Nezami

Nezami-ye Ganjavi (persiska: نظامی گنجوی) eller Nezami (persiska: نظامی),^[a] född 1141 i Ganja i nuvarande Azerbajdzjan, död 1209 i Ganja, var en persisk poet och filosof.^[8][9] Ganja var en stad med iransktalande befolkning på 1100-talet och det är alltså felaktigt att betrakta Nezami som en turkisk eller azerisk poet.^[10] Hans far var sannolikt perser från Tafresh och hans mor kurdiska.^[11]

Uppslagsordet ”Nizami” leder hit. För Nizami Aruzi, se Nizami Aruzi. För andra betydelser, se Nizami (olika betydelser).

Nezami
Född	1141 (cirka)[1][2][3] Ganja[4]
Död	1209[1][2][5] Ganja
Begravd	Ganja
Andra namn	نظامی
Medborgare i	Kasranids och Seldjuker
Sysselsättning	Poet[6], författare[7], filosof
Redigera Wikidata

Nezami betraktas som den främste romantiske epikern i persisk litteratur. Han skänkte den persiska epiken en vardaglig och realistisk stil. Nezami hade ett stort inflytande på senare persiska författare och hans verk tillhör det gemensamma kulturarvet i Iran, Azerbajdzjan, Afghanistan, Kurdistan och Tadzjikistan.

Verk

Nizamis huvudsakliga poetiska verk, som han är mest känd för, är en uppsättning av fem långa berättande dikter kända som Khamsa (خمسه, 'Quintett eller Quinary') eller Panj Ganj (پنج گنج, 'Fem skatter'):

• Makhzan ol-asrar (Mysteriernas skattkammare);
• Khosrau o Shirin (Khosrau och Shirin);
• Laili o Majnun (Leila och Majnun);
• Eskandar-nama (Alexanderboken). Eskandar-nama har översatts från persiska till svenska av Eric Hermelin.
• Haft Peykar (De sju skönheterna);

Den första av dessa dikter, Makhzan ol-asrar, var influerad av Sanais (d. 1131) monumentala Sanningens trädgård. De fyra andra dikterna är medeltida romanser. Khosrow och Shirin, Bahram-e Gur och Alexander den store. Khamsa var ett populärt ämne för påkostade manuskript illustrerade med målade miniatyrer vid de persiska och moguliska hoven under senare århundraden. Exempel inkluderar Khamsa av Nizami (British Library, Or. 12208), skapad för Mughal-kejsaren Akbar på 1590-talet.

• 
  Sida från ett illustrerat manuskript av "Khamsa" av Nizami.
• 
  En scen ur romansen "Layla och Majnun". De motverkade älskande träffas för sista gången före sin död. Båda har svimmat och Majnuns äldre budbärare försöker återuppliva Layla medan vilda djur skyddar paret från ovälkomna inkräktare. Illustration från slutet av 1500-talet.

Eftermäle

Asteroiden 3770 Nizami är uppkallad efter honom.^[12]

Noter

1. Hans fulla namn var Nezam od-din Abu Mohammad Ilyas ebn Yosef ebn Zaki ibn Mo'ayyed.

Källor

1. Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
2. British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 12968, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: nezaminationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Ilya Gershevitch, Ehsan Yarshater, Richard Nelson Frye, Peter Jackson & Peter Avery, The Cambridge History of Iran, vol. 5, Cambridge University Press, 1968, s. 578.^{[källa från Wikidata]}
5. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Nezamitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
6. Archive of Fine Arts, abART person-ID: 31239, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
7. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
8. ”Nizami Ganjavi”. Encyclopaedia Brittanica. https://www.britannica.com/biography/Nezami. Läst 4 november 2017.
9. Neẓāmī. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online.
10. C. A. (Charles Ambrose) Storey and François de Blois (2004), "Persian Literature – A Biobibliographical Survey: Volume V Poetry of the Pre-Mongol Period.", RoutledgeCurzon; 2nd revised edition (June 21, 2004). ISBN 0-947593-47-0. p. 363: "Nizami Ganja’i, whose personal name was Ilyas, is the most celebrated native poet of the Persians after Firdausi. His nisbah designates him as a native of Ganja (Elizavetpol, Kirovabad) in Azerbaijan, then still a country with an Iranian population, and he spent the whole of his life in Transcaucasia; the verse in some of his poetic works which makes him a native of the hinterland of Qom is a spurious interpolation." begun by C. A. Storey (Author), Francois De Blois (Author). Persian Literature - A Biobibliographical Survey: Poetry c. A.D. 1100-1225 (Volume V Part 2). Royal Asiatic Society Books. p. 438.
11. ”Politicization of the background of Nizami Ganjavi: Attempted de-Iranization of a historical Iranian. In memory of Vladimir Minorsky and Nowruzali Mohammadzadeh”. 1 juni 2008. https://archive.org/stream/PoliticizationOfTheBackgroundOfNizamiGanjaviAttemptedDe-iranizationOf/NizamiPoliticizationUSSR_djvu.txt. Läst 4 november 2017.
12. ”Minor Planet Center 3770 Nizami” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3770. Läst 7 november 2024.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Nezami.
  Bilder & media