Lista över svenska lampfabriker

Om lamptillverkning i Sverige

Lampor i betydelsen belysningsarmatur har använts i Sverige länge. Någon omfattande införsel var inte nödvändig eftersom facklor och lyktor var relativt enkla att tillverka, men när mer utsmyckade vaxljushållare började användas skedde en viss import och på 1700-talet då oljelampor började utvecklas och bli mer avancerade ökade importen. På 1860-talet inleddes användandet av en helt ny belysningsteknik, fotogenlampan.

I Sverige inleddes den industriella tillverkningen av komplett belysningsarmatur år 1884 av Karlskrona Lampfabrik. Det var tysk teknik och tyska maskiner som inköpts för tillverkning av olika stora fotogenbrännare vilka kunde placeras i olika typer av armaturer. Det var från denna fabrik som den svenska marinen och järnvägen främst försågs med lampor.

Den svenska tillverkningen av fotogenbrännare blev dock begränsad. Primus (1892), som började tillverka fotogenkök försåg sitt kök med en lamptillsats och Optimus (1899) som tillverkade fotogenförgasningsapparater gjorde även lampor i denna teknik. Tillverkningen av armaturer avsedda för fotogenbrännare kom emellertid igång och ett antal företag i Sverige tillverkade armaturer som försågs med tyska, franska eller amerikanska brännare. Störst bland dessa blev Arvid Böhlmarks lampfabrik i Stockholm, som dock upphörde med denna tillverkning i mitten av 1900-talet.

Parallellt med fotogentekniken utvecklades och upphörde gasdriven ytterbelysning. Den drevs med stadsgas och var bestyckad med gaslyktor som till största delen var importerade. En del armaturer tillverkades dock på svenska gjuterier.

Ett fåtal svenska företag började redan i slutet av 1800-talet tillverka elektrisk belysningsarmatur. Större kommuner satsade på egna elverk, främst för gatubelysning, men elen blev ofta för dyr för belysning i privata hem. Under första världskriget ökade dock priset på fotogen, samtidigt som glödlampor började serietillverkas, vilket kraftigt drev på marknaden för elektrisk belysning.

Ljuskällan blev i fortsättningen ett utbytbart komplement till lampfabrikernas produkter vilka därför inte behövde vara så tekniskt avancerade. Detta fick till följd att det växte fram ett stort antal lampfabriker runt om i landet. Det var ofta gjuterier, metallvarufabriker, glasbruk eller tygskärmstillverkare som kompletterade sina sortiment med elektrisk belysningsarmatur.

De mindre lampfabrikerna blev dock inte långlivade i konkurrensen med det fåtal som lyckades växa till sig i den storföretagsorienterade industrimiljö som dominerade Sverige under 1900-talets andra hälft. De som inte avvecklade sin tillverkning helt och hållet övergick successivt till att köpa in hela armaturer från andra länder. IKEA, som lät tillverka belysningsarmatur runt om i världen, kom att bli den stora leverantören av hembelysning i Sverige och Fagerhult Group den mest betydande vid offentlig belysning.

Lista över svenska lampfabriker

Här följer en lista över kända svenska lampfabriker. Det är framförallt menat som en historisk översikt. Leverantörer av belysningsglas som komponenter är inte inkluderade.

