Myntasläktet

Myntasläktet (Mentha L.) ^[1] [2] är ett växtsläkte som tillhör familjen kransblommiga växter.

För musikgruppen Mynta, se Mynta (musikgrupp).

Myntasläktet L.
Pepparmynta (Mentha × piperita)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen Lamiales
Familj	Kransblommiga växter Lamiaceae
Släkte	Myntasläktet Mentha
Vetenskapligt namn
§ Mentha
Auktor	L.
Arter
Barrmynta, Mentha cervina L. Gråmynta, Mentha longifolia (L.) L. Grönmynta, Mentha spicata L. Baseonym Krusmynta, Mentha spicata L. var. crispata a) (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell. Krypmynta, Mentha requienii Benth. Polejmynta, Mentha pulegium L. Rundmynta, Mentha suaveolens Ehrh., 1792 (synonym Mentha rotundifolia (Ehrh.) Briq., 1874) Mentha villosa Huds., 1778 (synonym: Mentha suaveolens var. posoniensis Heinr.Braun, 1895) Vattenmynta, Mentha aquatica L. Åkermynta, Mentha arvensis L. Äppelmynta, Mentha rotundifolia non (L.) Huds. (synonym Rundmynta) __________ a) Förväxla ej med Mentha spicata     var.ceispa Ridd.
Synonymer
Släkten: Pulegium Mill., 1754 Preslia Opiz, 1824 Audibertia Benth., 1829 Menthella Pérard, 1870 Minthe St.-Lag., 1880
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 88 Åkermynta 1 Växtens översta del 2 En tvåkönad blomma, sedd från sin högra sida. Förstoring × 10

Beskrivning

Det är fleråriga växter med upp till 1 m höga stänglar med motsatta, sågkantade blad. Art|erna utmärker sig för en starkt kryddad och aromatisk doft.

Klassificeringen är svår, eftersom variationerna är många redan inom en huvudart, och många arter hybridiserar sig lätt. Många åsikter har ventilerats mellan experterna, och klassningen har ofta ändrats. I litteraturen sägs än si, än så.

Kromosom-talet varierar mellan arterna.

Underarter

• Mentha suaveolens subsp. suaveolens. Habitat: Makaronesien, Medelhavsområdet
  • Synonymer:
    • Mentha suaveolens var. bullata (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens var. craspedota Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens var. elongata (Ten.) Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens var. glabrescens (Timb.-Lagr.) Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens subsp. insularis (Req.) Greuter, 1972
    • Mentha suaveolens var. lepteilema (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens var. meduanensis (Déségl. & T.Durand) Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens var. oblongifolia (Strail) Lebeau & J.Duvign., 1974
    • Mentha suaveolens var. reverchonii (Rouy) Greuter, 1972
    • Mentha suaveolens var. serrata (Pérard) Lebeau & J.Duvign., 1974
• Mentha suaveolens subsp. timija (Coss. ex Briq.) Harley, 1977. Habitat: Marocko

Hybrider

Hybriderna är oftast sterila, men de sprider sig lätt genom utlöpare från rötterna. Det kan ske så effektivt, att myntor på sina håll kan bli hela mattor och betraktas som invasiva.

• Dumetorum, Mentha × dumetorum Schult., pro spec. & H.Hyl.
• Hjärtmynta, Mentha × villosa Huds., 1778
  • Varietet:
    • Mentha × villosa var. alopecuroides (Hull) Briq.
• Kransmynta, Mentha × verticillata L., pro spec. & H.Hyl.
• Pepparmynta, Mentha × piperita L.
• Raripilamynta, Mentha × smithiana R.A.Graham
• Ädelmynta, Mentha × gracilis Sole

Habitat

Vattenmynta

Åkermynta

Gråmynta

Grönmynta

Rundmynta

I Sverige finns fem myntaarter, varav endast två är ursprungliga:

• Vattenmynta, Mentha aquatica
• Åkermynta, Mentha arvensis

De övriga var ursprungligen odlade, men blev så småningom naturaliserade och bofasta i naturen:

• Gråmynta, Mentha longifolia
• Grönmynta, Mentha spicata
• Rundmynta, Mentha suaveolens

Biotop

De flesta mynta-arterna föredrar fuktig mark.

