Offenbach var son till en kantor i Kölns synagoga. Han spelade tidigt cello i familjetrion, som uppträdde på caféer. 1833 tog fadern honom till Paris, där han började studier på Musikkonservatoriet som pågick fram till 1837. Då fick han anställning som cellist vid Opéra-Comique och efter några år som fri musiker blev han kapellmästare vid Théàtre Français 1849-1855.
Han startade 1855 en egen teater, Bouffes-Parisiens, som han ledde fram till 1866. Därefter var han huvudsakligen verksam som komponist. Efter att ha skrivit ett antal enaktare, kom genombrottet med Orfeus i underjorden (1858). Han var därmed etablerad som Paris kvickaste musiker och hans premiärer var stora begivenheter, speciellt eftersom han behandlade sin samtid i satirens form.
Orfeus i underjorden blev inledningen till en serie stora "offenbachiader", bland dem Sköna Helena (1864) och Riddar Blåskägg (1866), i själva verket de första operetterna i nutida mening. Kuplett, körrefräng och dans är viktiga inslag. Parodi och satir spelar också en stor roll.[12]
Offenbach samarbetade med bl. a. textförfattarna Meilhac och Halévy, vilka skrev utmärkta texter även till operetter som Storhertiginnan av Gérolstein (1867) och Frihetsbröderna (1869). Sammanlagt skrev Offenbach mer än hundra verk för scenen. Under sina sista år arbetade han på en opera vars libretto bygger på berättelser av E. T. A. Hoffmann. Den förelåg vid hans död i ett mycket oordnat skick. Fullbordad och arrangerad på olika sätt av andra är den ett mästerverk som fortfarande håller sig vid liv på all världens operascener: Contes d'Hoffmann (egentligen Hoffmanns berättelser, genom felöversättning via danskan i Sverige kallad Hoffmanns äventyr).[12]
Robinson Crusoé. Paris 1867. Opéra comique i tre akter (text: Cormon och Crémieux).
Le Château à Toto. Paris 1868. Opéra bouffe i tre akter (text: Halévy).
L'Île de Tulipatan. Paris 1868. Opéra bouffe i en akt (text: Chivot och Duru).
La Périchole. Paris 1868. (Kungen och gatusångerskan. Stockholm 1869). Opera buffa i två, senare tre, akter (text: Meilhac och Halévy).
Vert-Vert. Paris 1869. Opéra comique i tre akter (text: Meilhac och Nuitter).
La Princesse de Trébizonde. Baden-Baden 1869. (Prinsessan av Trapezunt. Stockholm 1871). Opera buffa i två, senare tre, akter (text: Nuitter och Tréfeu).
Les Brigands. Paris 1869. (Frihetsbröderna. Stockholm 1870). Opéra bouffe i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
Boule de neige. Paris 1871. Opéra bouffe i tre akter (text: Nuitter).
Le Roi Carotte. Paris 1872. Opéra bouffe-féeri i fyra akter, 18 bilder (text: Sardou).
Fantasio. Paris 1872. Opéra comique i tre akter (text: de Musset).
Les Braconniers. Paris 1873. (Tjufskyttarne. Stockholm 1873). Opéra bouffe i tre akter (text: Chivot och Duru).
Pomme d'Api. Paris 1873. Operett i en akt (text: Halévy).
La Jolie Parfumeuse. Paris 1873. Opéra comique i tre akter (text: Blum och Crémieux).
Bagatelle. Paris 1874. Opéra comique i en akt (text: Blum och Crémieux).
Madame l'archiduc. Paris 1874. Opéra bouffe i tre akter (text: Halévy).
La Haine. Paris 1874. Drama i fem akter (text: Sardou)
Whittington. London 1875. Opéra féeri i fyra akter (text: von Nuitter och Tréfeu till engelska av Farmie).
La Boulangère a des écus. Paris 1875. (Rika bagerskan. Stockholm 1879). Opera buffa i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
Le Voyage dans la lune. Paris 1875. Opéra féeri i fyra akter (text från Jules Verne av Vanlo, Leterrier och Mortier).
La Créole. Paris 1875. Opéra comique i tre akter (text: Meilhac).
.jpg)