Företagsnamn	Förkortning	Ort	Period		Inriktning	Kommentar
			Grundat	Upplöst
AH Belysning (Armaturhantverk)		Tibro	1945	–		”Om AH Belysning”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819091110/https://www.ahbelysning.se/om.html. Läst 14 augusti 2022.
Aktiebolaget Svenska Armaturfabriken	SA	Järfälla	2018	-
Asea belysning	Asea	Stockholm	1947	1968	Affärsområde inom Asea avd IM.	Produkterna tillverkades av Cebe i Svalöv.
Andersson & Lundgren		Malmö	1901	Okänt		”Om Skånemässan”. Arbetet: s. 12. 17 november 1932. Läst 3 januari 2023.
Aneta Belysning AB		Växjö	1947	1995		Uppköpt av Byggma ASA, Norge.
Armaturhantverk, AB		Göteborg	Okänt	Okänt
Arvid Böhlmarks lampfabrik	Böhlmarks	Stockholm	1872	1977	Köpte Pukebergs glasbruk 1898.	Inledde som importör av fotogenlampor. Armaturtillverkning sedan 1885.
Ateljé Lyktan		Åhus	1936	–		Del av Fagerhult Group sedan år 1974.
Aura Light		Karlskrona	1992	–		Övertog Lumalampan.
Axel Annell AB Rationell Belysning		Stockholm	1932	1968	Axel Annell är känd för att ha introducerat belysningsarmatur för lysrör i Sverige år 1940 och för att ha varit svensk representant för danska Louis Poulsens belysningsarmaturer under 1950- och 1960-talen.	Patent för anordning vid lamellavbländning för belysningsarmatur 1950.
Bergbom & Co	Bergboms	Malmö	1940	Okänt	Bl a materialet Rotoflex.
Boréns		Borås	1924	1985
Brottby Mekaniska Verkstads AB		Göteborg	1938	Okänt
Bröderna Malmströms metallvarufabrik	BM	Malmö	1904	1974	Metallindustri, teknisk belysning, eget gjuteri.	Tidigare Sven & Hugo Malmströms metallvarufabrik. 6 st patent i Sverige 1934–1974, 2 st patent i Danmark 1944 och 1975.
Bäcklunds Järn och Smide	BJS	Skellefteå	Okänt	Okänt
C R Nybergs Lampfabriks AB		Sundbyberg	1906	1918
Edvard Hagman AB	EHAB	Norrköping	1901	1959		Även Norrköpings lampfabrik.
E G Eriksson Elektro-Mek Verkstad AB		Stockholm	1915	Okänt	Tillverkare av arbetsplatsarmaturen Pefege.
E Hansson & Co metallvarufabrik		Malmö	1921	Okänt	Bland annat fartygsarmatur.	Läst den 14 januari 2023 i Kungliga biblioteket, katalogarkiv 1932–1968.
Einar Bäckströms metallvarufabrik	EBM	Malmö	1918	1975	Metallindustri, konstnärlig utformning, eget gjuteri.
Elektraverken		Stockholm	1917	1930		Samgående med Osram år 1930. Uppköpt av Kooperativa förbundet år 1947.
Elektriska AB Chr Bergh & Co	Cebe (från 1943)	Malmö, Svalöv	1894	1968	Eget gjuteri från år 1917.	Köpte Svalöf maskinverkstäder år 1917 och Sven & Hugo Malmströms metallvarufabrik år 1919. Uppköpt av Luth & Roséns Elektriska år 1925. Införlivat i Aseakoncernen år 1930. Namnändrat till Cebe aktiebolag år 1943. Tillverkade de lampor som såldes via Asea belysning.
Elektriska AB Skandia		Stockholm (Sollentuna)	1917	–	Grossist (ej lamptillverkare)	Tidigare dotterbolag till Asea, efter några turer nu ägt av franska Sonepar.
Nya AB Eos		Nässjö	1911	1965
Eric Wärnå	EWÅ	Värnamo	1950	1990
Exaktor		Stockholm, Värnamo	1945	1957
Fagerhult Group	Fagerhults	Fagerhult	1945	–	Professionell marknad i ett flertal länder.
Falkenbergs belysning	FLB	Falkenberg	1940	Okänt		Även Falkenbergs metallförädling AB, etablerat som Falkenbergs förkromningsverk år 1931.
Gnosjö Konstsmide		Gnosjö	1942	Okänt
Granhaga Metallindustri AB		Töreboda	Okänt	Okänt		Samgående med Hermanders Metallindustri år 1979 till Nordsales Granhaga AB. ”Om Hermanders”. https://hermanders.se/historia/. Läst 15 augusti 2022.
Hans-Agne Jakobsson	HAJ	Markaryd	1951	Okänt
J P armatur, Elektro-Metall		Malmö	1921	Okänt		Tidigare Johansson & Pröjtz och senare Elektro-Metall.
