Lars Trägårdh

Lars Christian Carl Fredrik Trägårdh, född 10 juli 1953, är en svensk historiker och professor i historia vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm. Hans forskning, som till stor del bedrivits i USA sedan 1970-talet men under senare år också i Sverige, kretsar kring olika aspekter av välfärdsstaten och det civila samhället.

Lars Trägårdh
Född	10 juli 1953[1] (71 år) Hälsingborgs Maria församling[1], Sverige
Medborgare i	Sverige[2]
Sysselsättning	Historiker[3]
Webbplats	larstragardh.se/
Redigera Wikidata

Trägårdh, tvåa från höger, vid Social Innovation Summit 2017 på Slagthuset i Malmö.

Karriär

Han är son till källarmästaren Christian Trägårdh och Gerd Gülich. Efter flera års arkivforskning i Sverige och Tyskland doktorerade Trägårdh 1993 i historia vid UC Berkeley. Efter disputationen undervisade han under tio års tid i europeisk historia vid Barnard College, Columbia University.^[4] Han har också arbetat vid "Institute for the Study of Europe" vid Columbia University. I Sverige är han sedan 2010 anställd vid Ersta Sköndal högskola, men har också varit gästprofessor på Tema Barn vid Linköpings universitet.

Mellan 2011 och 2013 var Trägårdh ledamot i regeringens Framtidskommission.^[5]

År 2017 fick han Bräcke diakonis professur i modern historia med inriktning på det civila samhället och den svenska välfärdsstaten i ett jämförande perspektiv.^[6]

Sedan 2023 leder han på regeringens uppdrag arbetet med att skapa en officiell svensk kulturkanon.^[7]

Bibliografi

• Trägårdh Lars (2010). Rethinking the Nordic welfare state through a neo-Hegelian theory of state and civil society. I Journal of Political Ideologies, 15: 3, 227—239.

• Trägårdh Lars (2010). Från folkrörelse till civilsamhälle: Staten och samhället i det moderna Sverige. I von Essen Johan (red) Det svenska civilsamhället – en introduktion. Stockholm: Forum för Frivilligt Socialt Arbete.

• Fagerström Torbjörn och Trägårdh Lars (2010). Finanskrisen och frågan om människans natur: Altruism och egoism i ljuset av människans kulturella evolution. I Filip Wijkström (red) Idéer för Framtiden.

• Trägårdh, Lars och Johan Vamstad (2009). Att ge eller att beskattas. Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder. Stockholm: Sektor3 - Tankesmedjan för det civila samhället.

• Trägårdh, Lars (2009). ”Den dumme svensken och allemansrättens magi.” I Lars Trägårdh (red). Tilliten i det moderna Sverige. Den dumme svensken och andra mysterier. Stockholm: SNS förlag.

• Trägårdh, Lars (2008). ”Det civila samhällets karriär som vetenskapligt och politiskt begrepp i Sverige” i Tidsskrift for samfunnsforskning 4, 2008.

• Trägårdh, Lars och Lars Svedberg (2008). ”Det civila samhället, ungdomarna och välfärden.” I Konsten att bry sig om. Föreningslivets betydelse för unga, kommunerna och staten. Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:7.

• Trägårdh, Lars och Lars Svedberg (2008). ”Ungdomar, civilsamhälle och välfärd”. I Fokus 07. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

• Trägårdh, Lars (2007). “The ‘Civil Society’ Debate in Sweden: The Welfare State Challenged” i Lars Trägårdh (red), State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered, London and New York: Berghahn Books.

• Trägårdh, Lars (2007). “Democratic Governance and the Creation of Social Capital in Sweden: The Discreet Charm of Governmental Commissions,” i Lars Trägårdh (red), State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered, London and New York: Berghahn Books.

• Trägårdh, Lars and Bo Rothstein (2007). “The State and Civil Society in an Historical Perspective” i Lars Trägårdh (red), State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered, London and New York: Berghahn Books.

