Loading AI tools
finländsk ishockeyspelare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Niko Ojamäki, född 17 juni 1995 i Björneborg, Finland, är en finländsk professionell ishockeyspelare som spelar för EHC Kloten i NL. Under sina första säsonger som senior spelade Ojamäki i Liiga för Ässät och Tappara. Med Tappara tog han silver och brons i den inhemska ligan. Han lämnade klubben efter säsongen 2019/20 och spelade sedan två säsonger utomlands; en med Linköping HC i SHL och en med HK Vitjaz Podolsk i KHL. Därefter återvände han till Tappara, med vilka han vann ett finskt guld. Sedan april 2023 tillhör han den schweiziska klubben Kloten.
Niko Ojamäki | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nationalitet | Finland | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Född | 17 maj 1995 , Björneborg, Finland | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spelardata | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Position | Högerforward | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skjuter | Höger | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Längd | 181 cm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vikt | 84 kg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klubbar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klubb | EHC Kloten, NL | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tidigare klubbar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övrigt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Proffsår | 2013– | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2016 spelade Ojamäki sin första A-landslagsmatch och har sedan dess representerat Finland vid ett OS och två VM. 2022 vann han OS-guld i Peking, medan han 2019 i Slovakien vann VM guld, och 2021 i Lettland tog VM-silver. I ungdoms- och juniorsammanhang har han spelat ett U18-VM där han tog brons, samt ett JVM.
Ojamäki började spela ishockey i moderklubben Ässät. Säsongen 2010/11 var han lagkapten för Ässäts U16-lag som senare kom att ta ett finskt brons. De två följande säsongerna etablerade Ojamäki sig i Ässäts J20-lag. Säsongen 2013/14 tog han brons med J20-laget. Samma säsong gjorde han debut med Ässäts seniorlag i Liiga, där han spelade fem grundseriematcher. Den 27 mars 2014 meddelades det att Ojamäki skrivit ett avtal med Ässäts seniorlag för två säsonger.[1] Ojamäki gjorde sitt första mål i serien den 14 oktober 2014, på Ville Hostikka, i en 3–4-seger mot Vasa Sport. Totalt noterades han för 14 poäng på 54 grundseriematcher (åtta mål, sex assist). Säsongen därpå blev Ojamäki trea i lagets interna skytteliga med 16 gjorda mål. På 60 grundseriematcher stod han för 33 poäng. Den 8 maj 2016 meddelades det att Ojamäki förlängt sitt avtal med Ässät med ytterligare en säsong.[2] Säsongen kom att bli hans sista med Ässät och han blev utsett till en av lagets assisterande kaptener. På 54 matcher stod han för 26 poäng och var den spelare i ligan som gjorde flest mål i numerärt underläge (3).
I slutet av maj 2017 bekräftades det att Ojamäki lämnat Ässät och skrivit ett avtal med seriekonkurrenten Tappara.[3] Poängmässigt blev säsongen hans sämsta sedan hans första säsong som ordinarie i Liiga. Tappara slutade på tredje plats i grundserien och Ojamäki stod för 17 poäng (åtta mål, nio assist) på 60 spelade matcher. I det följande slutspelet tog laget sig till final, där man dock förlorade mot Kärpät med 4–2 i matcher och därmed tilldelades ett silver. Säsongen 2018/19 slutade Ojamäki på femte plats i skytteligan i Liiga. På 58 grundseriematcher stod han för 23 mål och med totalt 37 poäng gjorde han sin poängmässigt bästa säsong i ligan. Tappara slutade på andra plats i grundserien och i slutspelet slogs laget ut i semifinal av HPK med 4–2 i matcher. Man vann dock bronsmatchen, där Ojamäki inledde målskyttet, med 3–2 mot HIFK. Han förlängde sitt avtal med Tappara med ytterligare en säsong den 26 april 2019.[4] I september 2020 utsågs han till månades spelare i Liiga. Tappara slutade på tredje plats i grundserien och Ojamäki stod för 35 poäng på 60 matcher, varav 19 mål. Slutspelet ställdes dock in på grund av Coronaviruspandemin 2019–2021.
Den 3 juli 2020 tillkännagav Linköping HC i SHL att man skrivit ett tvåårsavtal med Ojamäki.[5] Han gjorde SHL-debut den 19 september 2020 i en match mot Rögle BK. Den 1 december samma år gjorde han sitt första mål i SHL, på Oscar Alsenfelt, i en 3–4-seger mot Malmö Redhawks. På 48 matcher med Linköping noterades Ojamäki för 16 poäng, varav fem mål. Den 16 maj 2021 meddelade klubben att Ojamäki nyttjat en klausul i sitt avtal och lämnat klubben för spel i KHL.[6]
Den 21 maj 2021 bekräftades det att Ojamäki skrivit ett avtal med HK Vitjaz Podolsk i KHL.[7] Han gjorde KHL-debut den 2 september samma år i en 3–6-seger mot Torpedo Nizjnij Novgorod. I den nästföljande matchen två dagar senare, gjorde Ojamäki ett hat trick på Magnus Hellberg, i en 6–5-förlust mot HK Sotji.[8] I grundseriens näst sista match gjorde Ojamäki sitt 29:e mål för säsongen och passerade därmed Teemu Hartikainens tidigare rekord för flest mål av en finländsk spelare i KHL.[9] Med denna notering vann Ojamäki skytteligan i grundserien och stod totalt för 43 poäng, vilket också gav honom en förstaplats i Vitjaz Podolsks interna poängliga. Laget slutade på tionde plats i den västra konferensen och missade därmed att ta sig till Gagarin Cup-slutspelet.
