Råneå socken

Råneå socken ligger i Norrbotten och är sedan 1971 en del av Luleå och Bodens kommuner, från 2016 inom Råneå och Gunnarsbyns distrikt.

Råneå socken Socken
Råneå kyrka
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Kommun	Bodens kommun och Luleå kommun
Bildad	25 mars 1642
Area	2 237 kvadratkilometer
Upphov till	Råneå landskommun Råneå församling
Tingslag	Kalix domsagas tingslag (1948-01-01–) Råneå tingslag (–1947-12-31)
Karta
Råneå sockens läge i Norrbottens län. Råneå sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater	65°51′23″N 22°17′10″Ö
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	0190
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Råneå distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var den 1 januari 1961 2 237,04 kvadratkilometer, varav 2 076,71 km² land.^[1] År 2000 fanns här 5 152 invånare.^[2] Tätorten Jämtön, småorten Gunnarsbyn samt tätorten och kyrkbyn Råneå med sockenkyrkan Råneå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen bildades 25 mars 1642 som en utbrytning ur Luleå socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Råneå församling och för de borgerliga frågorna till Råneå landskommun. 1962 utbröts Gunnarsbyns församling. Landskommunen delades 1967 då delen motsvarande Gunnarsbyns församling fördes till Bodens stad, resterande del motsvarande Råneå församling uppgick sedan 1969 till Luleå stad.^[2]

1 januari 2016 inrättades distrikten Råneå och Gunnarsbyn, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1962, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.^[3]

Geografi

Råneå socken ligger vid kusten kring Råneälven och Vitån och sjöarna Degervattnet och Degerselet. Socknen har dalgångsbygd utmed älvarna och vid kusten och är i övrigt en myrrik skogsbygd med höjder som i nordväst i Blåkölen når 418 meter över havet.^[4][5][6]

Fornlämningar

Cirka 120 Boplatser från stenåldern och några gravrösen är funna. Cirka 100 fångstgropar har påträffats. Vidare finns lämningar vid samiska flyttningsvägar.^[4][5][7][8]

Från nyare tid finns några ruiner efter hyttor och fallhammare, enkannerligen efter Meldersteins bruk.

Namnet

Namnet (1339 Rano) kommer från kyrkbyn som har sitt namn från Råneälven. Älvnamnet har samiskt ursprung med förleden ráddna, 'kamrat, granne'.^[5][9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Råneå socken 1750–1990
År			Folkmängd
1750			1 131
1760			1 325
1769			1 504
1780			1 719
1790			1 924
1800			2 321
1810			2 465
1820			2 769
1830			3 268
1840			3 910
1850			4 643
1860			5 487
1870			6 094
1880			7 135
1890			7 411
1900			7 777
1910			8 137
1920			8 838
1930			8 730
1940			9 087
1950			8 634
1960			7 523
1970			5 663
1980			5 714
1990			5 529
Anm: Tabellen inkluderar Gunnarsbyn. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".^[10] Siffrorna för 1805-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.^[11]

Årtal	Svenskar	Finnar	Samer	Totalt
1805			34
1810			19
1815			11
1820			27
1825			100
1830			86
1835			67
1840			44
1845			27
1850			27
1855			42
1860	5 392	0	95	5 487
1870	6 071	0	23	6 094
1880	7 067	10	58	7 135
1890	7 313	12	86	7 411
1900	7 694	23	60	7 777

Se även

• Råneå tingslag

Referenser

Noter

1. (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://www.webcitation.org/6a1zkRbkC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
2. Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
3. Administrativ historik för Råneå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
4. Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
5. Nationalencyklopedin
6. Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Råneå socken
7. Fornlämningar, Statens historiska museum: Råneå socken
8. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Råneå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
9. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
10. SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
11. ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023.

Externa länkar

• Arkiv relaterade till Råneå socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Råneå socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.