Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Pant (förpackning)
rätten att erhålla ekonomisk kompensation vid återlämning av förpackning Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Remove ads
Pant är för förpackningar rätten att erhålla ekonomisk kompensation vid återlämning av förpackningen. Exempel på förpackningar där pant är vanlig är aluminiumburkar och flaskor, om lagd med pant även särskilda som pantburkar och pantflaskor. Förpackningar med pant är ett mellanstadium mellan försäljning i lösvikt och engångsförpackningar. Pantsystemet lånar pengar av köparen och konsumentens fordran återbetalas vid inlämnande av förpackning för återvinning hos ombud. Den som betalat panten behöver inte nödvändigtvis vara den som löser ut den. Syftet med pant är främst att minska avfall och nedskräpning.


För att återfå panten återlämnas förpackningen i returautomater, så kallade pantautomater i butiker eller i andra pantmottagningar.[1]
Remove ads
Pant i olika länder
Sammanfatta
Perspektiv
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |

Pant för PET-flaskor och aluminiumburkar.
Pant för PET-flaskor, ej aluminiumburkar.
Planerar att införa pantsystem.
Ingen pant för PET-flaskor och aluminiumburkar.
Pant för flaskor och burkar är särskilt vanligt i Norden. Det är även förekommande i delar av norra och centrala Europa, exempelvis Tyskland, samt i vissa länder utanför Europa.[vilka?]
Europeiska unionen
År 2022 ville EU-kommissionen införa ett obligatoriskt pantsystem för plastflaskor och aluminiumburkar som en del av EU:s långsiktiga mål att minska förpackningsavfallet.[2]
Svenska bolaget Returpack, via pantamera.se, beskrev ärendet enligt följande 2023:
” | Ett av de stora samhällsproblemen som EU vill bekämpa är de växande avfallsmängderna från framförallt förpackningar, där engångsplastförpackningar ses som den största boven. Inom ramen för EU:s satsningar på cirkulär ekonomi och programmet EU:s gröna giv, arbetas det med en uppdatering och stor omskrivning av förpackningsdirektivet (på engelska packaging and packaging waste directive, PPWD). Tillsammans med direktivet mot engångsplast (SUPD) som lanserades för ett par år sedan, skärps lagstiftningen för producenter som använder engångsplastförpackningar väsentligt. PPWD föreslås efter omarbetningen att gå från status ”directive” till ”regulation” vilket innebär att lagstiftningen blir obligatorisk i alla medlemsländer och förslaget kallas därför för PPWR. | „ |
– Returpack, ”Ny EU-lagstiftning”. Pantamera. pantamera.nu. 2023. https://pantamera.nu/sv/om-oss/hallbarhet/ny-eu-lagstiftning/. Läst 24 november 2024. |
Förpackningsdirektivet var då inte färdigutformat och ytterligare förhandlingar kvarstod.[3][uppföljning saknas]
Sverige

Sverige införde pant på glasflaskor år 1885, som det första landet i världen.[4] År 1984 infördes pant på aluminiumburkar i Sverige och 1994 infördes även pant på PET-flaskor, vilket gjorde Sverige till det första landet med pant på förpackningar som inte är återanvändningsbara.[4]
I Sverige ansvarar Returpack (AB Svenska Returpack och AB Svenska Returpack-PET) för pantsystemet för återvinningsbara förpackningar. Förpackningarna märks på två sätt: ett pantmärke visar köparen att den ingår i pantsystemet och en streckkod (EAN) låter returautomaten identifiera förpackningen. På Returpacks webbplats kan allmänheten testa om en viss förpackning ingår genom att ange dess kod.
Det är lag på att alla PET-flaskor som innehåller drickfärdig dryck (till exempel läsk, vatten eller cider) måste ingå i pantsystemet. Tidigare var "dryck som huvudsakligen består av grönsaks-, frukt- eller bärjuice" undantagna – även om det är exakt samma typ av flaska till dryckerna.[5] Från och med 15 september 2015 ingår vissa saft- och juiceflaskor i pantsystemet efter frivilliga initiativ.[6][7] Den 1 januari 2023 infördes nya regler för pant och retur. Då omfattas även förpackningar till drycker som huvudsakligen består av grönsaks-, frukt- eller bärjuice av kravet på att ingå i ett retursystem. Under en övergångsperiod kan dock berörda verksamheter få dispens. En annan förändring var att informations- och tillsynsansvaret för pant och retur flyttades från Jordbruksverket till Naturvårdsverket.[8]
I januari 2025 meddelades att pantbeloppet ska höjas i Sverige för både aluminiumburkar och PET-flaskor. Eftersom förändringen innebär att bland annat pantautomater och produktetiketter behöver bytas ut, beräknas förändringen av pantbeloppet ske tidigast i september 2025. Pantsymbolen anger pantbelopp på enskild förpackning och det ska inte vara möjligt att få högre pant än angiven genom att samla på sig förpackningar under övergången.[9]
Vissa burkar och plastflaskor kan vara märkta med såväl svensk, som norsk och finsk pantsymbol.
Pantsummor

- 1 krona – aluminiumburkar i alla storlekar
- 1 krona – PET-flaskor upp till 1 liter
- 2 kronor – PET-flaskor över 1 liter
Returglasflaskor och backar ingår i det svenska systemet
- 33 centiliter=60 öre styck
- 50 centiliter=90 öre styck
Finland
- 0,15 € – aluminiumburkar i alla storlekar
- 0,10 € – PET-flaskor upp till 0,35 liter
- 0,20 € – PET-flaskor 0,5 till 1 liter
- 0,40 € – PET-flaskor på 1,5 liter eller mera
Norge
- 2 kronor - aluminiumburkar och PET-flaskor upp till 0,5 liter
- 3 kronor - aluminiumburkar och PET-flaskor på 1 liter eller mera
Danmark
- 1 krona - aluminiumburkar och glasflaskor upp till 0,5 liter
- 1,50 kronor - PET-flaskor upp till 0,5 liter
- 3 kronor - alla burkar och flaskor på 1 liter eller mera
Remove ads
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads