Personer i Sverige födda i Ungern

Till personer i Sverige födda i Ungern räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Ungern. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 16 800 personer födda i Ungern.^[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 33 116 personer som antingen själva var födda i Ungern eller hade minst en förälder som var det. Av dessa är runt 10 000 protestanter, varav många utöver den ungerska protestantiska kyrkan i Sverige dessutom är medlemmar i Svenska Kyrkan - vilket tyder på en protestantisk överrepresentation bland gruppen i Sverige. ^[2]

Personer i Sverige födda i Ungern

Ungern ·  Sverige
Antal sammanlagt
20 869 (31 december 2017) varav 16 792 födda i Ungern och 4 077 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Ungern.[1]
Språk
ungerska · svenska

Historik

En tidig ungrar-ättling var Christoffer Polhem vars far var tvungen att fly Ungern, till Svenska Pommern, då de österrikiska katolikerna förföljde de ungerska protestanterna. Medlemmar ur ätten Von Simolin (ursprungligen Báthory) bosatte sig i Åbo. Carl de Sharengrad flydde från österrikarna efter revolten 1848. Nobelpristagaren i medicin 1914 Robert Bárány satt i rysk krigsfångenskap och blev hjälpt till Sverige ca 1916. Efter freden i Trianon sökte sig många ungrare bort, bl.a. dirigenten Carl von Garaguly. Den ungerska Nobelpristagaren i kemi George de Hevesy flydde till Sverige 1944. Under Ungernrevolten i oktober-november 1956 flydde cirka 8 000 ungrare till Sverige,^[3]

Historisk utveckling

Födda i Ungern

Personer i Sverige födda i Ungern 1900–2022[4][5][6]
År			Folkmängd
1900			50
1930			108
1950			2 030
1960			8 544
1970			10 650
1980			12 929
1990			15 045
2000			14 127
2001			14 027
2002			13 935
2003			13 794
2004			13 672
2005			13 600
2006			13 711
2007			14 057
2008			14 624
2009			15 119
2010			15 339
2011			15 441
2012			15 678
2013			15 953
2014			16 193
2015			16 531
2016			16 676
2017			16 792
2018			16 799
2019			16 728
2020			16 480
2021			16 381
2022			16 568
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Se även

• Ungerns ambassad i Stockholm
• Relationer mellan Sverige och Ungern

Referenser

Noter

1. ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 1 juni 2018.
2. ”Ungerska protestantiska kyrkan”. Sveriges kristna råd. https://www.skr.org/medlemskyrkor/ungerska-protestantiska-kyrkan/. Läst 16 juli 2021.
3. bl.a. konsertpianisten János Sólyom.Pernilla Ståhl (23 oktober 2006). ”Ungern -56 kunde ha slutat lyckligare”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/ungern-56-kunde-ha-slutat-lyckligare. Läst 5 februari 2017.
4. ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 1 juni 2018.
5. ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 1 juni 2018.
6. ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.