Irisar

släkte av växter Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Irisar

Irisar (Iris)[1] [2] är ett släkte blommande växter i familjen irisväxter (Iridaceae). Släktet består av åtminstone 300 kända arter.[3]

Uppslagsordet ”Irisar” leder hit. För en oljemålning av Vincent van Gogh, se Irisar (målning).
Snabbfakta Systematik, Domän ...
Irisar
Iris × germanica

Från Franz Eugen Köhler:
Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen mit kurz erläuterndem Texte (Bild 92 III)


  • A. B. Delar av växten
  • 1. Blomma utan kronblad (kronrör), pistill med 3 märken
  • 2. Fruktämne, uppskuret på längden
  • 3. Ståndare, förstorade
  • 4. Pollenkorn, förstorade
  • 5. Fruktämne, uppskuret på tvären, förstorat
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljIrisväxter
Iridaceae
SläkteIrisar
Iris
Vetenskapligt namn
§ Iris
AuktorL.
Arter
  • Babylonisk junoiris (Iris aucheri)
  • Bläckiris (Iris × kochii)
  • Brokig junoiris (Iris 'Warlsind')
  • Brokiris (Iris versicolor)
  • Bäckiris (Iris wilsonii)
  • Citroniris (Iris forrestii)
  • Dansk iris (Iris spuria)
  • Doftande junoiris (Iris cycloglossa)
  • Doftiris (Iris unguicularis)
  • Douglasiris (Iris douglasiana)
  • Dvärgiris (Iris pumila)
  • Engelsk iris (Iris latifolia)
  • Fläderiris (Iris ×sambucina)
  • Fransiris (Iris japonica)
  • Glansiris (Iris laevigata)
  • Gräsiris (Iris graminea)
  • Gul junoiris (Iris bucharica)
  • Gul våriris (Iris winogradowii)
  • Guldiris (Iris ×monnieri)
  • Gullbandsiris (Iris orientalis)
  • Himalajairis (Iris clarkei)
  • Holländsk iris (Iris ×hollandica)
  • Hundiris (Iris lutescens)
  • Indianiris (Iris missouriensis)
  • Japansk iris (Iris ensata)
  • Kinesisk iris (Iris bulleyana)
  • Koppariris (Iris fulva)
  • Koralliris (Iris foetidissima)
  • Krypiris (Iris cristata)
  • Kustiris (Iris tenax)
  • Kyrkogårdsiris (Iris albicans)
  • Lavendelblå junoiris (Iris graeberiana)
  • Leopardblomma (I. domestica)
  • Louisiana-iris (Iris Louisiana-Gruppen)
  • Majiris (Iris lactea)
  • Orjeniris (Iris orjenii)
  • Pamiriris (Iris stolonifera)
  • Perseriris (Iris persica)
  • Pingstiris (Iris Intermedia-Gruppen)
  • Rabattiris (Iris Sibirica-Gruppen)
  • Regnbågsiris (Iris Reticulata-Gruppen)
  • Rumänsk iris (Iris reichenbachii)
  • Saltiris (Iris spuria subsp. guldenstaedtiana)
  • Samarkandiris (Iris magnifica)
  • Sammetsiris (Iris chrysographes)
  • Sideniris (Iris hoogiana)
  • Silveriris (Iris pallida)
  • Skomakariris (Iris aphylla)
  • Skäggiris (Iris variegata)
  • Småiris (Iris Pumila-Gruppen)
  • Snöiris (Iris histrioides)
  • Sorgiris (Iris susiana)
  • Spansk iris (Iris xiphium)
  • Stor strandiris (Iris delavayi)
  • Strandiris (Iris sibirica)
  • Strimiris (Iris ×monspur)
  • Stäppiris (Iris korolkowii)
  • Svärdslilja (Iris pseudacorus)
  • Takiris (Iris tectorum)
  • Trädgårdsiris (Iris Germanica-Gruppen)
  • Tuviris (Iris setosa)
  • Tyskiris (Iris germanica)
  • Ungersk iris (Iris ruthenica)
  • Vintergäcksiris (Iris danfordiae)
  • Violiris (Iris sanguinea)
  • Violrotsiris (Iris germanica 'Florentina')
  • Våriris (Iris reticulata)
Synonymer
  • Irissläktet
  • Leopardblomssläktet

      (Belamcanda Adans.)

  • Cryptobasis Nevski
  • Gemmingia Heist. ex Fabr.
  • Iridodictyum Rodion.
  • Juno Tratt.
  • JunopsisWern.Schulze
  • Pardanthopsis (Hance) L.W.Lenz
  • Siphonostylis Wern. Schulze
  • Xiphion Mill.
Stäng

Beskrivning

Vissa irisar har rhizomer i stället för rötter, vilka kan ansamla stora mängder vatten. Andra har i stället rotknöl. Samtliga arter har svärdliknande blad. Växtsaften hos irisarterna innehåller giftiga ämnen, som smakar illa och ger irritation på slemhinnorna.[4]

Blommornas färg varierar mycket beroende på art och odlingsvariant. Vanliga färger är vit, gul, rosa, blå, röd, violett, brun och svart. Den har 6 kronblad varav 3 står upprätt och 3 faller ner. Ett fåtal irisar utvecklas från andra släktmedlemmars rhizom.[3]

De vanligaste odlade artertna:[källa behövs]

  • Tyskiris (Iris germanica) som ofta kallas bara iris
  • Strandiris (Iris sibirica)
  • Japansk iris (Iris ensata)
  • Glansiris (Iris laevigata)
  • Svärdslilja (Iris pseudacorus).

Biotop

Irisar med rhizomer vill stå torrt, medan de med rotknölar vill ha vått. De senare används därför ofta som dammväxter.

Arterna är vanliga i tempererade regioner på norra jordklotet.[3]

Irisar och människan

Etymologi

Släktnamnet Iris är regnbågegrekiska. Det anspelar på den rikedom i färgvarianter som olika sorter uppvisar.

Kulturhistoria

Irisar har odlats mycket länge. Kyrkogårdsiris (Iris albicans) har exempelvis odlats sedan 1400-talet f.Kr. i Thutmosis III:s botaniska trädgård i Karnak. Odling av trädgårdsiris-hybrider är känd från europeiska kloster under medeltiden, då den var en medicinalväxt.

Dottertaxa till Irisar, i alfabetisk ordning[1]

Leopardblomssläktet Belamcanda räknas numera till irisarna.

Bilder

Se även

Källor

Externa länkar

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.