Hosianna, Davids son är en adventssång och psalm, ursprungligen komponerad för fyrstämmig blandad kör och orgel cirka 1795 av Abbé Vogler till svensk text.[1] Den är en av Sveriges mest sjungna adventssånger och den första psalmen i den finska och finlandssvenska psalmboken 1986.

För ordet Hosianna, se Hosianna.
Snabbfakta Originalspråk, Kompositör ...
Hosianna, Davids son
OriginalspråkSvenska
KompositörAbbé Vogler (1795)
Egil Hovland (1976)
TextförfattareBibeln, Matt 21:9
Stäng

Sången ingick i ett verk om Kristi lidandes historia, som Abbé Vogler uppförde i S:ta Clara kyrka i Stockholm den 20 mars 1796. Hosianna ingår där i den andra av verkets tio satser.[2][förtydliga] I Finland sjöngs Hosianna högst sannolikt första gången 1797, vid en konsert som ordnades av Musikaliska Sällskapet i Åbo.[3]

Texten

Texten är hämtad ur Karl XII:s bibel, Matteusevangeliets 21 kapitel, vers 9 och ordagrant tonsatt.[4] Texten översattes till finska 1871[5] och senare även till tyska[6].[förtydliga] Texten i Matteusevangeliet handlar om hur Jesus före Påsk rider in i Jerusalem.[2]

Som psalm

Först i 1986 års finska och svenska psalmböcker kom Hosianna, Davids son med som psalm, avsedd att sjungas unisont av församlingen. Den har nummer 1 i den finska och finlandssvenska psalmboken och nummer 105 i den svenska ekumeniska psalmboken och Svenska kyrkans Den svenska psalmboken 1986. År 1939, 1943 respektive 1937 års psalmbok fanns den således inte med, men var vanlig som körsång vid gudstjänster i advent. Under andra hälften av 1900-talet blev det i Finland vanligt att församlingen stämde in, vilket ledde till att sången togs med i psalmboken.[7] I Sverige kom den med i Psalmer och visor 1976. På de flesta håll avslutar den själva evangelieläsningenFörsta söndagen i Advent.

I tillägget Psalmer i 90-talet infördes även en tonsättning skriven 1977 av Egil Hovland (med nummer 836) under avsnittet "Advent".[8] Denna flyttades senare i Verbums psalmbokstillägg (2003) till avsnittet "Fastan" och är avsedd att sjungas på Palmsöndagen. Psalmen med denna tonsättning finns också i den norska psalmboken, som nummer 867[9].[förtydliga]

Som stamsång

Hosianna ingick 1943-49 i det som kallades stamsånger och som var obligatoriska sånger vid skolornas musikundervisning i Sverige.

Utgåvor

Med Abbé Vogler som tonsättare

Med Egil Hovland som tonsättare

Inspelningar

En tidig inspelning gjordes av Solist Kvintetten i Stockholm i oktober 1908.[11]

Referenser

Externa länkar

Wikiwand in your browser!

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.

Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.