Remove ads
Hovs socken i Västergötland ingick i Gäsene härad, ingår sedan 1974 i Herrljunga kommun och motsvarar från 2016 Hovs distrikt.
| Hovs socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Härad | Gäsene härad |
| Kommun | Herrljunga kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 34 kvadratkilometer |
| Upphov till | Hovs landskommun Hovs församling |
| Motsvarar | Hovs distrikt, Västergötland |
| Tingslag | Borås domsagas tingslag (–) Gäsene tingslag (–) |
| Karta | |
  Hovs socken, Västergötlands läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 57°59′39″N 13°06′55″Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1690 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Hovs distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 34,08 kvadratkilometer varav 31,98 land.[1] År 2000 fanns här 758 invånare.[2] Tätorten Annelund samt sockenkyrkan Hovs kyrka ligger i socknen.
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hovs församling och för de borgerliga frågorna bildades Hovs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Gäsene landskommun som 1974 uppgick i Herrljunga kommun.[2] Församlingen utökades 2010 och uppgick 2021 i Herrljungabygdens församling[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hov, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gäsene härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Gäseneds kompani och Västgöta regemente, Elfsborgs kompani.[4]
Remove ads
Hovs socken ligger nordost om Borås kring Nossan och med Sämsjön i öster. Socknen har odlingsbygd kring ån och är i övrigt en skogsbygd.[5][1][6] Sämsjön som är största insjö delas med Norra Säms, Alboga och Ods socknar.
Ollestads naturreservat är ett kommunalt naturreservat.
Sätesgårdar var Ollestads kungsgård[7] och Stommens säteri.[8]
I Mörlanda som var Gäsene härads tingsställe 1754-1762 fanns förr ett gästgiveri.[9]
En hällkista från stenåldern är funnen. Från bronsåldern finns flera gravrösen och stensättningar. Från järnåldern finns ett tiotal gravfält med domarringar och resta stenar. En runsten finns vid Fröstorp.[5][10][11][6]
Befolkningen ökade från 400 1810 till 570 1880 varefter befolkningen växlade de närmaste decennierna med 478 som minst 1940. Därefter vände folkmängden uppåt till 851 1990.[12]
Namnet skrevs 1308 Houe och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller hof, 'tempel, gudahus; stor sal'.[13]
- Märta Helena Reenstierna. Känd som Årstafrun. Skildrade med sina dagböcker livet i Stockholms utkant i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
- Gustaf Wahlbom. Xylograf och grundare av Söndags-Nisse.
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Remove ads