Marint skräp

Marint skräp är skräp i marina miljöer.

Tonvis med bildäck, cyklar och bilbatterier som dumpats längst Söder Mälarstrand och Norr Mälarstrand i Stockholm. Röjt av den ideella organisationen H2O - Hands2Ocean (f.d. Rena Mälaren) 2020. Observera motorcykeln till höger och bilbatterierna nederst.^[1]

”	[marint skräp är] ett fast föremål som är tillverkat eller bearbetat och som direkt eller indirekt, medvetet eller omedvetet slängts eller övergivits på ett sådant sätt att det hamnat i en marin miljö.	„
– FN:s miljöorgans definition av marint skräp[2]

Marint skräp på Röda havets strand vid Safaga, Egypten

Resterna av en ung Albatross och dess maginnehåll i september 2009.

Det vanligaste marina skräpet är plast: förpackningar, snören, flaskor och dunkar.^[3] Även ballonger (från till exempel ballongsläpp) är en av de vanligaste soporna i marina miljöer.^[4] Av plastutsläppen i världens hav kommer 93 procent från tio floder: åtta i Asien (Yangtze, Gula floden, Haifloden, Pärlfloden, Amurfloden, Mekong, Indus och Ganges Delta), och två i Afrika (Nigerfloden och Nilen).^[5] Flera av dessa utmynnar i det stora stillahavssopområdet, som är särskilt drabbat.^[6]

17 av världens länder står för 80 procent av allt skräp som kommer ut i marin miljö. Fem av dessa länder står i sin tur för 60 Procent av all nedskräpning – det är Kina, Filippinerna, Indonesien, Thailand och Vietnam.^{[källa behövs]}

Sverige

I Sverige är Bohuskusten den kuststräcka som är mest utsatt för skräp från havet.^[7] Där flyter varje år cirka 8000 kubikmeter (100-tals ton^[7]) iland på stränderna vilket enligt lokala politiker hotar både miljön och turismen.^[3] Det mesta är plast och uppemot 80% beräknas komma från andra länder i Nordeuropa via havsströmmar.^[7]

Mellan 1 juli och 1 september 2014 prövades en metod där allmänheten via en interaktiv karta kunde rapportera var städning behövdes eller, i de fall de hade städat själva, var skräp fanns att hämta.^[8] Det var ett samarbete mellan Orusts, Lysekils, Sotenäs, Tanums och Strömstads kommuner. ^[9]

2015 gick 11 kommuner i Bohuslän samman i projektet "Ren och attraktiv kust" och ansökte om pengar från Havs- och vattenmyndigheten om 2 miljoner kronor per år under tre års tid för stöd till strandstädning.^[7]

Se även

• Nedskräpning
• Mikroplast
• Spöknät

Referenser

1. ”Här är Stadshuset – helt uppbyggt av skräp”. SVT Stockholm. 17 juli 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-stadshuset-uppbyggt-av-skrap. Läst 18 juli 2020.
2. "Vad är marint skräp? Arkiverad 15 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.", Havsmiljöinstitutet. 9 juni 2014. Läst den 6 augusti 2014.
3. Sveriges Radios Morgoneko kl 7:00 den 6 augusti 2014.
4. Mitt i naturen (vid 26 minuter), Sveriges television, 4 december 2014.
5. Prachi Patel (1 februari 2018). ”Stemming the Plastic Tide: 10 Rivers Contribute Most of the Plastic in the Oceans”. Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/stemming-the-plastic-tide-10-rivers-contribute-most-of-the-plastic-in-the-oceans/.
6. Walker-Franklin, Imari (2023). Plastics. The MIT press essential knowledge series. The MIT Press. ISBN 978-0-262-54701-7. Läst 25 juli 2024
7. Ekot kl 23:00, Sveriges radio, 7 april 2015.
8. "Plast skräpar ner kusten", Sveriges Radio, Kicki Möller, 6 augusti 2014. Läst den 7 augusti 2014.
9. "Interaktiv karta för rena stränder i norra Bohuslän Arkiverad 6 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.", renkust.se. Läst den 6 augusti 2014.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Marint skräp.
  Bilder & media
• "Interaktiv karta för rena stränder i norra Bohuslän", renkust.se
• "Med fokus på marint skräp", Havsmiljöinstitutet