Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle

Heliga Trefaldighets kyrka (hette tidigare Gefle kyrka) är centralt belägen i Gävle vid Gavleån. Den tillhör Gävle församling i Uppsala stift.

Heliga Trefaldighets kyrka
Kyrka
Heliga Trefaldighets kyrka, oktober 2013
Land	Sverige
Län	Gävleborgs län
Ort	Gävle
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Uppsala stift
Församling	Gävle församling
Koordinater	60°40′22″N 17°8′17″Ö
Invigd	1654
Bebyggelse‐ registret

Kyrkobyggnaden

Nuvarande kyrkobyggnad invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Man hade sedan slutet av 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om den flera gånger. Markförhållandena var nämligen besvärliga och kyrkan fick klara sig utan det torn man planerat för. Allt eftersom uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Ett flertal experter, däribland Christopher Polhem, togs in för att försöka åtgärda problemen. 1728–1729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästareämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 1779–1781, men var tvungen att använda strävpelare.^[1] Först vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten.^[2] Idag kan man se att tornet lutar flera grader.^[3] 3 juni 2007 föll den 200 kg tunga klockkläppen ut från kyrktornet och var nära att träffa en människa. Kläppen återställdes några månader senare.^[4]

Vid en kyrkostämma i april 1888 beslöts att en omfattande inre renovering skulle göras. Norra och södra läktarna skulle tas bort, hela kyrkan skulle oljemålas, ingenjörerna Luth och Rosén skulle dra in elektriskt ljus, läktaren i sakristian skulle byggas om och minskas, kyrkans golv skulle få cementmosaik, orgelläktaren restaureras, fönstrena skulle få kulörta engelska råglas, epitafier och ljuskronor skulle restaureras och innanfönster skulle skaffas m. m.^[5]

Inventarier

Kyrkan är mest känd för altaruppsatsen och predikstolen, båda tillverkade av Ewerdt Friis. Han påbörjade sitt arbete med dessa 1657 och höll på flera år med dem. De var dock omålade fram till 1746, då de färglades i blått, grått och guld. På 1880-talet tillkom den svarta och guldfärgade påmålning man ser idag. Friis dog 1672 och begravdes inne i kyrkan.^[1]

Orglar

• Omkring 1671 byggde Claes Crantsenander, Viborg, dåvarande svensk stad i Finland, en orgel med 26 stämmor.
• 1686: Orgeln blev förbättrad av orgelbyggaren Hans Heinrich Cahman och ytterligare förbättrad 1742 av Olof Hedlund. Den har idag 26 stämmor med sex bälgar.^[6] Organisten Ferdinand Zellbell d.ä. besiktade 1741 orgelverket.^[7]

Manual	Ryggpositiv	Pedal	Övrigt
Kvintadena 16'	Gedackt 8'	Untersats 16'	Cymbelstjärna
Principal 8'	Principal 4'	Principal 8'
Spetsflöjt 8'	Kvintadena 8'	Gedackt 8'
Salcinal 8'	Principal 4'	Oktava 4'
Oktava 4'	Oktava 2'	Rauskvint 2'
Kvinta 3'	Sesquialtera II	Mixtur IIII
Oktava 2'	Scharf III	Basun 16'
Mixtur IIII	Vox humana	Trumpet 8'
Cymbal II
Trumpet 8'

• 1819 byggde Pehr Strand och Pehr Zacharias Strand en orgel.
• 1890 byggde E A Setterquist & Son, Örebro en orgel med 26 stämmor fördelade på två manualer och särskild pedal och nödvändiga koppel. Den blev besiktigad 5 juli 1890 av musikdirektör Sven August Lagergren i Stockholm. Kyrkorådet som han spelade på den inför, var mycket nöjda med arbetet och orgelns inpassning i kyrkorummet.^[8] Fasaden ritades av arkitekt Carl Oskar Möller på Överntendentämbetet i Stockholm.^[9] 1938 ombyggdes den av Jon Vesterlunds Orgelbyggeri, Lövstabruk.

