Polismyndigheten i Stockholms län

Polismyndigheten i Stockholms län var från 1 juli 1994 fram till och med 31 december 2014 en polismyndighet för Stockholms län, som då utgjorde ett polisdistrikt. Den var då då den fanns Sveriges största länspolismyndighet med cirka 6 900 anställda inom åtta polismästardistrikt, med säte i Stockholms polishus på Kungsholmen.

Polismyndigheten i Stockholms län
Underordnad	Rikspolisstyrelsen
Departement	Justitiedepartementet
Organisationstyp	Polismyndighet
Län	Stockholms län
Föregångare	12 lokala polismyndigheter i Stockholms län[1]
Inrättad	1 juli 1994[1]
Nedlagd	31 december 2014
Efterföljare	Polismyndigheten (Polisregion Stockholm)
Länspolismästare	Sven-Åke Hjälmroth 1994–1996 Gunno Gunnmo 1996-2003 Carin Götblad 2003-12 Mats Löfving 2012-14
Antal anställda	6 900
Instruktion	Polisförordningen (1998:1558)

Från 1 januari 2015 har Rikspolisstyrelsen och samtliga länspolismyndigheter slagits samman till en riksomfattande myndighet, Polismyndigheten. Polisregion Stockholm innefattar hela det geografiska område som Polismyndigheten i Stockholms län tidigare utgjorde.^[2]

Bakgrund

Under 1990-talet ändrades polisdistrikten i Sverige från att omfatta en eller fler kommuner till att omfatta hela län. Detta innebar att mindre polismyndigheter slogs samman till en polismyndighet för varje län. I Stockholms län så fanns det 12 lokala polismyndigheter i länet innan 1 juli 1994, då Polismyndigheten i Stockholms län bildades.^{[1] [n 1]}

Polismyndigheten i Stockholm, som hade bildats 1 januari 1965 då förstatligandet av polisväsendet i Sverige ägde rum och som omfattande Stockholms kommun (med ledamöter i polisstyrelsen utsedda av Stockholms kommunfullmäktige), utgjorde stommen för den 1994 nybildade länspolismyndigheten.^[4][5] Polismyndigheten i Stockholm hade redan från 1976, efter beslut av regeringen, övertagit ansvaret för polisverksamheten i och kring Arlanda flygplats från Polismyndigheten i Märsta.^[4]

Länspolismästaren, som tidigare varit myndighetschef för Polismyndigheten i Stockholm blev efter 1 juli 1994 myndighetschef för Polismyndigheten i Stockholms län.^[5]

Genom förändringar i Polislagen upphörde Länsstyrelsen i Stockholms läns roll som "högsta polismyndighet i länet" 1 januari 1999.^[6]

Polismästardistrikt

Polismästardistrikten var en lokal områdesindelning av Polismyndigheten i Stockholms län. (I andra svenska län användes andra benämningar för de lokala enheterna, till exempel polisområde.)

Länet var indelat i följande åtta polismästardistrikt (vars chefer var polismästare^[5]):

1. City polismästardistrikt
2. Söderorts polismästardistrikt
3. Västerorts polismästardistrikt
4. Roslagens polismästardistrikt
5. Norrorts polismästardistrikt
6. Nacka polismästardistrikt
7. Södertörns polismästardistrikt
8. Södertälje polismästardistrikt

Grupper inom myndigheten

Polisingripande på Tegnérgatan.

Som det såg ut kring 2014

• Ambassadgruppen var specialiserad på skydd av utländska ambassader och konsulat. Enheten arbetade också, tillsammans med Säkerhetspolisen, med det inre skyddet vid statsbesök.
• Hundenheten bestod av poliser utbildade till hundförare med polishundar. Arbetsuppgifterna kunde vara att leta efter försvunna personer eller övervakning av demonstrationer.
• Klotterkommissionen arbetade med att bekämpa klotter.
• Kommissionen mot Människohandel arbetade med att bekämpa människohandelsbrott, i första han "trafficking".
• Prostitutionsgruppen arbetade med att bekämpa prostitution. Gruppens huvudsakliga arbetsuppgift rörde personer som främjade prostitution i så kalkad koppleriverksamhet samt personer som köpte sexuella tjänster. Ett annat viktigt arbetsområde för Prostitutionsgruppen var att hitta och identifiera minderåriga som utnyttjades i prostitution.

