Norra Lagnö

Norra Lagnö är en tätort i Värmdö kommun i Stockholms län.^[5] Tätorten är belägen på halvön Norra Lagnö som sitter ihop med Värmdö. Den ligger cirka 3 kilometer norr om Gustavsberg.

Norra Lagnö
Tätort
Norra Lagnö - bilfärjan till Tynningö
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Värmdö kommun
Distrikt	Gustavsbergs distrikt
Koordinater	59°21′14″N 18°24′22″Ö
Area	94 hektar (2020)[1]
Folkmängd	377 (2020)[1]
Befolkningstäthet	4 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T0250[2]
Småortskod	S0473[3]
Beb.områdeskod	0120SB168 (1990–1995)[4] 0120TB117 (1995–)[4]
Geonames	2688904
Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Norra Lagnö
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Topografi

Norra Lagnö är en omkring 2 kilometer bred halvö i öst-västlig riktning och utmärks av en brant stupande nordkust utmed Torsbyfjärden. Sydsidorna, där en del ängsmark har bevarats, sluttar mjukt ner mot Lagnö- respektive Långsundavikarna. Den totala arealen beräknas uppgå till omkring 83 hektar.

Historia

Namnet Lagnö kan härledas till ordet lagn eller lagna, det vill säga en räcka av nät eller ett ställe där man lägger ut nät. Norra Lagnö betyder då den norra ön där man lägger ut nät. Norra Lagnö tillhörde Värmdö Skeppslag och på 1500-talet tillhörde Norra Lagnö, liksom det närbelägna Långsunda, Orminge fjärding, i sin tur en del av Värmdö skeppslag. Den äldsta bebyggelsen på Norra Lagnö, Lagnö by, bör ha legat på den sydöstra delen, närmare bestämt i trakterna av Lagnö Gård, den sannolikt nu äldsta befintliga byggnaden på Norra Lagnö som bör ha stått färdig cirka 1875.

Alldeles söder om Norra Lagnö ligger Långsunda Gård. Långsunda Gård ägdes från 1876 av revisor Axel Schager, en av grundarna till Ångfartygsbolaget Stockholm-Thorsbyfjärd, ett rederi som kom att uppgå i Värmdö Ångfartygs AB, vilket i sinom tid blev Rederiet AB Stockholm-Wermdö (Torbolaget). Genom rederierna blev det lättare och snabbare att ta sig till och från Stockholm och med det kunde Norra Lagnö förvandlas till ett så kallat sommarnöje. 1877 upplät ägaren till Lagnö Gård ett område på västra delen av Norra Lagnö till ägaren av Johannesro och 1879 ett annat på den norra sidan till en Bothilda Lindqvist (Märtheberg).

1881 såldes Lagnö Gård till byggmästare OJ Haglund. Som byggmästare låg Haglund bakom en lång rad av sommarvillorna på Norra Lagnö som byggdes under slutet av 1800-talet. 1899 fanns det enligt uppgift i boken Sommarnöjet i Skärgården hela 76 särskilda sommarbyggnader på Norra Lagnö. Bland dessa märks bland andra Panama, Skogstorp, New York, Skogshyddan, Hildegård, Björkhaga, Loviseborg, Bergshyddan, Stora Skönvik, Klippan, Sundsborg, Alexandria, Alphyddan, Erikslund (riven) och Klockartorpet.

Under första hälften av 1900-talet förblev Norra Lagnö i mångt och mycket ett sommarnöje, men i takt med Stockholms expansion och bättre förbindelser (utbyggnaden av länsväg 222) blev antalet permanentboende allt högre.

I början av 2000-talet fanns det omkring 180 fastigheter på Norra Lagnö, varav cirka 130 var permanentboende. Den stora inflyttningen av permanentboende har medfört ett stort tryck på vattentillgången. Saltvatteninträngning i befintliga brunnar är vanligt förekommande och en bidragande orsak till att Värmdö kommun planerar för kommunalt vatten och avlopp på Norra Lagnö med tillhörande detaljplaneläggning.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Norra Lagnö 1990–2020[6]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1990			242	118#
1995			249	82
2000			296	82
2005			317	82
2010			332	88
2015			333	95
2020			377	94
Anm.: Ny tätort 1995  # Som småort.

Samhället

På Norra Lagnö finns skola och daghem.

Kommunikationer

Från Norra Lagnö färjeläge kan man åka vidare med bilfärja till Tynningö och övriga skärgården med skärgårdsbåt.

Norra Lagnögemenskapen

Norra Lagnö omges av öarna Bergholmen, Torsholmen, Myrholmen, Lilla Ängsholmen och Stora Ängsholmen. Samtliga dessa öar är en del av lagnögemenskapen och deltar i de årliga tennis- och seglingstävlingar som genomförs.

Norra Lagnö Skeppslag är fortfarande mycket aktivt och syftar bland annat till att bevara Norra Lagnös skärgårdsmiljö.

Se även

• Gustavsbergs socken

Referenser

• Norra Lagnö - Från Bondby till sommarnöje - en historisk tillbakablick. Norra Lagnö Skeppslag 1982
• Sommarnöjet i Skärgården - Sommarbebyggelse i Stockholms inre skärgård 1860-1915, Ann Katrin Pihl Atmer, 1987
• Sommaröarna', Per Wästberg', 1976
• Värmdö kommuns webbplats

Noter

1. Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 september 2013.^{[källa från Wikidata]}
3. Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, SCB, 11 april 1995, s. 15, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. ”Norra Lagnö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norra-lagn%C3%B6. Läst 14 september 2021.
6. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Externa länkar

• Norralagno.se (webbplats för Norra Lagnö Skeppslag)