Eksläktet

	Eksläktet
	Rödek (Q. rubra)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Bokordningen; Fagales
Familj	Bokväxter; Fagaceae
Underfamilj	Quercoideae
Släkte	Eksläktet; Quercus
Vetenskapligt namn
	§ Quercus
Auktor	Linné, 1753
Arter
	Aleppoek (Q. infectoria); Armenisk ek (Q. pontica); Bergek (Q. petraea); Ek (Q. robur); Färgek (Q. velutina); Japansk ek (Q. serrata); Kejsarek (Q. dentata); Kermesek (Q. coccifera); Korkek (Q. suber); Kärrek (Q. palustris); Persisk ek (Q. macranthera); Rödek (Q. rubra); Scharlakansek (Q. coccinea); Stenek (Q. ilex); Turkisk ek (Q. cerris); Ungersk ek (Q. frainetto); Vintergrön ek (Q. x turneri); Vitek (Q. alba);

Eksläktet (Quercus)^[1]^[2] är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter^[3] med cirka 400 arter. Släktet förekommer naturligt i Eurasien, Nordafrika, Nordamerika, Västindien, Mexiko och söderut till Colombia.

Snabbfakta Systematik, Domän ...

Stäng

Frukterna, i form av nötter, kallas ekollon. De är ägg-, cylinder- eller konformiga, har hård vägg med gulbrun till mörkbrun eller rödbrun färg i det mogna stadiet. Ollonen, som kan sitta enstaka eller flera tillsammans, kan hos vissa arter bli uppemot 4 cm långa men hos andra är de mindre än 1 cm. De är fästade i en ollonskål, cupula. Att ha nötter (ollon) i cupula är gemensamt för alla bokväxter. Ekollon faller inte under allemansrätten, utan får bara plockas med markägarens tillstånd.^{[källa behövs]}

Ekollon som människoföda

Ekollon har historiskt varit en viktig människoföda, de är näringsrika men innehåller ett giftigt och bittert garvämne (tannin) som måste lakas ur innan de blir lämpliga som föda.

Orsaken till att ekollon har övergivits som människoföda är troligtvis att det inte går att vara säker på hur den färdiga produkten kommer smaka, eftersom varje ekollon har en unik smak, och det behövs många ekollon för att göra det mjöl som användas som föda.^[4]

Ekollon som djurfoder

Svin är mycket förtjusta i ekollon och påverkas inte av tanninet eftersom deras saliv innehåller ett ämne som binder det. För hästar och kor kan det däremot vara farligt att förtära för många ekollon.^[5]

Ek (Q. robur), kallas även sommarek, stjälkek, skogsek och vanlig ek
Bergek (Q. petraea), kallas även druvek och vinterek, förekommer i Sverige liksom ek
Korkek (Q. suber) ger kork liksom Quercus variabilis
Ekollon från Quercus ithaburensis macrolepis har handelsvärde som ingrediens vid garvning.
Barken hos färgek (Q. velutina) lämnar ett användbart gult färgämne quercitron
Turkisk ek (Q. cerris), rödek (Q. rubra), blodek eller scharlakansek (Q. coccinea), vitek (Q. alba) och kärrek (Q. palustris) förekommer som prydnads- och trädgårdsväxter

[1]
Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Quercus L. – Eksläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 18 december 2014
[2]
”Taxonomisk information – Släkte: Quercus – ekar”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218174838/https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006232?changeRoot=True. Läst 18 december 2014.
[3]
Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (29 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17084675. Läst 26 maj 2014.
[4]
Albala, Ken (2013) (på english). Food: A Cultural Culinary History. The Great Courses. https://www.audible.com/pd/Food-A-Cultural-Culinary-History-Audiobook/B00D8EMBVQ?ref=a_library_t_c5_libItem_&pf_rd_p=85df3330-9dc4-4a45-ae69-93cc2fc25ca4&pf_rd_r=VAX1C5X0NV1Y0546JJA7
[5]
”Ekollonförgiftning”. Evidensia Djursjukvård. 7 maj Evidensia Djursjukvård2020. https://evidensia.se/djurvardguiden/ekollonforgiftning/. Läst 28 maj 2021.

Wikimedia Commons har media som rör Ekollon.
Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör Eksläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Eksläktet.
Artförteckning
Den virtuella floran - Ekar
Choose the most impressive oak in Europe (engelska)

[SKUD-1] [1]
Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Quercus L. – Eksläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 18 december 2014

[Dyntaxa-2] [2]
”Taxonomisk information – Släkte: Quercus – ekar”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218174838/https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006232?changeRoot=True. Läst 18 december 2014.

[COL-3] [3]
Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (29 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17084675. Läst 26 maj 2014.

[4] [4]
Albala, Ken (2013) (på english). Food: A Cultural Culinary History. The Great Courses. https://www.audible.com/pd/Food-A-Cultural-Culinary-History-Audiobook/B00D8EMBVQ?ref=a_library_t_c5_libItem_&pf_rd_p=85df3330-9dc4-4a45-ae69-93cc2fc25ca4&pf_rd_r=VAX1C5X0NV1Y0546JJA7

[5] [5]
”Ekollonförgiftning”. Evidensia Djursjukvård. 7 maj Evidensia Djursjukvård2020. https://evidensia.se/djurvardguiden/ekollonforgiftning/. Läst 28 maj 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Ekollon som människoföda

Ekollon som djurfoder

Wikiwand in your browser!

Eksläktet

Ekollon som människoföda

Ekollon som djurfoder

Wikiwand in your browser!

Ekollon

Några arter

Dottertaxa till Ekar, i alfabetisk ordning[3]

Bildgalleri

Se även

Källor

Externa länkar

Systematik
Eksläktet
Rödek (Q. rubra)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Bokordningen Fagales
Familj	Bokväxter Fagaceae
Underfamilj	Quercoideae
Släkte	Eksläktet Quercus
Vetenskapligt namn
§ Quercus
Auktor	Linné, 1753
Arter
Aleppoek (Q. infectoria) Armenisk ek (Q. pontica) Bergek (Q. petraea) Ek (Q. robur) Färgek (Q. velutina) Japansk ek (Q. serrata) Kejsarek (Q. dentata) Kermesek (Q. coccifera) Korkek (Q. suber) Kärrek (Q. palustris) Persisk ek (Q. macranthera) Rödek (Q. rubra) Scharlakansek (Q. coccinea) Stenek (Q. ilex) Turkisk ek (Q. cerris) Ungersk ek (Q. frainetto) Vintergrön ek (Q. x turneri) Vitek (Q. alba)