Joseph Eugene Stiglitz , född 9 februari 1943 i Gary , Indiana , är en amerikansk nationalekonom . Stiglitz har bland annat varit ekonomisk rådgivare åt Bill Clinton 1993 och 1997 och efter det chefsekonom och vice ordförande på Världsbanken fram till 2000. Han mottog 2001 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med George Akerlof och Michael Spence "för deras analys av marknader med asymmetrisk information" (som exempel ges försäkrings- och kreditmarknaderna och utvecklingsekonomier).[13]
Snabbfakta Född, Medborgare i ...
Joseph Stiglitz Joseph Stiglitz, 15 oktober 2019.
Född Joseph Eugene Stiglitz 9 februari 1943 [1] [2] [3] (81 år)Gary , USA Medborgare i USA [4] [5] [6] Utbildad vid Fitzwilliam College Amherst College , filosofie kandidat , 1964 Massachusetts Institute of Technology , filosofie doktor , 1967 University of Chicago Sysselsättning Nationalekonom , professor [7] [8] [9] , kritiker , universitetslärare , författare [10] [11] [12] Befattning Ordförande för Council of Economic Advisers (1995–1997) Världsbankens chefekonom (1997–2000) Arbetsgivare Columbia University University of Manchester Stanford University Yale University (1970–1974) Oxfords universitet (1976–1979) Princeton University (1979–1988) Världsbanken (1997–2000) Politiskt parti Demokratiska partiet Maka Anya Schiffrin (g. 2004–) Utmärkelser Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne , 2001Se lista Webbplats länk Redigera Wikidata
Stäng
Joseph Stiglitz på Nobel Week Dialogue 2017 i Göteborg.
Joseph Stiglitz gav 2002 ut Globalization and its discontents (Globaliseringen och dess kritiker ) där han framför stark kritik mot främst Internationella valutafonden och dess misslyckande med att bekämpa global fattigdom. Uppföljaren 2006 Making globalization work (Fungerande globalisering ) skisserar hur globaliseringen kunde fungera bättre.
År 2001 utnämndes han till hedersdoktor vid Karlsuniversitetet i Prag .[14]
Globaliseringen och dess kritiker (Globalization and its discontents ) (översättning Lillemor Ganuza Jonsson, Leopard, 2003)
Fungerande globalisering (Making globalization work ) (översättning Gunnar Sandin , Daidalos, 2007)
Fritt fall: de fria marknaderna och världsekonomin i kris (Freefall ) (översättning Stefan Lindgren , Leopard, 2011)
Fulbright-programmet , 1967[15] Guggenheimstipendiet , 1969[16] Fellow of the Econometric Society , 1973[17] John Bates Clark-medaljen , 1979[18] Horst-Recktenwald-Preis , 1997[19] Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne , med Michael Spence och George Akerlof , 2001[20] Hedersdoktor vid Karlsuniversitetet, 8 juni 2001[21] Hedersdoktor vid Université catholique de Louvain , 2003Hedersdoktor vid Kinas folkuniversitet, 2006[22] Utländsk ledamot av Royal Society , 2009[23] Gerald Loeb Award , 2010[24] Weltwirtschaftlicher Preis , 2013[25] [26] [27] Officer av Hederslegionen , 18 januari 2013[28] Hedersdoktor vid Harvard University , 2014[29] Daniel Patrick Moynihan Prize, 2014[30] Hedersdoktor vid HEC Paris , 2015[31] Paul A. Volcker Lifetime Achievement Award for Economic Policy, 2017 Sydneys fredspris , 2018[32] Hedersdoktor vid Institut d'études politiques de Paris, 2019[33] Hedersdoktor vid École normale supérieure de Lyon, 2 november 2019[34] Hedersdoktor vid Universidad de la República Grotius Lectures Fisher-Schultz Lecture Fellow of the British Academy
[Redigera Wikidata ]
Noter
Munzinger Personen , Munzinger person-ID: 00000023918 .[källa från Wikidata]
Davos 2014 deltagarlista , läs online .[källa från Wikidata]
läs online , us.fulbrightonline.org , läst: 26 september 2019.[källa från Wikidata]
Guggenheim Fellows-databasen , Guggenheim fellow-ID: joseph-e-stiglitz .[källa från Wikidata]
läs online , www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
läs online , www.aeaweb.org , läst: 26 september 2019.[källa från Wikidata]
läs online , www.recktenwald.rw.fau.de , läst: 26 september 2019.[källa från Wikidata]
Kinas utbildningsministerium, läs online , läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
läs online , www.ifw-kiel.de .[källa från Wikidata]
läs online , www.ifw-kiel.de , läst: 26 september 2019.[källa från Wikidata]
läs online , www.ifw-kiel.de .[källa från Wikidata]
läs online , www.harvard.edu , läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
läs online , www.aapss.org , läst: 26 september 2019.[källa från Wikidata]
läs online , sydneypeacefoundation.org.au .[källa från Wikidata]
läs online , www.sciencespo.fr .[källa från Wikidata]
läs online , www.ens-lyon.fr .[källa från Wikidata]