Abessiv

Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Abessiv (latin abesse [abesse], som utmärker frånvaro), eller privativ eller karitiv[källa behövs], är ett kasus i böjningen av substantiv som ursprungligen betecknar frånvaro eller avsaknad.[1] Abessiv är vanligt i uraliska språk,[1] australiska språk[1] och turkiska språk[källa behövs].

I svenskan motsvaras abessivrelationen vanligtvis av att prepositionen ”utan” ställs framför det aktuella ordet.

I standardfinska

Ett exempel på finsk abessiv är att raha betyder ”pengar”, och rahatta betyder ”utan pengar”.[2] I substantiv i nutida standardfinska är abessiv dock ovanligt[2] – ett marginellt kasus. Oftare används som i svenska ett ord som betyder ”utan”, ilman, följt av substantivet i partitivkasus[2]ilman rahaa. I finska verb är abessiv däremot produktivt.[2] Den finska tredje infinitiven har en abessivform: lukematta (ei opi) – ”utan att läsa (lär man sig inte)”.[2] Verbstammen är luke och morfemet för tredje infinitiven är ma.

Annan betydelse i guugu yimithirr

I den grammatiska beskrivning som publicerats om guugu yimithirr betecknar abessiv ett annat kasus.[3] I guugu yimithirrgrammatik betecknar abessiv, med suffixet ga, rörelse bort från en person,[3] till exempel John Peterga gaday – ”John kom från Peter”.

Funktionen ”avsaknad” markeras i guugu yimithirr i stället med ett morfem som kallas privativ, men det är ovisst huruvida privativ i guugu yimithirr skall anses vara ett kasus eller är en avledning.[3]

Abessivändelser

Substantiv

Verb

Referenser

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.