Magnesiumbrist är ett medicinskt tillstånd av brist på magnesium. Tillståndet visar sig ofta, men inte alltid, som hypomagnesemi (för låga halter av magnesium i blodet) och kan ibland vara organspecifik, att bristtillståndet endast förekommer i ett eller något organ.[1]
| Magnesiumbrist | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E61.2 |
| Medlineplus | 002423 |
Orsaker
Magnesiumbrist brukar som regel uppstå till följd av allmän näringsbrist som kan ses vid ätstörningar, långvariga diarréer, alkoholism, tarmsjukdomar med mera.[2] Det kan också uppstå i kombination med en mer generell ämnesomsättningssjukdom, eller sjukdomar i sköldkörteln (giftstruma eller hypotyreos), eller till följd av föda med mycket fytinsyra. ICD-10 räknar det som en störning i mineralomsättningen, så länge som den inte uppstår till följd av problem med bisköldkörteln, D-vitaminbrist eller dålig kosthållning.[3]
Magnesiumbrist kan korrigeras med läkemedel i tablettform (t ex Emgesan). Dessa läkemedel kan framkalla dåsighet/trötthet hos patienten vilket måste beaktas i samband med bilkörning m m - men i vissa länder utnyttjas denna egenskap; i exempelvis Tyskland säljs tabletter med magnesium i kombination med D-vitamin, lavendelextrakt m m receptfritt som ett slags sömnförbättringsmedel (t ex Altapharma Magnesium 400 Nacht).
Bland i övrigt friska människor är magnesiumbrist ovanligt eftersom magnesiumhalten regleras av njurarna.[4]
Symtom
Vid magnesiumbrist märks framför allt mental påverkan, såsom nedsatt uppmärksamhet och irritation, men också problem med muskelkramper och domningar.[1] Det finns en samsjuklighet mellan magnesiumbrist och migrän,[5] och Hortons huvudvärk.[6]
Svårare magnesiumbrist kan påverka hjärtfunktionen, samt yttra sig i snabbare hjärtslag. Muskelkramper kan uppkomma oftare och värre, och man kan få känslor av stickningar i huden. De psykiska besvären kan tillta.[7]
Magnesiumbrist kan också påverka fertiliteten och fosterutvecklingen.[8][9]
Magnesiumbrist kan också leda till kalciumbrist, eftersom kroppen behöver magnesium för att ta upp kalcium.[10][11]
Åtgärder
För att få i sig magnesium kan man äta mat som innehåller magnesium som bland annat samtliga gröna växter[11] samt fisk, mjölk och flera sorters spannmål.[12] Man kan också ta kosttillskott med magnesiumsalter eller vid svårare fall kan magnesium tillföras intravenöst.[13] Även magnesiumhaltigt vatten kan drickas för att man skall få i sig magnesium.[4][14][15][16] Upptaget av magnesium som främst sker i tunntarmen är olika beroende på hur de olika formerna av magnesium är lösliga.[17][4][14] Vissa kelater med magnesium som magnesiumcitrat och magnesiumlaktat tas upp flera gånger fortare än exempelvis magnesiumoxid.[17][4] Vissa andra studier ser dock ingen skillnad på upptaget av magnesium över längre perioder mellan de olika formerna.[14][18] Samtliga former av magnesium verkar likadant och existerar i kroppen i samma former när de väl tagits upp i tarmen.[14] Olika mineraltillskott använder olika former av magnesium.[4] När magnesiumbristen är åtgärdad brukar eventuella symtom gå tillbaka.[11]
Just magnesiumsulfat som vid höga doser har en laxerande effekt kan också ges för att få i sig magnesium om lägre doser ges.
Noter
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
