Rullsvansleguaner

Rullsvansleguaner (Leiocephalus) är ett släkte som utgör en egen familj i underordningen Iguania bland de fjällbärande kräldjuren. De lever endemiskt på Stora och Små Antillerna från Kuba till Trinidad. De föredrar torra områden som öppna skogar, steniga stäpper och sandiga kustlinjer.

Uppslagsordet ”Leiocephalus” leder hit. För ett släkte ringmaskar, se Leiocephalus parvus.

Rullsvansleguaner
Leiocephalus carinatus
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kräldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Ordning	Fjällbärande kräldjur Squamata
Underordning	Iguania
Familj	Leiocephalidae Frost & Etheridge, 1989
Släkte	Rullsvansleguaner Leiocephalus
Vetenskapligt namn
§ Leiocephalus
Auktor	Gray, 1827
Arter
se text
Leiocephalus carinatus
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Medlemmar av familjen flyttades till södra Florida och de lever där i vildmarken.

Kännetecken

Dessa djur når en längd mellan 15 och 32 centimeter (med svans), beroende på art. Längden för bålen och huvudet ligger mellan 5,5 och 14 centimeter. De har ett ganska robust utseende och ofta färgglada mönster. Hannar är vanligen större och har ett tjockare huvud. Över ögonen finns tydliga knölar.

Levnadssätt

Rullsvansleguaner vistas på marken. Födan utgörs av insekter, mindre ödlor, blommor och frukter. Honor lägger bara ett fåtal ägg (ett till tre) men dessa är ganska stora. Arterna vistas vanligen i öppna landskap och de är aktiva på dagen.

Arterna

Hittills har 24 arter beskrivits^[1] och två av dessa, L. eremitus och L. herminieri, är redan utdöda. Alla arter (med undantag av L. carinatus som förekommer på Kuba, på korallrevet Bahama Banks och på tre av Caymanöarna) lever endemiskt på en enda ö. På Hispaniola finns 12 arter men ofta har varje ö sin egen art. Arten från Jamaica är bara känd som fossil.

• Leiocephalus anonymous PREGILL, 1984
• Leiocephalus apertosulcus ETHERIDGE, 1965
• Leiocephalus barahonensis SCHMIDT, 1921
• Leiocephalus carinatus GRAY, 1827
• Leiocephalus cubensis GRAY, 1840
• Leiocephalus cuneus ETHERIDGE, 1964
• Leiocephalus endomychus SCHWARTZ, 1967
• Leiocephalus eremitus COPE, 1868
• Leiocephalus etheridgei PREGILL, 1981
• Leiocephalus greenwayi BARBOUR & SHREVE, 1935
• Leiocephalus herminieri DUMÉRIL & BIBRON, 1837
• Leiocephalus inaguae COCHRAN, 1931
• Leiocephalus jamaicensis ETHERIDGE, 1966
• Leiocephalus loxogrammus COPE, 1887
• Leiocephalus lunatus COCHRAN, 1934
• Leiocephalus macropus COPE, 1863
• Leiocephalus melanochlorus COPE, 1863
• Leiocephalus onaneyi GARRIDO, 1973
• Leiocephalus personatus COPE, 1863
• Leiocephalus pratensis COCHRAN, 1928
• Leiocephalus psammodromus BARBOUR, 1920
• Leiocephalus punctatus COCHRAN, 1931
• Leiocephalus raviceps COPE, 1863
• Leiocephalus rhutidira SCHWARTZ, 1979
• Leiocephalus schreibersii GRAVENHORST, 1837
• Leiocephalus semilineatus DUNN, 1920
• Leiocephalus stictigaster SCHWARTZ, 1959
• Leiocephalus vinculum COCHRAN, 1928

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 december 2008.

Tryckta källor

• Manfred Rogner: Echsen 1, Ulmer Verlag, ISBN 3-8001-7248-8
• Eric R. Pianka, Laurie J. Vitt: Lizards: Windows to the Evolution of Diversity (Organisms and Environments). University of California Press (2003), ISBN 0520234014
• Vitt & Caldwell, red (2013). ”Leiocephalidae” (på engelska). Herpetology: An Introductory Biology of Amphibians and Reptiles. Academic Press. sid. 588. ISBN 978-0-12-386919-7

Noter

1. Reptiles Database: Släkte Leiocephalus

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Leiocephalidae.
  Bilder & media