• Trägårdh, Lars och Henrik Berggren (2006). Är svensken människa: Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts.

• Trägårdh, Lars och Lars Svedberg (2006) (red.). Det civila samhället som forskningsfält: nya avhandlingar i ett nytt sekel. Stockholm: Gidlunds.

• Trägårdh, Lars (2006). ”Från SSU:s folkrörelser till Timbros civilsamhälle”, i Håkan A Bengtsson (red.), I rörelse: en bok om folkrörelserna och demokratin. Stockholm: Premiss.

• Trägårdh, Lars and Michael Delli Carpini (2004). “The Juridification of Politics in the United States and Europe: Historical Roots, Contemporary Debates and Future Prospects” i Lars Trägårdh (editor), After National Democracy: Rights, Law and Power in America and the New Europe, Oxford: Hart Publishing.

• Trägårdh, Lars (2002). “Crisis and the Politics of National Community: Germany and Sweden, 1933-2000” i Lars Trägårdh and Nina Witoszek (editors), Culture and Crisis: the Case of Germany and Sweden. London and New York: Berghahn Books (2002, paperback 2004).

• Trägårdh, Lars (2001). “Welfare State Nationalism: Sweden and the Specter of ‘Europe’” i Lene Hansen and Ole Wæver (editors), European Integration and National Identity: The Challenge of the Nordic States. London and New York: Routledge.

• Trägårdh, Lars (2000). “Utopin om den sociala ekonomin” i Filip Wijkström och Tom Johnstad, Om kooperation & social ekonomi, Stockholm: Föreningen Kooperativa Studier.

• Trägårdh, Lars (1999). ”Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan” i Erik Amnå, Civilsamhället. Stockholm: Fritzes.

• Trägårdh, Lars (1999). Patientmakt i Sverige, USA och Holland: Individuella kontra sociala rättigheter, Stockholm: Spri, 1999.

• Trägårdh, Lars (1999). Bemäktiga Individerna: Om domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna i Sverige, SOU 1998:103. Stockholm: Fritzes, 1999.

• Trägårdh, Lars (1997). “Statist Individualism: On the Culturality of the Nordic Welfare State,” The Cultural Construction of Norden, Bo Stråth and Øystein Sørensen (red), Oslo: Scandinavian University Press.

• Trägårdh, Lars (1995) (red.). Civilt Samhälle kontra Offentlig Sektor, Stockholm: SNS, 1995.

• Trägårdh, Lars (1990). “Swedish Model or Swedish Culture?,” Critical Review, 4, no. 4, (Fall 1990).

• Trägårdh, Lars (1990). “Varieties of Volkish Ideologies” in Language and the Construction of Class Identities, Bo Stråth (red), Gothenburg: Gothenburg University Press.

• Trägårdh, Lars och Henrik Berggren (1990). ”Historikerna och Språket”, Historisk Tidskrift 1990: 3.

Referenser

1. Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 3 december 2021.^{[källa från Wikidata]}
2. Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 132345390, läst: 17 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}
4. ”Authors - Lars Trägårdh”. The Nation. 17 september 2018. https://www.thenation.com/authors/lars-tragardh/. Läst 13 maj 2020.
5. ”Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar”. Regeringskansliet. 26 mars 2013. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2013/03/2013191/. Läst 13 maj 2020.
6. ”Anställda - Lars Trägårdh”. Ersta Sköndal Bräcke Högskola. 28 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 6 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200606122531/https://www.esh.se/om-hogskolan/anstallda/2014-08-28-lars-tragardh.html. Läst 13 maj 2020.
7. ”Allmänheten uppmanas föreslå kulturkanon”. Aftonbladet. 21 december 2023. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/eJVvdQ/allmanheten-uppmanas-foresla-kulturkanon. Läst 18 november 2024.

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Lars Trägårdh i Libris