Polyfoni är en musikalisk satstyp, en av formerna för flerstämmighet. Adjektivet är polyfon ("ett polyfont musikstycke"), medan polyfonisk används för det ljudtekniska begreppet.
- Den här artikeln behandlar det musikaliska begreppet polyfoni. För det ljudtekniska begreppet, se Polyfoni (ljudteknik).
Former och definitioner
Polyfoni kännetecknas av att flera stämmor än en har melodisk betydelse - det finns flera melodier samtidigt. Polyfont skrivsätt är en naturlig följd av kontrapunktisk kompositionsteknik; men det finns också andra, så att säga friare, sorter. Tar man ett par vismelodier eller liknande och spelar dem samtidigt (och det, enkelt uttryckt, låter bra), kallas det quodlibet; låter man melodislingor i flera stämmor liksom leka eller samtala i munnen på varandra utan att det kan kallas vare sig konrapunktiskt eller quodlibet, talar man om polymelodik. Från polymelodik finns dock en gråzon i riktning mot där de olika stämmornas förgrundsinsatser kommer mera efter varandra (antifoniskt) än samtidigt, eller är så korta att satsens huvudkaraktär ändå blir homofon.
- Finns det bara en melodi, med eller utan basstämma, och resten är underordnade melodilinjer eller ackord, är satsen homofon.
- Är musiken enstämmig, så är den monofon.
Utbredning och historik
Polyfoni är karakteristisk för kyrklig och högreståndsmusik från den sena medeltiden samt renässansen – bland annat i motetter, ricercarer och madrigaler – och barocken, och förekommer i en del östeuropeiska musiktraditioner, exempelvis i georgisk musik. I den västliga kyrkan har polyfon musik varit vanlig också under andra perioder än de ovannämnda. Den förekom redan på tolvhundratalet i den franska Ars antiqua-skolan, men första gången som kyrkan officiellt tillät polyfoni i sin musik var år 1364 under påve Urban V, då prästen och kompositören Guillaume de Machaut, en företrädare för vad som senare kom att kallas Ars nova, komponerade första satsen i mässan La Messe de Notre Dame.[1]
Se även
Källor
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
