Norrfors, Umeå kommun

Norrfors är en by i Umeå kommun, cirka 15 kilometer väster om Umeå. Från 2015 avgränsar SCB här en småort.^[4]

Norrfors
Småort
Norrfors 1995
Land	Sverige
Län	Västerbottens län
Kommun	Umeå kommun
Distrikt	Umeå landsdistrikt
Koordinater	63°53′16″N 20°2′8″Ö
Area	21 hektar (2020)[1]
Folkmängd	55 (2020)[1]
Befolkningstäthet	2,6 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Småortskod	S8430[2]
Beb.områdeskod	2480SB135 (2015–)[3]
Ortens läge i Västerbottens län Ortens läge i Västerbottens län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Laxodlingen i Norrfors.

Hällristningar vid Norrfors.

Nära byn ligger Stornorrfors kraftverks dammbyggnad, en fiskodling samt Sveriges nordligaste hällristningar vid Norrforsen.

Sågverk och vattenkraft

I Norrfors fanns på 1800-talet ett vattendrivet sågverk som ägdes av konsul Lars Glas. Denne sålde 1849 sågverket till brukspatron Carl Abraham Axell i Torpshammar, som i sin tur sålde det vidare till firman James Dickson & Co. Dickson ersatte 1850 Norrforssågen med en ny vattensåg i Baggböle lite längre nedströms.^[5] Norrforssågen blev kvar, men användes därefter bara för att tillgodose byamännens behov.^[6]

1924–1926 uppförde statliga Vattenfall Norrfors kraftstation vilket omfattade Norrforsens fall och övre delen av Sörforsen.^[7] Driften vid kraftverket upphörde 1958 då Stornorrfors kraftverk uppfördes.

Hällristningarna

Huvudartiklar: Norrforsen § Hällristningar och Norrforsen

År 1984 upptäcktes hällristningar på Truthällorna, som innan vattenregleringen varit en liten ö älvsfåran. Hällristningarna beräknas vara från tiden 3 000–2 000 före vår tideräkning. Utöver dessa har ristningar bara hittats på en annan plats i Västerbotten, vid Sämsjön mellan Åsele och Dorotea.^[8]

Norrfors utgör tillsammans med den närbelägna byn Klabböle ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

Externa länkar

• Riksantikvarieämbetets fakta om hällristningarna 365:1

Referenser

Noter

1. Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
5. Steckzén, Birger (1981[1922]). Umeå stads historia 1588-1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg. /personreg. har utarbetats av Saga Edstedt och ortreg. av Gun och Kurt Boberg ; med en efterskrift av Erik Thelaus). Umeå: Två förläggare. sid. 365–366. Libris 7753338. ISBN 91-85920-05-3
6. Ahnlund Mats, red (1980). Äldre industrier och industriminnen vid Umeälvens nedre del: [Older industries and industrial monuments in the lower part of the Ume river valley]. Norrländska städer och kulturmiljöer, 0348-2618 ; 6. Umeå: Inst. för konstvetenskap, Umeå univ. sid. 140. Libris 254350
7. Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 220
8. ”Hällristningarna i Norrfors”. Visit Umeå. Arkiverad från originalet den 6 juli 2016. https://archive.is/20160706131517/https://www2.visitumea.se/sv/se-gora/a480375/h%C3%A4llristningarna-i-norrfors/detaljer?filter=g%3D69894;c%3D24264. Läst 6 juli 2016.