Linköpings S:t Lars församling

Linköpings Sankt Lars församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ligger i Linköpings kommun i Östergötlands län och har Sankt Lars kyrka som främsta gudstjänstlokal. Församlingen ingår i Linköpings domkyrkopastorat.

Linköpings S:t Lars församling Församling
Sankt Lars kyrka
Land	Sverige
Kommun	Linköpings kommun
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Linköpings stift
Pastorat	Linköpings domkyrkopastorat[1]
Bildad	medeltiden
Avskild från	Sankt Lars socken (1863)
Utbrutet	Linköpings Berga församling (1972) Linköpings Johannelunds församling (1972) Tannefors församling (2022)
Medlemmar	6 901 (58 %) (2019-12-31)[2]
Folkmängd	11 988 (2019-12-31)[2]
Upphov till	Linköpings Sankt Lars distrikt
Karta
Linköpings S:t Lars församlings läge i Östergötlands län. Linköpings S:t Lars församlings läge i Östergötlands län.
Koordinat	58°24′41″N 15°37′29″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod	058002
Pastoratskod	020101
Kyrkoarkiv	SE/VALA/00223
Webbplats	Församlingens webbplats
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen namn var till 10 augusti 1967 Sankt Lars församling. Ur församlingen utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling.^[3]

Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

• 1947 - Enligt beslut den 24 maj 1946 överfördes vissa områden med 27 invånare och omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, till Linköpings församling. I motsatt riktning överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,004 km², varav allt land.^[4]
• 1953 - Ett område med 901 invånare och omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling. Samtidigt överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling ett område med 10 invånare och omfattande en areal av 0,07 km², varav allt land.^[5]
• 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,10 km², varav allt land, överfördes till Rystads församling.^[5]
• 1960 - Ett område med 90 invånare och omfattande en areal av 0,12 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling.^[5]
• 1960 - Ett område med 14 invånare och omfattande en areal av 0,90 km², varav 0,88 km² överfördes till Sankt Lars församling från Vårdsbergs församling.^[5]
• 1960 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,31 km², varav allt land, överfördes till Sankt Lars församling från Kärna församling.^[5]
• 1961 - Ett område väster och nordväst om staden med 2 257 invånare och omfattande en areal av 15,62 km², varav 13,16 km² land, överfördes till Linköpings församling.^[5]
• 1961 - Ett område med 7 372 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,68 km² land, överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling.^[5]
• 1969 - Ett område med 1 427 invånare och omfattande en areal av 2,58 km², varav 2,57 km² land, överfördes till Landeryds församling.^[6]
• 1972 - Ett område med 12 628 invånare och omfattande en areal av 20,9 km², varav 20,8 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Berga församling.^[7]
• 1972 - Ett område med 11 434 invånare och omfattande en areal av 2,8 km², varav 2,7 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Johannelunds församling.^[7]
• 2022 - Tannefors församling bildades som en utbrytning.

Pastorat

• Före omkring 1866: eget pastorat som prebendeförsamling till domprosten i Linköpings domkyrkoförsamling.
• Omkring 1866 till 1962: annexförsamling i pastorat med Linköpings domkyrkoförsamling.
• 1962 till 2011: eget pastorat.
• 2011 till 2014: ingick i Linköpings domkyrkopastorat.^[8]
• Från 2014: ingår i Linköpings pastorat, 2015 namnändrat till Linköpings domkyrkopastorat.^[9]

Areal

Sankt Lars församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 58,65 km², varav 53,48 km² land.^[10] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1952 omfattade Sankt Lars församling samma datum en areal av 56,56 km², varav 53,74 km² land.^[4]

• 1 januari 1961: 42,28 km², varav 41,82 km² land.^[5]
• 1 januari 1966: 41,82 km² land.^[11][12]
• 1 januari 1971: 39,7 km², varav 39,3 km² land.^[6]
• 1 januari 1976: 16,0 km², varav 15,8 km² land.^[7]

S:t Larsgården

Gamla S:t Larsgården var församlingshemmet i församlingen till och med 2005. Efter det var nya S:t Larsgården (Ågatan 25) församlingshemmet. När S:t Larskyrkan byggdes om, ansåg sig församlingen inte längre behöva ett extra församlingshem, så de sade upp kontraktet, så kyrkan fungerar nu också som församlingshem^[13]. S:t Larsförsamlingen hyrde ut gamla S:t Larsgården till och med 2015 då Riksbyggen köpte gården. Gården hyrs nu av en frikyrka^[14]. Riksbyggen ville riva den^[15]. Länsstyrelsen behövde ge tillstånd till det, på grund av väggmålningen av Leoo Verde^[16]. Den 1 juli 2021 sålde Riksbyggen byggnaden till en fastighetsförvaltning som har ingått ett tioårigt hyreskontrakt med Johanneskyrkan ^[17]. Den 14 november 2023 avslog Länsstyrelsen ansökan om byggnadsminnesförklaring, med hänvisning till att Linköpings kommun bör hantera detta genom plan- och bygglagen ^[18].

Orgel

I S:t Larsgården fanns en orgel byggd av I Starup och Son, Köpenhamn. Den hade 4 stämmor och var mekanisk.

