari 1933	30 april 1945 †	12 år och 90 dagar		NSDAP	Hitler
23		Joseph Goebbels (1897–1945)	30 april 1945	1 maj 1945 †	0 år och 1 dag		NSDAP	Goebbels
24		Greve Lutz Schwerin von Krosigk[b] (1887–1977)	2 maj 1945	23 maj 1945	0 år och 21 dagar		Partilös	Schwerin von Krosigk

Se även

• Rikskansler
• Tyska novemberrevolutionen
• Weimarkonstitutionen

Anmärkningar

1. Var även riksministerpresident.
2. Formellt ledande minister (Leitende Minister); avböjde titeln rikskansler.

Referenser

• Bundesarchiv: Die Reichskanzler der Weimarer Republik (tyska)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tysklands rikskansler.