Sveriges ambassad i Moskva

Sveriges ambassad i Moskva är Sveriges diplomatiska beskickning i Ryssland som är belägen i landets huvudstad Moskva. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Karin Olofsdotter är sedan 2023 ambassadör. En av ambassadens huvuduppgifter är att främja relationerna mellan Sverige och Ryssland och att utveckla samarbetet inom områdena politik, ekonomi och kultur.^[1] I Ryssland har Sverige även ett generalkonsulat i Kaliningrad, Sankt Petersburg och ett honorärkonsulat i Murmansk.

Sveriges ambassad i Moskva
Sveriges ambassad i Moskva.
Beskickningstyp	Ambassad
Från	Sverige
Till	Ryssland
Adress	Postadress: Embassy of Sweden 119590 Moskva Ryssland Besöksadress: Sveriges Ambassad Ulitsa Mosfilmovskaya 60 Moskva
Koordinater	55°43′0.12″N 37°30′56.88″Ö
Öppnad	1631
Beskickningschef	Karin Olofsdotter (sedan 2023)

Historik

Redan 1631 upprättade sändebudet Johan Möller den första ständiga diplomatiska representationen i Moskva. Under 1700-talet flyttade utrikesrepresentationen till Sankt Petersburg för att efter oktoberrevolutionen 1917 flytta tillbaka till Moskva 1918. Byggstart för den nuvarande ambassadbyggnaden var 1 juli 1968 och inflyttning skedde 1972. Byggnadsarbetet organiserades av Glavmosstroj, Moskvas överstyrelse för byggande av bostäder och allmänna byggnader.^[2] De utförde sitt arbete med noggrannhet och kunde också för Sovjets räkning bygga in all tänkbar utrustning för avlyssning. I mitten av 1980-talet genomfördes en svensk sanering – huruvida man lyckades genomföra den till hundra procent är dock ett okänt kapitel.^[2] Ambassaden ritades av Anders Tengbom och är klädd i rött tegel från Forsa tegelbruk i Bollebygd i Västergötland. Leveransen av tegel fraktades per bil via Haparanda.^[2] Efter en allvarlig incident på 1980-talet fick ambassadområdet inhägnas av ett staket.^[3]

Fastighet

• Byggår: 1968–1972
• Arkitekt: Anders Tengbom, Tengbom Arkitekter
• Byggår viseringskansli: 2002
• Arkitekt: Jesper Husman, Tengbom Arkitekter
• Besöksadress: Mosfilmovskaya ul. 60

