Mohammad Najibollah[1][2] Ahmadzai (även Najibullah), född 6 augusti 1947 i Kabul i Afghanistan, död 28 september 1996 i Kabul, var Afghanistans president 1987–1992. Han dödades 1996, i samband med talibanernas maktövertagande.
| Mohammad Najibollah Pashto:ډاکټر نجیب ﷲ احمدزی | |
 Mohammed Najibollah (vänster) dekorerar en sovjetisk soldat. | |
| Tid i befattningen 30 september 1987–16 april 1992 | |
| Företrädare | Babrak Karmal |
|---|---|
| Efterträdare | Abdul Rahim Hatef |
Chef för KHAD | |
| Tid i befattningen 4 maj 1980–21 november 1985 | |
| Företrädare | Assadullah Sarwari |
| Efterträdare | Ghulam Faruq Yaqubi |
| Född | Mohammed Najibullah Ahmadzai 6 augusti 1947 Kabul, Afghanistan |
| Död | 28 september 1996 (49 år) Kabul, Afghanistan |
| Gravplats | Paktia, Afghanistan |
| Politiskt parti |  Afghanistans folkdemokratiska parti |
Biografi
Tidiga år, exil
Najibollah föddes 1947 i en pashtunsk medelklassfamilj i Gardez, i den östliga provinsen Paktia. Han tillbringade stora delar av uppväxten i den pakistanska gränsstaden Peshawar. Fadern var en tjänsteman och representant för den afghanska regimen i staden, med uppdrag att samordna de inbördes stridande stammarna i gränsområdet.[3]
Najibollah tog gymnasieexamen i Kabul 1965, varefter han under tio års tid studerades medicin vid universitetet i Kabul. Han tog läkarexamen men verkade sedan aldrig inom yrket. Under studietiden blev han studentledare för Parcham-flygeln av det färska afghanska kommunistpartiet (som han blev medlem av 1965[1]). Under denna tid fick han tillbringa tid i fängelse vid två tillfällen – det ena efter att ha kastat ägg på den besökande Spiro Agnews (tidigare amerikansk vicepresident) bil.[3]
Under åren då den rivaliserande Khalq-flygeln inom kommunistpartiet hade styrt partiet, gick Najibollah i "exil", ett tag som ambassadör i Iran. Han avvek senare till Östeuropa.[3]
KHAD-chef, president
1979 återvände Najibollah till Afghanistan som del av den nya Sovjet-stödda och Parcham-dominerade regimen ledd av Babrak Karmal. Najibollahs lojalitet belönades när han samma år utsågs till ledare för regimens säkerhetspolis KHAD.[1]
Najibollah avancerade 1986, med sovjetisk assistans, till rollen partichef. 1986/1987 efterträdde han Babrak Karmal som landets president,[1] medan denna officiellt lämnade landet "av hälsoskäl".
Under Najibollahs regering lämnade de sovjetiska styrkorna landet, och 1989 var det afghansk-sovjetiska kriget över för Sovjetunionens del.[1] Najibollah fortsatte också sin företrädares misslyckade fredstrevare med Mujahedin, samtidigt som hans position försvagades[1]. Najibollah lyckades dock hålla sig kvar vid makten på grund av de olika mujahedin-fraktionernas brist på samordning samt egen politisk skicklighet.[3]
De sista åren
Den muslimska antikommunistiska gerillan (Mujahedin) tog slutligen makten i landet våren 1992,[4] och därefter följde åratal av inbördeskrig mellan en rad fraktioner. Under denna tid var Najibollah och hans bror Shahpur Ahmadzai i praktiken under husarrest på en FN-anläggning i huvudstaden Kabul,[4] endast beskyddade av FN mot de nya makthavarna i landet. Försök att transportera Najibollah ut ur landet (där hans fru och deras tre döttrar redan befann sig) misslyckades.[3]
När de segrande talibanstyrkorna intog huvudstaden Kabul[1] den 28 september 1996 infångade de Najibollah och hans bror Shahpur. Båda männen torterades, kastrerades och sköts[3]; därefter hängdes från ett trafikljus[4] i centrala Kabul. Talibanernas motiv till mordet var att Najibollah skulle vara "folkets mördare".[4] Han hade efter sina år som KHAD-chef fått många fiender i landet, och han sades ha varit inblandad i avrättandet av flera hundra meningsmotståndare.[3]
Mohammed Najibollah ligger begravd i provinsen Paktia i Afghanistan.
Referenser
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
