Maria av Pfalz

Maria av Pfalz, född 24 juli 1561 i Heidelberg, död 29 juli 1589 i Eskilstuna, var genom giftermål med hertig Karl (senare kung Karl IX) svensk prinsessa med titeln hertiginna av Södermanland. Hon var dotter till kurfursten Ludvig VI av Pfalz-Simmern och Elisabeth av Hessen.

Maria
Maria på en samtida bild
Prinsessa av Sverige
Hertiginna av Södermanland
Make	Karl IX (vigda 1 maj 1579)
Barn	Margareta Elisabet, Elisabet Sabina, Ludvig, Katarina, Gustav, Maria
Ätt	Huset Wittelsbach
Far	Ludvig VI av Pfalz-Simmern
Mor	Elisabeth av Hessen
Född	24 juli 1561 Heidelberg
Död	29 juli 1589 (28 år) Eskilstuna slott, Eskilstuna, Södermanlands län, Sverige
Begravd	Strängnäs domkyrka, Strängnäs, Södermanlands län, Sverige

I Strängnäs domkyrka fick prinsessan Maria och hennes släktgren sina gravar.

Biografi

Bröllop

Maria var uppfostrad till en övertygad lutheran och äktenskapet med svenske hertig Karl föreslogs just på grund av hennes fostran enligt den augsburgska bekännelsen. Äktenskapet arrangerades av hennes blivande svägerska Anna Maria Vasa. Vid ett besök i april 1578 vid hennes fars hov i Heidelberg anhöll hertig Karl om hennes hand. Överenskommelsen slöts sedan hon mottagit en försäkran om att hon och hennes hov skulle få utöva sin lutherdom fritt i Sverige. Bröllopet ägde rum i Heidelberg den 11 maj 1579. Paret lämnade Tyskland i juli och efter ankomst i Strängnäs i september 1579 mottog Maria trohetsed från ständerna i sitt livgeding och morgongåva; Gripsholms slott, Tynnelsö slott, Räfsnäs kungsgård, Strängnäs stad med Åkers, Selebo och Daga härader samt Överenhörna och Ytterenhörna socknar.

Hertiginna

Maria följde hertig Karl på hans olika resor när hon inte var förhindrad av sina graviditeter. Hon behöll sitt religiösa intresse. År 1585 bad hon sin far att skicka en luthersk predikant till sig och hon uttryckte också missnöje över kalvinismens utbredning i Pfalz. Det finns inget porträtt av henne bevarat. Hon har beskrivits som den sköna Maria; mild och försonande, men sjuklig. Hon födde sex barn av vilka endast ett, Katarina, uppnådde vuxen ålder. Traditionen beskriver äktenskapet som kärleksfullt och hon sades kunna påverka sin make genom att be om nåd för olika personer. Maria ska enligt Karl ha varit så "påläst i Guds helige ord, att näpplig hennes make man kunde finna" och det bedöms också att hon hade inflytande över hans religiösa ställningstaganden och att Karl genom henne blev starkare övertygad lutheran.^[1]

Död och eftermäle

1589 dog Maria på Eskilstuna slott efter en långvarig sjukdom och begravdes i Strängnäs domkyrka. Hertig Karl gifte senare om sig med Kristina av Holstein-Gottorp, som blev Sveriges drottning när Karl kröntes till Karl IX.

Hertig Karl namngav den 1583 av honom anlagda staden Mariestad och kungsgården Marieholm efter henne.

Barn

1. Margareta Elisabet (1580–1585).
2. Elisabet Sabina (1582–1585).
3. Ludvig (född och död 1583).
4. Katarina (1584–1638), gift med pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken.
5. Gustav (född och död 1587).
6. Maria (1588–1589).

Antavla

6. Pfalzgreve Johan II av Simmern

4. Kurfurst Fredrik III av Pfalz

7. Beatrice av Baden

2. Kurfurst Ludvig VI av Pfalz

10. Markgreve Kasimir av Brandenburg-Kulmbach

5. Marie av Brandenburg-Kulmbach

11. Susanna av Bayern

1. Maria av Pfalz

12. Lantgreve Vilhelm II av Hessen

6. Lantgreve Filip "den ädelmodige" av Hessen

13. Anna av Mecklenburg-Schwerin

3. Elisabeth av Hessen

14. Hertig Georg av Sachsen

7. Christina av Sachsen

15. Barbara av Polen

Källor

• Maria av Pfalz i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
• Lars-Olof Skoglund: Maria i Svenskt biografiskt lexikon (1985–1987)

Noter

1. Karin Tegenborg Falkdalen (2010). Vasadöttrarna (2). Falun: Historiska Media. ISBN 978-91-85873-87-6

Vidare läsning

• Lars-Olof Skoglund: Maria i Svenskt biografiskt lexikon (1985–1987)