Beskickningschefer

Namn	Period	Funktion	Ackreditering	Anmärkning
Herman Cedercreutz	1722–1727	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Josias Cederhielm	1725–1726	Ambassadör		Kejsardömet Ryssland
Joachim von Dittmer	1729–1738	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Erik Mathias von Nolcken	1738–1741	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Nils Barck	1743–1747	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Gustaf Wulfwenstierna	1747–1748	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Gustaf Wilhelm von Höpken	1748–1748	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Johan August Greiffenheim	1750–1752	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Mauritz Posse	1752–1763	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Carl Wilhelm von Düben	1763–1766	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Carl Ribbing	1766–1773	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Johan Fredrik von Nolcken	1773–1788	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Curt von Stedingk	1790–1808	Ambassadör		Kejsardömet Ryssland
Curt von Stedingk	1809–1811	Ambassadör		Kejsardömet Ryssland
Carl Axel Löwenhielm	1812–1819	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Nils Fredrik Palmstierna	1820–1845	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Gustaf af Nordin	1845–1856	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Georg Nicolaus Adelswärd	1856–1858	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Fredrik Anton F. Hartwig Wedel Jarlsberg	1858–1865	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Oscar Björnstjerna	1865–1872	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Frederik Georg Knut Due	1873–1890	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Gustaf Lennart Reuterskiöld	1890–1899	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
August Gyldenstolpe	1899–1904	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Herman Wrangel	1904–1906	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Edvard Brändström	1906–1920[a]	Envoyé		Kejsardömet Ryssland
Carl von Heidenstam	1924	Chargé d’affaires		Sovjetunionen
Carl von Heidenstam	1924–1930	Envoyé	Sidoackrediterad i Teheran 1929-1930.	Sovjetunionen
Eric Gyllenstierna af Lundholm	1930–1937	Envoyé	Sidoackrediterad i Teheran 1930-1936 och Bagdad 1934-1936.[5]	Sovjetunionen
Wilhelm Winther	1938–1940	Envoyé		Sovjetunionen
Vilhelm Assarsson	1940–1944	Envoyé		Sovjetunionen
Staffan Söderblom	1944–1946	Envoyé		Sovjetunionen
Gunnar Hägglöf	1946–1947	Envoyé		Sovjetunionen
Rolf R:son Sohlman	1947–1964	Ambassadör	Sidoackrediterad i Kabul (från 1948), Bukarest och Sofia (från 1951).[6]	Sovjetunionen
Gunnar Jarring	1964–1973	Ambassadör	Sidoackrediterad i Ulan Bator (från 1965).[7]	Sovjetunionen
Brynolf Eng	1973–1975	Ambassadör	Sidoackrediterad i Ulan Bator.[8]	Sovjetunionen
Göran Ryding	1975–1979	Ambassadör		Sovjetunionen
Carl de Geer	1979–1983	Ambassadör		Sovjetunionen
Torsten Örn	1983–1986	Ambassadör	Sidoackrediterad i Ulan Bator.[9]	Sovjetunionen
Anders Thunborg	1986–1989	Ambassadör		Sovjetunionen
Örjan Berner	1989–1994	Ambassadör	Sidoackrediterad i Minsk (från 1992)[10] och Tbilisi (från 1992).[11]	Sovjetunionen
Sven Hirdman	1994–2004	Ambassadör	Sidoackrediterad i Minsk.[12]	Ryssland
Johan Molander	2004–2008	Ambassadör		Ryssland
Tomas Bertelman	2008–2012	Ambassadör		Ryssland
Veronika Bard Bringéus	2012–2015	Ambassadör		Ryssland
Peter Ericson	2015–2019	Ambassadör		Ryssland
Malena Mård	2019–2023	Ambassadör		Ryssland
Karin Olofsdotter	2023–	Ambassadör		Ryssland

Se även

• Rysslands ambassad i Stockholm

Fotnoter

1. På hösten 1918 lämnade Brändström Petrograd och återvände till Stockholm men behöll sin befattning ända till år 1920.^[4]

Referenser

1. ”Om ambassaden”. Sveriges ambassad i Moskva. Arkiverad från originalet den 19 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120619013224/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Moskva/Om-oss/Ambassaden/. Läst 7 november 2008.
2. Hedqvist, Hedvig (2005). ”En fästning i rött tegel - Sveriges ambassad i Moskva” (PDF). Kulturvärden (4): sid. 13, 15. Arkiverad från originalet den 6 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140506202008/http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarden/2005_04/s10-en_fastning_i_rott_tegel_sveriges_ambassad_i_moskva.pdf. Läst 12 september 2012. Arkiverad 6 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
3. ”Moskva, Ryssland. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/europa/moskva-ryssland-ambassadanlaggning/. Läst 29 juli 2013.
4. Wieselgren, O. (1926). ”P H Edvard Brändström”. Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm: Riksarkivet. sid. 606. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=17117. Läst 17 februari 2017.
5. Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1931
6. Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 1197. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1221.html
7. Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 549. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0549.html
8. Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 291. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. https://runeberg.org/vemardet/1985/0291.html
9. Moen, Ann (red.): Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok (Nationalencyklopedin, Malmö 2006), s. 661.
10. TT (8 augusti 1992). ”Ambassadörer på nya poster”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151020202046/http://www.dn.se/arkiv/nyheter/ambassadorer-pa-nya-poster. Läst 9 februari 2015.
11. TT (20 september 1992). ”Svensk ambassadör i Georgien”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/svensk-ambassador-i-georgien/. Läst 12 januari 2018.
12. ”Dagens rättelse”. Dagens Nyheter. 31 oktober 1994. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/dagens-rattelse-olof-bratto-ar-inte-professor-i-romanska-sprak-vid-stockholms-universitet-trots-att/. Läst 17 januari 2018.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sveriges ambassad i Moskva.
  Bilder & media
• Officiell webbplats