Jordhästmyra

Jordhästmyra (Camponotus ligniperda) är en myrart.^[1] Jordhästmyra ingår i släktet hästmyror, och familjen myror.^[1][2]

Jordhästmyra
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Egentliga insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Familj	Myror Formicidae
Släkte	Hästmyror Camponotus
Art	Jordhästmyra Camponotus ligniperda
Vetenskapligt namn
§ Camponotus ligniperda
Auktor	(Latreille, 1802)
Synonymer
Formica ligniperda Latreille, 1802[1] Brynhästmyra[1] Långbent hästmyra[1] Markhästmyra[1]
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Underarter

Arten delas in i följande underarter:^[3]

• C. l. afer
• C. l. ligniperda eller C. l. ligniperdus
• C. l. nigrescens

Bildgalleri

• 
  Jordhästmyra, bevingad drottning.
• 
  Jordhästmyra, bevingad drottning.
• 
  Jordhästmyra som ägnar sig åt bladlusvård.
• 
  Jordhästmyra, ryggbild av preparerat exemplar.
• 
  Jordhästmyra, närbild av huvudet på preparerat exemplar.

Beskrivning

Jordhästmyran har en mörkbrun kropp; bakkroppen hos honorna (drottning och arbetare) har dock ett stort, rödbrunt fält på den främre delen. Arbetarna har dessutom en rödbrun mellankropp. Arten har långa, om än glesa hår på hela kroppen, i synnerhet bakkroppen. Drottningen är 16 till 18 mm lång, arbetarna 6 till 14 mm, och hanarna 8 till 12 mm.^[4][5]

Utbredning

Jordhästmyran förekommer på delar av den europeiska kontinenten och angränsande delar av Asien från norra Spanien norrut till Norden, och österut via norra Turkiet till Kaukasus och Uralbergen.^[4]

I Sverige finns arten från Götaland till Uppland i nordöst, Dalsland och Västergötland i nordväst.^[4]

I Finland finns arten från Åland och sydvästkusten norrut till Egentliga Tavastland och Södra Savolax, med enstaka fynd i Birkaland och Norra Savolax.^[6]

Arten är inte rödlistad vare sig i Sverige eller Finland, utan klassificerad som livskraftig ("LC") i båda länderna.^[7][8]

Ekologi

Habitatet utgörs av öppen, solbelyst skog, både löv- och tallskog, skogsbryn och även helt öppen terräng. Arten bygger gärna sina bon i marken under stenar, men även i murket trä som stubbar och också i levande virke. Arten svärmar från slutet av maj till början av juli, under eftermiddag och kväll.^[4]

Källor

1. Cederberg, B. (2009). ”Camponotus ligniperda (Latreille, 1802) | jordhästmyra”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/200980/details?lang=sv. Läst 7 maj 2023.
2. ”Camponotus ligniperdus (Latreille, 1802)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=576109#null. Läst 7 maj 2023.
3. Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/camponotus+ligniperdus/match/1. Läst 24 september 2012.
4. Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Jordhästmyra Camponotus ligniperda”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/camponotus-ligniperda-200980. Läst 8 maj 2023.
5. Douwes, P., Abenius, J., Cederberg, B., Östman, T. et al. (2 september 2019). ”Hushästmyra Camponotus herculeanus”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/camponotus-herculeanus-200979. Läst 6 maj 2023.
6. ”Jordhästmyra – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204292&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 8 maj 2023.
7. Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Jordhästmyra Camponotus ligniperda”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/camponotus-ligniperda-200980. Läst 7 maj 2023.
8. Juho Paukkunen (2019). ”jordhästmyra – Camponotus ligniperda”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204292. Läst 8 maj 2023.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Jordhästmyra.
  Bilder & media