Loading AI tools
svensk politiker Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Nina Helena Nylander Lundström, född 26 oktober 1961 i Nyslott i Finland,[7][8] är en svensk (sverigefinsk) politiker (liberal), som var riksdagsledamot 2002–2006 och åter i olika perioder sedan 2010[9]. Hon var kommunalråd i Sundbybergs kommun 2006–2007.
| Nina Lundström | |
 Nina Lundström i folkdräkt. | |
Vice ordförande civilutskottet | |
| Tid i befattningen 2012–2014 | |
Vice gruppledare Folkpartiet Liberalerna | |
| Tid i befattningen 2010–2014 | |
| Mandatperiod 2002–2006 2010 (ersättare)[1] 2010–2014 2019–2022[2] | |
| Valkrets | Stockholms län[3] |
| Mandatperiod 2014–2015 (ersättare)[4] 2016–2018[5] | |
| Valkrets | Stockholms kommun[6] |
| Född | 26 oktober 1961 Nyslott, Finland |
| Politiskt parti | Liberalerna |
| Utbildning | Fil.mag. ekonomi |
| Yrke | affärsutvecklare |
Lundström har arbetat som projektledare, platschef och som produkt- och affärsutvecklare. Hon inledde sin politiska bana i kommunalpolitiken i Sundbyberg där hon ganska snart kom att verka inom det som blev ett av hennes specialområden – samhällsbyggnadsfrågor och livsmiljöfrågor. Efter att under många år varit gruppledare i opposition för Folkpartiet[10] blev hon 2002 invald i riksdagen i samband med Folkpartiets framgång i detta val.
Under de första åren i riksdagen var hon ledamot av Bostadsutskottet och hennes engagemang var framför allt inom bostadspolitik, regional utveckling samt nationella minoriteter/mänskliga rättigheter. Det sistnämnda har gjort henne känd som en förkämpe för sverigefinnarnas rättigheter och var en av flera anledningar till att hon blev tillfrågad om att ingå i nationalkommittén[11] för märkesåret 1809.
Folkpartiets tillbakagång i riksdagsvalet i Sverige 2006 ledde till att Lundström förlorade sin riksdagsplats och i november 2006 blev hon kommunalråd med ansvar för stadsbyggnadsfrågor och första vice ordförande i kommunstyrelsen i Sundbyberg. I samband med maktskiftet[12][13] 2007, då två moderater hoppade över till Socialdemokraterna, förlorade Lundström sin kommunalrådspost och mellan november 2007 och februari 2010 var hon återigen gruppledare i opposition för Folkpartiet.
Lundström återvände till riksdagen i februari 2010 som ersättare för Karin Pilsäter och blev då ledamot av Finansutskottet. I valet samma år återtog hon sin ordinarie riksdagsplats och blev ledamot av Utbildningsutskottet 2010–2012 och vice ordförande i Civilutskottet 2012–2014. Lundström var även partiets vice gruppledare 2010–2014[källa behövs].
I valet 2014 förlorade hon åter sin riksdagsplats men återkom på nytt till riksdagen i augusti 2016 som ny ledamot efter Erik Ullenhag.[14]
7 juli 2021 valde Nina Lundström att i statsministeromröstningen släppa fram kandidaten Stefan Löfven (S), trots att Liberalerna beslutat om att inte släppa fram Löfven.[15] Motivet till att Lundström släppte fram Löfven var att hedra vallöftet om att Sverigedemokraterna inte ska få något inflytande.[15] I statsministeromröstningen 29 november 2021 valde Nina Lundström, som enda liberala riksdagsledamot, att släppa fram kandidaten Magdalena Andersson (S).[16]
Lundström kandiderade inte för omval till riksdagen 2022, eftersom hon inte ville "söka ett mandat från väljarna som innebär förhandlingar och stöd av Sd".[17]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