Användning

Myntor odlas för användning som krydda och används i till exempel godis, likör, glass och tandkräm, men även till lammkött. En lättodlad kryddväxt med mild smak, vanlig i det engelska köket.

För utvinning av eterisk olja används pepparmynta och grönmynta. Pepparmyntolja ingår tillsammans med doftämnen från andra växter i Eau de Cologne.

Mynta ingår som smaksättning i drinken Mojito.

Enligt folkmedicin kan hicka botas om myntablad tuggas eller med dryck kokat på myntablad. Vilket slags mynta, som avses, framgår inte.^[3]

Mytologi

När guden Pluton förälskade sig i nymfen Minthe förvandlade hon sig till en mynta.^[4]

Kladogram enligt Catalogue of Life[1]

Myntor	vattenmynta Mentha aquatica L., 1753 åkermynta Mentha gracilis Mentha piperita polejmynta Mentha requienii Mentha rotundifolia Mentha smithiana gråmynta rundmynta Mentha verticillata Mentha villosa

Bilder

• Bildgalleri
• 
  Mentha spicata L.
  var.viridis L., 1753
  Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen
  A Blommande kvist i naturlig storlek
  Alla nedanstående figurer är förstoringar
  1 Blomknopp
  2 Blomma
  3 Pistill med uppskuren kalk
  4 Uppskuren blomkrona
  5 Ståndare
  6 Pollenkorn
• 
  Mentha × piperita
  Från Franz Eugen Köhler: Köhler–s Medizinal-Pflanzen
  A Blommande kvist i naturlig storlek
  Alla nedanstående figurer är förstoringar
  1 Knopp
  2 och 3 Blommor
  4 Blomma, uppskuren
  5 Kalk, uppskuren
  6 Ståndare
  7 Pollenkorn
  8 Pistillens stift
  9 Pisillens märke
  10 Frukt i tvärsnitt
• 
  Myntamatta
  (Mentha x piperita)
• 
  Myntamatta
  (Mentha spicata var. crispa)
• 
  Mentha ×
  dumetorum Schult., pro spec. & H.Hyl.
• 
  Ädelmynta, Mentha × gracilis Sole och äppelmynta, (= rundmynta)
  Mentha rotundifolia Ehrh.
  (Se skyltarna)
• 
  Ädelmynta
  Mentha × gracilis Sole
• 
  Peppardmynta, Mentha × piperita L.
• 
  Peppardmynta
  Mentha × piperita L.
• 
  Pepparmynta-frön
• 
  Mentha acquatica L.
• 
  Mentha asiatica Boriss.
• 
  Mentha pulegium L.
• 
  Mentha pulegium L.
• 
  Frukt och smånötter av Mentha pulegium L.
• 
  Mentha longifolia (L.) L.
• 
  Mentha suaveolens Ehrh.
• 
  Mentha longifolia (L.) L. (Synonym Mentha sylvestris)
• 
  Mentha spicata L.
• 
  Mentha spicata
  var. crispa Ridd.
  Förväxla ej med Mentha spicata var. ceispata (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell.
• 
  Mentha spicata L.
  var. viridis L.
• 
  Myntablad av oidentifierad art
• 
  Limonana
• 
  Mojito
• 
  Myntagelé
• 
  Frystorkade pepparmyntblad

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

= Referenser

1. Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17209931. Läst 26 maj 2014.
2. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=7039
3. Christine Grey-Wilson och Jill Coombs: Kryddväxter och läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9
4. Flytlie, Knut T. (på svenska: 1999). Vitaminrevolutionen. sid. 186. ISBN 91-46-17295-5

Externa länkar

• Den virtuella floran - Myntor
• Wikimedia Commons har media som rör Myntasläktet.
  Bilder & media