Mário Alberto Nobre Lopes Soares, född 7 december 1924 i Lissabon, död 7 januari 2017 i Lissabon,[22] var en portugisisk politiker (socialdemokrat).
Snabbfakta Född, Död ...
Mário Soares |
Mário Soares, 1978. |
Född | Mário Alberto Nobre Lopes Soares 7 december 1924[1][2][3] Lissabon[4], Portugal |
---|
Död | 7 januari 2017[5][1][2] (92 år) Lissabon, Portugal |
---|
Begravd | Prazeres begravningsplats |
---|
Medborgare i | Portugal[6] |
---|
Utbildad vid | Lissabons universitet |
---|
Sysselsättning | Politiker[7], advokat[7], författare[7] |
---|
Befattning |
---|
Ledamot av Portugals republikanska församling Portugals första/A församling, Lissabon[8] Ledamot av Portugals republikanska församling Portugals andra församling, Lissabon[8] Ledamot av Portugals republikanska församling Portugals tredje församling, Lissabon[8] Ledamot av Portugals republikanska församling Portugals första/B församling, Lissabon[8] Generalsekreterare för Socialistpartiet (1973–1985) Portugals utrikesminister Portugals första provisoriska regering, Portugals andra provisoriska regering och Portugals tredje provisoriska regering (1974–1975)[9][10][11] Minister utan portfölj Portugals fjärde provisoriska regering (1975–1975)[12] Deputy of the Constituent Assembly Portugals första konstituerande parlament, Lissabon (1975–1976)[8] Portugals premiärminister regeringen Soares I och regeringen Soares II (1976–1978)[13][14] Portugals utrikesminister regeringen Soares I (1977–1978)[15] Portugals premiärminister regeringen Soares III (1983–1985)[16] Portugals president (1986–1996)[17] Europaparlamentariker femte Europaparlamentet, Portugal (1999–2004)[18] |
Arbetsgivare | Rennes II-universitetet (1970–1972)[19][20] |
---|
Politiskt parti |
---|
Socialistpartiet |
Maka | Maria Barroso |
---|
Barn | João Barroso Soares (f. 1949) |
---|
Föräldrar | João Lopes Soares[21] |
---|
Utmärkelser |
---|
Se lista |
Namnteckning |
---|
|
Webbplats | fmsoares.pt |
---|
Redigera Wikidata |
Stäng
Soares var Portugals president mellan 1986 och 1996, för Partido Socialista (PS) ett socialdemokratiskt parti. Han var en av arkitekterna bakom Portugals statsreformation efter den oblodiga revolutionen 1974 (Nejlikerevolutionen), som störtade António de Oliveira Salazars regim. Han var i två omgångar premiärminister: 1976–1978 och 1983–1985.
Han var bokhandlare innan han blev politiker. Han studerade historia, filosofi och juridik vid universitetet i Lissabon. Under studieåren var han medlem i Portugals kommunistparti, och ansvarig för dess ungdomssektion. Som oppositionspolitiker satt han flera gånger i fängelse och var landsförvisad 1970–1974.[23]
Mario Soares förlorade presidentvalet 2006.
- Hedersdoktor vid Universitetet i Rennes 2, juni 1977[24]
- Storkorset av Isabella den katolskas orden, 21 november 1977[25]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Salamanca, 1987[26]
- Storkors med kedja av Karl III:s orden, 11 december 1987[27]
- Nassauska Gyllene lejonets orden, 26 maj 1988[28]
- Hedersdoktor vid Université Sorbonne Nouvelle, 1989[29][30]
- Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 5 april 1989[31]
- Storkors av Piusorden, 1990[32]
- Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden, 25 oktober 1990[33]
- Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen, 1991
- Storkedja av Torn- och svärdorden, 9 mars 1991[34]
- Hedersdoktor vid Santiago de Compostela Universitetet, 1992[35]
- Elefantorden, 6 maj 1992[36]
- Medalla de Extremadura, 1993
- Galiciens guldmedalj, 1993
- Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 21 maj 1993[37]
- Storkors med kedja av Isländska falkorden, 4 juni 1993[38]
- Storkors av Bathorden, 19 maj 1994[39]
- Nationella förtjänstorden, 9 oktober 1994[40]
- Storkors av Polonia Restituta, 26 oktober 1994[41]
- Hedersdoktor vid Universidad Complutense, 1995
- Prinsessan av Asturiens pris för internationellt samarbete, 1995[42]
- Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden, 1996[39]
- Premio Internacional Simón Bolívar, 1998
- Nord-Syd-priset, 2000
- Hedersdoktor vid Université Bordeaux-Montaigne, 2010[43]
- Hedersdoktor vid Université libre de Bruxelles[44]
- Hedersdoktor vid Princeton University[44]
- Hedersdoktor vid Coimbras universitet[44]
- Hedersdoktor vid Oxfords universitet[44]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Genève[44]
- Hedersdoktor vid Bilkentuniversitetet[44]
- Storkors av Kristi militärorden[34]
- Hedersdoktor vid universitetet i Bologna[44]
- Storkors av tre ordnars band
- Hedersdoktor vid Universidade da Coruña[45]
- Storkedja av Portugals frihetsorden[34]
- Hedersdoktor vid Brown University[44]
- Stara Planina-orden
- Österrikiska republikens förtjänstorden i guld
- Storkorset i Nederländska Lejonorden
- Storkors av Hederslegionen
- Storkors av Dannebrogorden
- Storkorset av Nationalförtjänstorden
- Kungliga Serafimerorden
- Storkors av Frälsarens orden
- Storkors med kedja av Södra korsets orden
- Hedersdoktor vid Portos universitet[44]
- Storkorset av Ekkronans orden
- Storkorset av Ungerska förtjänstorden
- Storkors av Chilenska förtjänstorden
- Senegals förtjänstorden
- Stora jugoslaviska stjärnans orden
- Storkorset av Mexikanska Aztekiska Örnorden
- Storkors av Elfenbenskustens förtjänstorden
- Amílcar Cabral-orden
- Prémio Autores
[Redigera Wikidata]
PTBNP-ID: 11.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 13.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 14.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 15.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 16.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 17.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 19.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 18.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 20.[källa från Wikidata]
PTBNP-ID: 21.[källa från Wikidata]
Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 4443.[källa från Wikidata]
läs online, www.ouest-france.fr .[källa från Wikidata]
Jean Schoos, Die orden und Ehrenzeichen des Grossherzogtums Luxemburg (på tyska).[källa från Wikidata]
läs online, www.univ-paris3.fr .[källa från Wikidata]
läs online, www.univ-paris3.fr , läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
läs online, www.quirinale.it .[källa från Wikidata]
läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
läs online, prawo.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]
läs online, www.leighrayment.com .[källa från Wikidata]
Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
läs online, prawo.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]
läs online, www.fpa.es , läst: 1 augusti 2019.[källa från Wikidata]
läs online, www.u-bordeaux-montaigne.fr .[källa från Wikidata]
läs online, www.fmsoares.pt .[källa från Wikidata]