Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Banatet Kroatien (kroatiska: Banovina Hrvatska, serbiska: Бановина Хрватска) var en autonom provins (banat) inom kungariket Jugoslavien som ägde bestånd 1939-1941 då landet kom att ingå i Oberoende staten Kroatien. Banatet Kroatien fanns dock kvar officiellt till 1943. Dess huvudstad var Zagreb och till ytan omfattade provinsen större delen av dagens Kroatien, stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina och mindre delar av dagens Serbien. Officiellt språk var kroatiska.
Banatet Kroatien | ||||
Banovina Hrvatska (Kroatiska) Бановина Хрватска (Serbiska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Banatet Kroatien i rött. | ||||
Huvudstad | Zagreb | |||
Språk | Kroatiska | |||
Religion | Romersk katolicism, Serbisk-ortodoxa kyrkan | |||
Statsskick | Banat | |||
Bildades | 1939
| |||
Upphörde | 1943
| |||
Valuta | Jugoslavisk dinar | |||
Tidszon | UTC+1 (CET) | |||
Kroatiens historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
| |
Tidig historia | |
---|---|
Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.) | |
Medeltiden | |
Pannoniska Kroatien (600-900-talet) | |
Furstendömet Kroatien (800-900-talet) | |
Kungariket Kroatien (925-1527) | |
Republiken Ragusa (1032-1808) | |
Habsburgska riket | |
Kungariket Kroatien (1527–1868) | |
Kungariket Slavonien (1745–1868) | |
Kungariket Dalmatien (1815–1918) | |
Kungariket Kroatien och Slavonien (1868–1918) | |
Markgrevskapet Istrien (1860–1918) | |
Illyriska provinserna (1809–1816) | |
Österrikiska kustlandet (1813–1918) | |
Kungariket Illyrien (1816–1849) | |
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918) | |
Jugoslavien | |
Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929) | |
Kungariket Jugoslavien (1929–1945) | |
Banatet Kroatien (1939–1941) | |
Oberoende staten Kroatien (1941–1945) | |
SR Kroatien (1963–1991) | |
Det självständiga Kroatien | |
Självständighetskriget (1991–1995) | |
Kroatien (1991–)
| |
Kroatienportalen |
Banatet Kroatien uppstod inom kungariket Jugoslavien efter kroatiska påtryckningar för en sammanslagning av de två av kroater dominerade banaten Sava och Primorje och därtill ett fåtal mindre områden i dess närhet. Banatet Kroatien var främst befolkat av kroater men hade även en stor minoritet av serber.
Banatet Kroatien befolkades främst av kroater (74%) men också en stor serbisk minoritet (19%). Det delades in i 99 distrikt (kotar). 81 av dessa hade en kroatisk majoritetsbefolkning emedan 17 distrikt hade en serbisk (absolut i 12, relativt i 5) majoritet. I ett av distrikten utgjorde muslimerna (bosniakerna) majoritet.
Folkgrupp | Befolkning | % | ||
---|---|---|---|---|
Kroater | 2 959 494 | 74,5 | ||
Serber | 737 978 | 15,5 | ||
Tyskar | 89 215 | 2,2 | ||
Ungrare | 58 115 | 1,5 | ||
Tjecker | 38 221 | 0,9 | ||
Slovener | 37 569 | 0,9 | ||
Romer | 14 830 | 0,4 | ||
Slovaker | 12 329 | 0,3 | ||
Ukrainare | 7 086 | 0,2 | ||
Italienare | 6 258 | 0,2 | ||
Ryssar | 5 064 | 0,1 | ||
Polacker | 4 845 | 0,1 | ||
Arnauter | 944 | - | ||
Bulgarer | 620 | - | ||
Judar | 617 | - | ||
Rumäner | 557 | - | ||
Turkar | 209 | - | ||
Greker | 63 | - | ||
Övriga | 1 711 | - | ||
Källa: [1] |
Kroatiens fotbollsförbund kontrollerade fotbollen inom banatet Kroatien. Provinsen hade en egen liga och senare också ett eget landslag. Banatet Kroatien spelade fyra landskamper hemma och borta där de mötte Schweiz och Ungern. Kroatiska mästerskapen i rodd avhölls i banatet den 29 juni 1940.[2]
Kroatiens boxningsförbund återskapades den 5 oktober 1939 som styrande organisation för all boxning inom provinsen.[3]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.