Kvikkjokks församling

Kvikkjokks församling var en församling i Luleå stift och i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. Församlingen uppgick 1 maj 1923 i Jokkmokks församling.

Kvikkjokks församling Före detta församling
Kvikkjokks kyrka
Land	Sverige
Kommun (nuv.)	Jokkmokks kommun
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Luleå stift
Bildad	1696
av del av	Jokkmokks församling
Upphörd	30 april 1923
Uppgått i	Jokkmokks församling
Karta
Kvikkjokks församlings läge i Norrbottens län. Kvikkjokks församlings läge i Norrbottens län.
Koordinat	66°57′04″N 17°43′19″Ö
Koder, länkar
Församlingskod	251003
Kyrkoarkiv	SE/HLA/1010106
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Församlingen bildades 1696 genom en utbrytning ur Jokkmokks församling och ingick därefter till 1 maj 1923 i pastorat med Jokkmokks församling (till 23 november 1796 som moderförsamling sedan som annexförsamling). 1 maj 1923 återgick församlingen till Jokkmokks församling.^[1]

Den 1 maj 1923 (enligt beslut den 19 maj 1922) upphörde Kvikkjokk som församling och blev istället ett kyrkobokföringsdistrikt i Jokkmokks församling.^[2]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kvikkjokks församling 1805–1920[3][4][5]
År			Folkmängd
1805			427
1810			696
1820			653
1830			507
1840			561
1850			653
1860			527
1870			453
1880			430
1890			464
1900			485
1910			534
1920			458
Anm: Befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Språk och etnicitet

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".^[6]

Årtal	Svenskar	Finnar	Lappar	Totalt
1860	115	0	412	527
1870	120	0	333	453
1880	102	0	328	430
1890	144	0	320	464
1900	186	0	299	485

Namnet

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 Qvickjock, vid folkräkningen 1900 Kvickjock och vid folkräkningen 1910 Kvikkjokk.^[7]

Kvikkjokks gamla kapell.

Kyrkoherdar

Ämbetstid[8]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1694–1710	Matthias Jonæ Groth		Senare kyrkoherde i Ljustorps församling.
1710–1740	Petrus Alstadius	1679–1740
1741–1754	Olof Modeen	1696–1757
1757–1775	Jonas Hollsten		Senare kyrkoherde i Nederluleå församling.
1775–1778	Johan Öhrling	1718–1778
1779–1796	Samuel Öhrling	1747–1799	Senare kyrkoherde i Lycksele församling.

Komministrar

Ämbetstid[8]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1797–1803	Jonas Grönlund		Senare komminister i Sorsele församling.
1804	Lars Salomon Engelmark	1773–1831	Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1806–1817	Carl Erik Læstadius	1775–1817
1819–1827	Johan Ullenius	1778–1847	Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1827–1829	Pehr Christian Rådström		Senare kyrkoherde i Stensele församling.
1829–1833	Conrad Grönlund	1794–1882	Senare kyrkoherde i Åsele församling.
1835–1846	Nils Fredrik Björkman	1793–1846
1848–1854	Henrik Laestadius	1808–1854
1855–1860	Ulrik Wilhelm Sundelin	1809–1871	Avskedad 1860.
1860–1870	Johan Læstadius	1815–1895	Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1871–1879	Magnus Berlin	1830–1916	Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
1880–1891	Carl Fredrik Læstadius	1848–1927	Senare kyrkoherde i Stensele församling.
1891–1898	Erik Svensson		Senare kyrkoherde i Sorsele församling.
1899–1903	Henrik Teodor Berlin		Senare komminister i Jokkmokks församling.
1903–	Carl Oscar Carlsson Lander	1923–

Kyrkor

• Kvikkjokks gamla kapell
• Kvikkjokks kyrka

Se även

• Kvikkjokk

Källor

1. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
2. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 119. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
3. ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 augusti 2018.
4. ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 3 maj 2018
5. ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 augusti 2018.
6. SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
7. Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
8. Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 2. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 26-44. Libris 490179. https://runeberg.org/hernosandh/2/0028.html