Piketbuss vid Sergels torg i Stockholm

Den tidigare polisbåten 39-9970, en Stridsbåt 90H i äldre målning, öster om Matsholmen i Stockholms skärgård, 2011

• Krogsektionen arbetade med att bekämpa narkotikahanteringen kopplad till krog- och nöjesvärlden. Krogsektionen arbetade uteslutande civilt utanför och inne på krogarna.
• Plattangruppen arbetade med att bekämpa narkotikahanteringen på Sergels torg och i dess närområde.
• Polisrytteriet användes ofta vid större händelser som till exempel fotbollsderbyn eller demonstrationer för att skingra folkmassor.
• Ungdomssektionen arbetade med att beivra narkotikabruk, -missbruk och -försäljning bland och till ungdomar. Målgruppen var främst 15-20-åringar men även yngre och äldre drogbrukare.
• Piketenheten hade som huvuduppgift att ingripa i särskilt komplicerade och farliga situationer. Andra arbetsuppgifter var eskort av värdetransporter, personer och räddningstjänst.^[7]
• Sjöpolisen i Stockholm var en av två sjöpolisenheter i Sverige (den andra sjöpolisenheten fanns inom Polismyndigheten Västra Götaland), baserad i Nacka strand.
• Tunnelbanepolisen arbetade med att upprätthålla ordning i kollektivtrafikens miljöer.

Övrigt

Polisbricka Stockholm 1800-tal.

• En kvinnlig polisavdelning bildades 1926, vilket de kvinnliga stadsfullmäktigeledamöterna i Stockholm motionerat om. De kvinnliga poliserna skulle utföra patrulltjänst samt arbeta förebyggande mot ungdomar. Civilklädda, kvinnliga poliser skulle även övervaka danslokalerna och "inrapportera sina erfarenheter till polisbefälet".^[8]

Se även

• Stockholmspolisens IF
• Stockholmspolisens häst Utter
• Överståthållarämbetet

Referenser

• Presentation av Polismyndigheten i Stockholms län, öppnad 2010-09-07.
• Organisationsskiss över Polismyndigheten i Stockholms län, öppnad 2010-09-07.

Anmärkningar

1. De lokala polismyndigheter som fanns i Stockholms län innan 1 juni 1994 var följande:

   1. Polismyndigheten i Handen
   2. Polismyndigheten i Huddinge
   3. Polismyndigheten i Jakobsberg
   4. Polismyndigheten i Lidingö
   5. Polismyndigheten i Märsta
   6. Polismyndigheten i Nacka
   7. Polismyndigheten i Norrtälje
   8. Polismyndigheten i Sollentuna
   9. Polismyndigheten i Solna
   10. Polismyndigheten i Stockholm
   11. Polismyndigheten i Södertälje
   12. Polismyndigheten i Täby^[3]

Noter

1. Annika Ånnerud (20 maj 1994). ”Två polischefer kvar att utnämna”. Dagens Nyheter. ”I praktiken kommer den nya organisationen att träda i kraft successivt under sommaren och hösten. Men formellt gäller den från 1 juli. Då övergår länets tolv polismyndigheter och sju polisområden till en enda polismyndighet med åtta polismästardistrikt.”
2. Hansson, Tommy (14 september 2014). ”Mer poliser närmare medborgarna”. blaljus. Polisförbundet. https://blaljus.nu/nyhetsartikel/mer-poliser-narmare-medborgarna. Läst 23 mars 2023.
3. ”Sveriges statskalender 1992” (Sveriges statskalender). gupea.ub.gu.se. Göteborgs universitetsbibliotek. sid. 324-326. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59882/gupea_2077_59882_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 23 mars 2024.
4. ”Stockholms kommunalkalender 1993” (Stockholms kommunalkalender). stadsarkivet.stockholm.se. Stockholms stadsarkiv. 1993. sid. 384-390. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kommunalkalender_1907_2012/KK_1993_397_408.pdf. Läst 23 mars 2024.
5. ”Stockholms kommunalkalender 1995” (Stockholms kommunalkalender). stadsarkivet.stockholm.se. Stockholms stadsarkiv. 1995. sid. 364-369. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kommunalkalender_1907_2012/KK_1995_377_388.pdf. Läst 23 mars 2024.
6. ”Stockholms kommunalkalender 1999” (Stockholms kommunalkalender). stadsarkivet.stockholm.se. Stockholms stadsarkiv. 1999. sid. 382-386. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kommunalkalender_1907_2012/KK_1999_393_404.pdf. Läst 23 mars 2024.
7. Svensk Utryckningsfordonsförening http://www.utryckningsfordon.se/polisbussar 20 Januari 2014
8. Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 99