Nils Gabriel Sefström

Nils Gabriel Sefström, född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm, var en svensk kemist och mineralog. Han var bror till Anders Gustaf Sefström.

Nils Gabriel Sefström
Född	2 juni 1787[1] Ilsbo församling[1], Sverige
Död	30 november 1845[1][2] (58 år) Klara församling[2][1], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[3][4] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Kemist[1]
Släktingar	Anders Gustaf Sefström (syskon)
Redigera Wikidata

Nils Gabriel Sefström, medaljong på Gamla Jernkontorets byggnad i Stockholm.

Sefström blev student vid Uppsala universitet 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien.

Sefström, som var en även långt utanför Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om "rullstensfloden". Han redigerade "Jernkontorets annaler" 1820–45 och författade flera smärre avhandlingar.

Externa länkar

• Svenska Bergsmannaföreningen
• « Sur le vanadium, métal nouveau trouvé dans du fer en barres de Eckersholm, forge qui tire sa mine de Taberg, dans le Smaland ». In: Annales de chimie et de physique, t. 46, 1831, p. 105