Efter två säsonger utomlands bekräftades det den 23 juni 2022 att Ojamäki återvänt till Finland då han skrivit ett ettårsavtal med Tappara.[10] I säsongens andra match stod Ojamäki för ett hat trick då HIFK besegrades med 5–2. På 55 grundseriematcher stod Ojamäki för 41 poäng, vilket gav honom en 15:e plats i Liigas poängliga. Han gjorde 20 mål och vann Tapparas interna skytteliga och slutade på femte plats i Liigas skytteliga. Han var också den spelaren i hela serien som stod för flest mål i power play (12). Tappara vann grundserien och tog sig därefter till final genom att slå ut Kookoo (4–0) och HIFK (4–1) i det efterföljande slutspelet. Man vann sedan även finalserien mot Pelicans med 4–1 i matcher. På 14 slutspelsmatcher stod Ojamäki för 13 poäng, varav fyra mål.
Den 28 april 2023 bekräftades det att Ojamäki skrivit ett tvåårsavtal med EHC Kloten i NL.[11] Laget slutade näst sist i grundserien, där Ojamäki stod för 19 poäng, varav fem mål.
Ojamäki har spelat ett U18-VM och ett JVM. Vid U18-VM i Ryssland 2013 placerade sig Finland som tvåa i grupp A, efter värdnationen. I det efterföljande slutspelet slogs laget ut i semifinal av Kanada efter en 3–1-förlust. Man vann dock bronsmatchen mot Ryssland med 2–1. Ojamäki spelade samtliga sju matcher, men gick poänglös ur dessa. Vid JVM i Kanada 2015 tog Finland endast en seger i gruppspelet och slogs därefter ut i kvartsfinal av Sverige med 6–3. Även denna gång gick Ojamäki poänglös, på fem spelade matcher.
Han gjorde A-landslagsdebut den 7 april 2016 i en träningsmatch mot Slovakien, då han blev inkallad att ersätta Juhani Tyrväinen som ådragit sig en skada.[12] Den 7 februari 2019 gjorde han sitt första A-landslagsmål, på Ilya Konovalov, i en 4–3-förlust mot Ryssland under Sweden Hockey Games.[13]
Ojamäki blev uttagen till sitt första VM 2019, som avgjordes i Slovakien. Finland slutade på andra plats i grupp A och slog i slutspelsrundan ut både Sverige och Tjeckien. I finalen besegrades Kanada med 3–1 och Ojamäki tilldelades därmed ett VM-guld.[14] På tio matcher noterades han för ett mål och tre assistpoäng. Vid det efterföljande mästerskapet, som avgjordes i Lettland 2021, slutade Finland på andra plats i grupp B och tog sig åter till final. Efter förlängningsspel vann Kanada matchen med 3–2 och Ojamäki tilldelades därmed ett VM-silver. På åtta matcher noterades han för två assistpoäng.[15]
2022 blev Ojamäki uttagen att spela OS i Peking. Han spelade dock endast i Finlands öppningsmatch mot Slovakien, vilken man vann med 6–2 och Ojamäki stod för en assistpoäng. Laget tog sig därefter till OS-final, där man besegrade Ryssland med 2–1.
Grundserie | Slutspel | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Säsong | Klubb | Liga | Matcher | Mål | Assist | Poäng | Utv. | Matcher | Mål | Assist | Poäng | Utv. | ||
2013–14 | Ässät | Liiga | 5 | 0 | 0 | 0 | 0 | — | — | — | — | — | ||
2014–15 | Ässät | Liiga | 54 | 8 | 6 | 14 | 4 | 2 | 0 | 0 | 0 | 2 | ||
2015–16 | Ässät | Liiga | 60 | 16 | 17 | 33 | 6 | — | — | — | — | — | ||
2016–17 | Ässät | Liiga | 54 | 14 | 12 | 26 | 4 | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 | ||
2017–18 | Tappara | Liiga | 60 | 8 | 9 | 17 | 10 | 16 | 3 | 4 | 7 | 0 | ||
2018–19 | Tappara | Liiga | 58 | 23 | 14 | 37 | 4 | 11 | 1 | 3 | 4 | 2 | ||
2019–20 | Tappara | Liiga | 60 | 19 | 16 | 35 | 6 | — | — | — | — | — | ||
2020–21 | Linköping HC | SHL | 48 | 5 | 11 | 16 | 6 | — | — | — | — | — | ||
2021–22 | HK Vitjaz Podolsk | KHL | 48 | 29 | 14 | 43 | 6 | — | — | — | — | — | ||
2022–23 | Tappara | Liiga | 55 | 20 | 21 | 41 | 8 | 14 | 4 | 9 | 13 | 5 | ||
2023–24 | EHC Kloten | NL | 50 | 5 | 14 | 19 | 4 | — | — | — | — | — | ||
Liiga totalt | 406 | 108 | 95 | 203 | 42 | 46 | 9 | 13 | 22 | 11 |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.