• Den nuvarande läktarorgeln är byggd 1974 av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad. Den har tre manualer och pedal och 1000 fria kombinationer.^[10]

Huvudverk (I)	Svällverk (II)	Bröstverk (III)	Pedal	Koppel
Gedacktpommer 16'	Borduna 16'	Gedackt 8'	Principal 16'	II/I
Principal 8'	Principal 8'	Kvintadena 8'	Subbas 16'	III/I
Rörflöjt 8'	Flûte Harmonique 8'	Principal 4'	Kvinta 10 2/3'	III/II
Oktava 4'	Gamba 8'	Koppelflöjt 4'	Oktava 8'	I/P
Spetsflöjt 4'	Oktava 4'	Waldflöjt 2'	Gedackt 8'	II/P
Kvinta 2 2/3'	Traversflöjt 4'	Kvinta 1 1/3'	Oktava 4'
Oktava 2'	Nasat 2 2/3'	Sesquialtera 2 chor	Hålflöjt 4'
Cornett 3 chor	Blockflöjt 2'	Scharf 3-4 chor	Nachthorn 2'
Mixtur 6-8 chor	Ters 1 3/5'	Vox Humana 8'	Mixtur 6 chor
Trumpet 8' (en Chamade)	Oktava 1'	Rörskalmeja 4'	Basun 16'
	Mixtur 5 chor	Tremulant	Trumpet 8'
	Cymbel 3 chor		Trumpet 4'
	Fagott 16'
	Oboe 8'
	Tremulant

Kororgel

• Kororgeln från 1971 är också byggd av Grönlunds Orgelbyggeri.

Diskografi

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

• Changing moods, op 59 / Patrick, David, orgel. LP. Opus 3 8108. 1984.

Söderbystenen

Söderbystenen

Huvudartikel: Gästriklands runinskrifter 13

Söderbystenen är en runsten från mitten av 1000-talet, ursprungligen rest i Söderbyn. Stenen är ristad av Åsmund Kåresson (1020-1050 e. Kr) till minne av Egil (Ihilp), vilken ska ha dödats under ett krigståg till Finland. Den flyttades från Söderbyn 1895 och finns nu i kyrkans vapenhus. Vid den ursprungliga platsen, Södertull, i Söderbyn har en replika rests.^[11]

Texten på Söderbystenen lyder:

”	Bruse lät resa denna sten efter Ihilp sin broder . Och han blev död i Tavastland då Bruse förde då landskapets ledung efter sin broder. Han hade farit med Fröger Gud Hjälpe hans själ och Guds moder! Sven och Åsmund de ristade	„
– SBF Jansson 1981, citerad i Carlestam, sid. 13

Källor

• Carlestam, Gösta. ”Heliga Trefaldighetskyrkan Gävle – Här står jag och kan inte annat”. http://www.gavledraget.se/photogallery/Gosta_Carlestam/Folder%20Heliga%20Trefaldighetskyrkanl_2.pdf. Läst 1 november 2012.

Noter

1. Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid; Gezelius, Malin (2008). ”Gävle – Heliga Trefaldighets kyrka”. Svenska kyrkor: en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 392–393. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9
2. Carlestam, sid 12
3. Carlestam, sid 9
4. Carlestam, sid 25
5. ”Gefle kyrka skall restaureras. Så beslöt församlingen i tisdags med anmärkningsvärd offervillighet på en kyrkstämma.”. Stockholms Dagblad. Notis 6:e kolumn under "Kyrkligt". 13 april 1888. https://tidningar.kb.se/2811213/1888-04-13/edition/147683/part/1/page/3/?newspaper=STOCKHOLMS%20DAGBLAD&from=1888-04-13&to=1888-04-13. Läst 11 januari 2023.
6. Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 220.
7. Gävle Heliga Trefaldighet (X) LIa:4 (1741-1751) Sida: 32-34, 56, 64-80, 90, 96-113, 51-52
8. ”Ny orgel.”. Fäderneslandet, notis 4:e kolumn längst ner. 9 juli 1890. https://tidningar.kb.se/2605199/1890-07-09/edition/157844/part/1/page/2/?newspaper=F%C3%84DERNESLANDET&from=1890-07-09&to=1890-07-09. Läst 10 januari 2023.
9. ”Gefle kyrkas nya orgel byggd af orgelfirman Setterquist & Son i Örebro.”. Norrlandsposten, artikel 3:e kolumn. 7 juli 1890. https://tidningar.kb.se/2565326/1890-07-07/edition/146891/part/1/page/2/?newspaper=NORRLANDSPOSTEN&from=1890-07-07&to=1890-07-07. Läst 11 januari 2023.
10. ”Heliga trefaldighets Orgeln”. Grönlunds Orgelbyggeri. http://www.gronlunds-orgelbyggeri.se/instrument/heliga-trefaldighets-orgeln/. Läst 11 oktober 2021.
11. Carlestam, sid. 13

Vidare läsning

• Andrén, Erik; Hellner, Brynolf; Elfstrand, Percy (1932). Gävle stads kyrkor : konsthistoriskt inventarium. Sveriges kyrkor ; 39. Gästrikland ; 1. Stockholm: Svenska bokhandelscentralen. sid. 3-105. Libris 19512791. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6884
• Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid, Gezelius, Malin (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 392-393. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9
• Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 168-169. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle.
  Bilder & media