Järnarmatur, AB	AJH	Hillerstorp	1938	Okänt	Belysningsarmatur men även delar till armaturer, bl a så kallade "metallslangar" som andra tillverkare använde.	Även Antonsson & Holmberg.
Järnkonst		Horn	1946	2007
Karlskrona Lampfabrik	KLK	Karlskrona	1884	–	Tillverkar och marknadsför fotogenlampor och reservdelar samt klassiskt formgivna elektriska lampor. Lampfabrikens hemsida	Sveriges första och därmed äldsta lampfabrik.
Konsthantverk		Tyringe	1921	–
Kostalampan		Kosta	1968	1976		Uppköpt av Fagerhult Group.
Knut Nyström Metallfabrik		Stockholm	1894	1999
Ledenergy Nordic AB		Emmaboda	2011	Okänt
Lilux belysning		Stockholm	1962	1979		Startades och ägdes av Bo Annell och utvecklades till belysningsföretaget Annell Ljus och Form. Bo Annell var son till Axel Annell.
Luco armaturfabrik, AB		Göteborg	1948	Okänt	Utomhusbelysningar av koppar.	Svante Carlsson. ”AB Luco, armaturfabriken på Norra Hamngatan i Göteborg”. http://www.tjorbu.se/luco.html. Läst 17 januari 2023.
Lumalampan		Stockholm, Karlskrona	1929	1991	Endast glödlampor och lysrör.	Flyttade till Karlskrona 1969. Filmsekvens
Luth & Roséns Elektriska		Stockholm	1885	1940	Industriarmatur	Köpte Elektriska AB Chr Bergh & Co år 1926. Uppköpt av Asea år 1930.
Lux, AB		Stockholm	1901	1919	Tillverkare av bland annat Luxlampan.	Slogs samman med Elektromekaniska AB år 1919 och bildade Elektrolux, sedermera Electrolux.
Luxus AB, Uno och Östen Kristiansson		Vittsjö	1951	Okänt
Malmö metallvarufabrik	MM	Malmö	1916	1970	Metallindustri, eget gjuteri.	1 st patent i Sverige, 1 st patent i Danmark, båda 1927.
Markslöjd		Kinna	1963	–		”Om Markslöjd”. https://markslojd.com/sv-se/markets/se/hjalp/om-markslojd. Läst 19 augusti 2022.
Otto Meyers konst-, metall- och zinkgjuteri		Stockholm	1875	1973	Gjuteri	Levererade bland annat gjutna belysningsprodukter till Nordiska kompaniet. Annars mest känd för bronsstatyn Sankt Göran och draken, Gamla stan, Köpmantorget, Stockholm.
Möller Armatur	MAE	Eskilstuna	Okänt	Okänt
Nordiska Kompaniets verkstäder	NK	Nyköping	1904	1973	Inredning
Nybro Armaturfabrik	NAFA, NAF, ANF	Nybro	1948	2004
Optimus AB		Upplands-Väsby	1899	1965
Osram Svenska AB		Stockholm	1921	1981		Osram Elektraverken från år 1930. Uppköpt av Kooperativa förbundet år 1947.
Pagos armaturfabrik		Kungsör, Hultsfred, Bergkvara	1944	Okänt		Även Handelsaktiebolaget Pagos. Tog över Upsala armaturfabrik år 1970.
Philips Svenska AB		Stockholm	1923	–	Tillverkade elektriska ljusstakar i mindre skala i mitten av 1900-talet.	Agent för ljuskällor.
Primus		Stockholm	1892	2003		Är sedan 2003 en del av Fenix Outdoor.
Radius		Stockholm	1913	1960
Rejmyre Armaturfabrik	RAF	Rejmyre	1948	Okänt
Sieverts Kabelverk		Stockholm (Sundbyberg)	1888	1984		Uppköpt av Ericsson och blev Ericsson Cables.
Skandinaviska Glödlampsfabriken		Nyköping	1899	1976	Glödlampor och inte belysningsarmatur.
Skånska ättikfabriken AB		Perstorp	Okänt	Okänt		Del av Perstorps produkter.
Stilarmatur, AB	STA	Tranås	Okänt	Okänt
Stockholms armatur & metallfabrik		Stockholm	Okänt	Okänt
Svea, Glödlampsfabriken		Stockholm (Sundbyberg)	1897	1899	Glödlampor och inte belysningsarmatur.
Svenskt Tenn, Firma	FST	Stockholm	1924	–	Inredning	Tillverkade ej belysningsarmatur i egen fabrik.
Upsala armaturfabrik	UA	Uppsala, Stockholm, Hultsfred (1962)	1915	1970
Wazo-verken		Göteborg	Okänt	Okänt	Ursprungligen symaskinsbelysning, sedermera platsbelysning.
Westal		Bankeryd	1947	–	Tillverkar armaturer för offentlig miljö och privatmarknaden i Bankeryd.	Om Westal
Örsjö Belysning		Örsjö	1948	–		”Om Örsjö”. https://www.orsjo.com/om-orsjo/. Läst 25 augusti 2022. Även Örsjö Industri AB.

