svenskt medeltida frälseätt Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Rörik Birgerssons ätt är ett nutida konventionellt släktnamn på en medeltida frälseätt, som fått sitt namn efter sin förste kände medlem Rörik Birgersson den äldre.
| Rörik Birgerssons ätt | |
 | |
| Känd sedan | 1250 |
|---|---|
| Stamfar | Rörik Birgersson den äldre |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1400-talet? |
Vapen: balk.
Genealogien för denna ätt är bland annat känd från 1325, i ett dokument där fyra syskon och deras mormor Ingeborg nämns, rörande hennes gåva till Julita kloster.[1][2]
Rörik Birgersson den äldre nämns endast i ett dokument 1250. Det är oklart om han då var i vid liv eller ej, men drottning Katarina av Sverige upprättar den 11 juni 1250 ett gåvobrev, där hon skänker gården Strand i Jäders socken i Södermanland, Österrekarne härad till Röriks barn. [3] Rörik Birgersson var gift med en dotter till Folke jarl. Minst fyra av hans barn är kända till namnet:
Den 5 augusti 1332 beseglade Knut Bryniolfsson och brodern Algot Bryniolfsson (kanuti et algoti filiorum bryniolphi) ett dokument rörande att änkan Ragnfrid efter Birger Röriksson pantsätter en kvarn vid ett lån.[5]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.