Loading AI tools
svensk konstnär, professor och direktör vid Konstakademien från 1773 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Lorens Pasch den yngre, född 6 juni 1733 i Stockholm, död 29 april 1805 i Stockholm, var en svensk konstnär, professor och direktör vid Konstakademien från 1773.[10]
| Lorens Pasch den yngre | |
 självporträtt på Nationalmuseum, Stockholm, Gripsholms slott | |
| Född | 6 juni 1733[1][2][3] Stockholms stad[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 april 1805[1][4][5] (71 år) Klara församling[1][4] |
| Medborgare i | Sverige[6] |
| Sysselsättning | Målare[7], universitetslärare, konstnär[8] |
| Arbetsgivare | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Föräldrar | Lorens Pasch den äldre[1] |
| Släktingar | Ulrika Pasch (syskon)[9] Hedvig Lovisa Pasch (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Lorens Pasch den yngre var son till konstnären Lorens Pasch den äldre och Anna Helena Beckman, bror till konstnärerna Ulrika Pasch och Hedvig Lovisa Pasch och brorson till konstnären och dekorationsmålaren Johan Pasch. Han invaldes tillsammans med sin syster i Konstakademien 1773. Lorens Pasch den yngre var ogift.[10]
Lorens Pasch var lärjunge till sin far, och begav sig 1752 till Köpenhamn, där han studerade under Carl Gustaf Pilo samt vid akademin under Jacques Saly och Johann Martin Preisler. Han fortsatte sina studier i Paris 1757-64 under Alexander Roslin, Jean-Baptiste Marie Pierre, Jean-Baptiste-Henri Deshayes och François Boucher vid akademin, samt vistades 1765-66 i Flandern, Haag och Tyskland innan han 1766 kom till Stockholm. 1768 övertog Pasch teckningsundervisningen vid Konstakademin, blev 1773 professor och 1793 direktör för akademin. Pasch var vid sidan av Per Krafft den äldre den mest ansedde i Sverige verksamme porträttmålaren under den gustavianska tiden och fick genom sin lärargärning stort inflytande för konstutvecklingen i Sverige. Pasch finns representerad vid bland annat Uppsala universitetsbibliotek[11], Göteborgs konstmuseum[12], Norrköpings konstmuseum[13] och Nationalmuseum[14] i Stockholm.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