Andra svenska lampfabriker

Här följer namn på fabriker som uppges ha tillverkat lampor i Sverige, baserat på uppgifter från Semkos årsböcker där företag som producerade och importerade godkänd elektrisk materiel inom kategorin belysningsarmatur på den svenska marknaden publicerades, samt Svensk industrikalenders förteckning (H) över företag som producerade belysningsarmatur och belysningsanordningar, men där uppgifter om själva verksamheten i någon större omfattning saknas:

Adlon armatur, Ahlberg & Bengtsson AB (Landskrona), Villh Andersons metallfabrik (Stockholm), Aktuell belysning AB, Anderberg Kurt, Andersson JW, Armaturbolaget, Armaturmecano, Backemark E AB, Belysningsarmatur Firma, Bjerkås AB (Göteborg), Artur Blomkvists metallfabrik (Eskilstuna), A E Bolling (Gränna), Bohlin & Hörberg AB, Borås elektriska armaturfabrik AB, Britanniafabriks AB (Stenkullen), Bronskonst, Corona belysningskultur (Stockholm), Bröderna Isaksén, Byarums aluminiumgjuteri, Elektro Iwo AB (Mariestad), El-Materiel AB, Bröderna Erikssons metallfabrik (Stockholm), Eskilstuna armatur & metall W Ståhlberg (Eskilstuna), Eskilstuna metallindustri (Eskilstuna), Gemco armatur, Glössner & Co Konstglasverkstäderna, Guldsmeds AB GAB (Stockholm), Gustavsson K V, Hökensås industrin, Ivars Armatur (IA), Johanneshovs armaturfabrik, E Jonson armatur & metallgjuteri (Sundbyberg), Krafts skärmatelje AB, Kronobergs handels- & industriaktiebolag, Liberty belysningsarmatur AB, Lundqvist Gunvor, Malmens metallverkstad (Hovmantorp), Metall & armatur, Bröderna Miller (Bankeryd), Ateljé Mita, Målerås mekaniska verkstad, M & E Ohlssons klockgjuteri och armaturfabrik (Ystad), Nybro Svarveri, P C Pedersen mekanisk verkstad, Pellyfabriken, Sigurd Perssons metallvarufabrik, Sandin Sven, Skånska armaturfabriken AB, Stjernqvist metallfabrik AB, Svensk armatur, Svenska metallbolaget, Triplexfabriken (Enköping), Vellinge metallindustri AB, Wulffson Herman, Ätranverken (Falkenberg).

Se även

• Belysningsbranschen (svensk branschorganisation)
• Sveriges elektroindustriförening
• Elektroteknik
• Föreningen för elektricitetens rationella användning
• Ljuskultur
• Sebra-lampan
• Semko
• Lista över glasbruk i Sverige

Referenser

• Folcker, Ivar, red (1930–1955). Ljuskultur (Belysningsföretagen, arkiv). Läst 6 november 2024.
• ”11 Belysningsarmatur”. Godkänd elektrisk materiel. Stockholm: Semko. 1951. sid. 215–237. (Läst via Kungliga biblioteket.)
• Bestämmelser om utförande och provning av glödlampsarmatur (Normhäfte nr 19). Stockholm: Semko. 1951. (Läst via Kungliga biblioteket.)
• Kommerskollegium, Statistiska byrån. H I aaa, Specialuppgifter från fabriker, Riksarkivet. Läst 10 augusti 2023.
• ”Svensk industrikalender, avsnitt 11 (Järn-, stål- och metallmanufaktur) H (Belysningsarmatur och belysningsanordningar)”. Projekt Runeberg. Sveriges Industriförbund. 1947. sid. 146–148. https://runeberg.org/svindkal/1947/1093.html. Läst 14 januari 2024.
• Skantze, Patrik (2015). I nytt ljus: Sveriges industrihistoria ur ett familjeföretags perspektiv. Printfabriken, Karlskrona: Arakne förlag. ISBN 9789197868129