Manual
Gedackt 8’
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Scharf

Komministrar

Ämbetstid[19]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1593-1596	Nicolaus Hemmingi	–1634	Senare kyrkoherde i Landeryds församling.
1601	Laurentius Caroli	–1606	Senare kyrkoherde i Rystads församling.
1609	Laurentius Benedicti
1625–1634	Samuel Vigius	död 1651	Senare kyrkoherde i Vårdnäs församling.
1634–	Johannis Matthiae
	Haquinus Jonae	–1650	Senare komminister i Sankt Olofs församling, Norrköping.
1656	Jonas Petri Löth
1660–1662	Nicolaus Johannis Scherinus	–1677	Senare komminister i Kaga församling.
1663–1672	Sveno Wasselius	1629–1692	Senare kyrkoherde i Ukna församling.
1673–1681	Samuel Talén	1646–1702	Senare kyrkoherde i Västra Husby församling.
1681–1690	Arvidus Grenander	1650–1702	Senare kyrkoherde i Hägerstads församling.
1690–1693	Jonas Usdorphius	1652–1719	Senare kyrkoherde i Borgs församling.
1693–1701	Andreas Lindvall	–1722	Senare kyrkoherde i Tingstads församling.
1701–1709	Benedictus Elg	1662–1709
1711–1719	Magnus Wistelius	1669–1726	Senare kyrkoherde i Rystads församling.
1719–1727	Arvid Ranzoch	1685–1740	Senare kyrkoherde i Östra Stenby församling.
1727–1734	Johan Alnander	1694–1737	Senare kyrkoherde i Kimstads församling.
1734–1735	Carl Knoop	1698–1757	Senare kyrkoherde i Vallerstads församling.
1735–1743	Lars Wrangel	1704–1771	Senare kyrkoherde i Risinge församling.
1744–1768	Carlus Isacci Höjer	1714–1768
1769–1783	Johan Abrahamsson Strandberg	1737–1800	Senare kyrkoherde i Stens församling.
1784–1795	Daniel Lindhagen	1750–1819	Senare kyrkoherde i Askeby församling.
1795-1806	Nils Gustaf Hammarqvist	1761–1806
1806-1821	Claes Wimermark	1768–1834	Senare kyrkoherde i Askeby församling.
1821–1823	Fredrik Drotty	1785–1856	Senare kyrkoherde i Kristbergs församling.
1824–1830	Johan Olof Wæners	1789-1850	Senare kyrkoherde i Hägerstads församling.
1831–1847	Per Gustaf Adler	1794–1855	Senare kyrkoherde i Tingstads församling.
1846–1860	Johan Fredrik Grewell	1806–1884	Senare kyrkoherde i Klockrike församling.
1860	Fredrik Israel Lindhagen	1815–1884	Senare kyrkoherde i Väderstads församling.
1863	Per Svante Landelius	1812–1885	Senare kyrkoherde i Bankekinds församling.
1868	Per Magnus Ferdinand Holmqvist	1830–1906	Senare kyrkoherde i Björsäters församling.
1876–1886	Jakob Alfred Nilsson	1845–1886
1886–1889	Per Alfred Lindeberg	1855–1893
1893	Ernst Frithiof Lönegren		Utnämnd.
1896–1919	Carl Viktor Palmær	1849–1919

Organister och klockare

Verksam[20][21]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1640-talet-1666	Joen Nilsson	-1666	Klockare.[22]
1666-1703	Anders Botvidsson	1643-1710	Klockare.[23]
1699-1702	Storck		Vikarierande klockare.
1703-1738	Hans Jönsson	Född omkring 1667-1738	Klockare och organist.[24][25]
1739-1764	Anders Quilén	1710-1764	Klockare och organist.
1764-1788	Carl Rydgren	-1788	Klockare och organist.[26][27]
1788-1823	Gabriel Bergman	1758-1842	Klockare och organist.[28]
1809-1823	Gustaf Erik Bergman	1790-1823	Vikarierande klockare och organist.[29]
1824-1833	Nils Peter Sandström	1799-1833	Klockare och organist.
1833	Gustaf Renholm	1808-1874	Vikarierande klockare och organist.[30]
1834-1853	Per Ölander	1797-1853	Klockare och organist.
1853-1899	Mårten Fredrik Hugo Åhlfelt	1828-1899	Klockare och organist.
1899-1913	Frans Engström	1861-1913	Klockare och organist.
1914-1921	Otto Sandberg	1879-1948	Klockare och organist.
1921-1956	Philip Sjöberg	1897-1956	Klockare och organist.
1957-1958	Herbert Uhrbom	1907-1994	Vikarierande organist.
1957-1958	John Rydberg		Vikarierande körledare.
1958-1967	Jan Håkan Åberg	1916-2012	Organist.[31]
1968-1970	Gerd Hagström		Vikarierande organist.
1970-1980	Nils Ankarstrand	1927-1999	Organist.
1980-2001	Monica Tobiasson	1940-	Organist.
2001-2015	Staffan Krafft	1961-	Organist.
2016-	Bo Ingelberg	1962-	Organist.