Norrköpings Hedvigs församling var en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan i Norrköpings kommun. Församlingen uppgick 1 januari 2010 i Norrköpings S:t Olofs församling.
Norrköpings Hedvigs församling Före detta församling | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Norrköpings kommun |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Linköpings stift |
Bildad | 15 november 1613 |
av del av | Norrköpings S:t Olofs församling |
Upphörd | 31 december 2009 |
Uppgått i | Norrköpings S:t Olofs församling |
Upphov till | Norrköpings Hedvigs distrikt |
Karta | |
Norrköpings Hedvigs församlings läge i Östergötlands län. | |
Koordinat | 58°35′34″N 16°11′16″Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 058102 |
Kyrkoarkiv | SE/VALA/00270 |
Redigera Wikidata |
Församlingen omfattade nordvästra Norrköping och Lindö.
Inom församlingen fanns 2006 13 268 invånare.
Administrativ historik
Församlingen bildades som en icke-territoriell församling genom utbrytning 15 november 1613 ur Sankt Olofs församling med namnet Tyska församlingen. Från kyrkans invigning 1 november 1673 började benämningen Hedvigs församling även användas, som sedan 18 februari 1864 blev det officiella namnet. Nuvarande namn antogs 1 maj 1885. Församlingen blev territoriell genom uppdelning av Sankt Olofs församling 1885.
Församlingen kom att till 2010 utgöra ett eget pastorat.[1] Församlingen uppgick 2010 i Norrköpings S:t Olofs församling.[2]
Församlingskod var 058102.
Kyrkor
Kyrkoherdar
Från 12 juni 1776 hade församlingen både en tysk och svensk kyrkoherde.[3]
Tyska kyrkoherdar
Tjänsten som tysk kyrkoherde drogs in 1808.[3]
Ämbetstid[4][3] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1632–1641 | Christianus Tarter | -1641 | |
1643 | Matthias Greiger | ||
1657–1670 | Andreas Adam Hammarhelff | 1625–1670 | |
1670–1712 | Johannes Andreœ Köhler | 1641–1712 | |
1713–1735 | Reinerus Reineri Broocman | 1677–1738 | |
1735–1764 | Johan Samuel Eckstein | 1700–1764 | |
1765–1780 | Michael Wilhelm Peetschius | 1724–1780 | |
1781–1800 | Johan Lutteman | 1749–1828 | Senare kyrkoherde i S:t Olai församling. |
1802–1807 | Johan Anton August Lüdeke | 1772–1838 | |
Tyska kompastorer
Den tyska kompastortjänsten indrogs 1764.[3]
Ämbetstid[3] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1665-1668 | Alexander Jungius | ||
1669-1671 | Balthasar Parman | ||
1672-1691 | Johannes Jacobi Herrbort | -1691 | |
1691-1715 | Christophorus Henricus Schroderus (Christopher Heinrich Schröder) | -1717 | Sade upp sig 1715. |
1715-1727 | Heinrich Joachim Huut | Senare kyrkoherde i Rakau församling, Pommern. | |
1727-1734 | Samuel Georg Murschwig | 1691-1734 | |
1735–1746 | Henric Jacob Sivers | 1709–1758 | Senare kyrkoherde i Tryserums församling. |
1747-1753 | Johan Heinrich Müller | 1720-1781 | Senare kyrkoherde i Tyska församlingen i Göteborg. |
1753-1764 | Hermann Münther | Han sade upp sig från tjänsten 1764. | |
Lärare
Lärare vid Tyska skolan i Norrköping. När församlingen bildades, grundades också en tysk skola.[3]
Ämbetstid[3] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1632-1641 | Christianus Tartorius | -1641 | |
1664-1672 | Johannes Herrbort | -1691 | |
Georg Barenius | 1644-1710 | ||
Christian Sparschuch | |||
1787-1801 | Friedrich Daniel Diedrich Ulrich | 1752-1812 | Senare bokhandlare i Stockholm. |
Carl Peter Wiebe | 1751-1827 | ||
1806-1817 | Joachim Fredrich Engelbrecht | 1779-1828 | Senare kyrkoherde i Övergrans församling. |
Svenska kyrkoherdar
1775 beslutades att det även skulle finnas en svensk kyrkoherde i församlingen.[3]
Ämbetstid[5][3] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1775–1787 | Anders Ekmarck | 1741– | Senare kyrkoherde i Ekeby församling. |
1788–1798 | Jon Wåhlander | 1743–1809 | Senare kyrkoherde i Tåby församling. |
1799–1806 | Johan Åström | 1767–1844 | Senare kyrkoherde i Simtuna församling. |
1807–1811 | Jacob Östberg | 1775–1857 | Senare kyrkoherde i Mogata församling. |
1813 | Anders Ludvig Selander | 1783-1856 | Tillträdde aldrig tjänsten. |
1814–1820 | Johan Andersson | 1774–1831 | Senare kyrkoherde i Kuddby församling. |
1821–1826 | Lars Gustaf Könsberg | 1786–1854 | Senare kyrkoherde i Nykils församling. |
1828–1834 | Pehr Erik Rudebeck | 1796–1862 | Senare kyrkoherde i Stora Åby församling. |
1834–1851 | Jon Wåhlander | 1801–1863 | Senare kyrkoherde i Östra Husby församling. |
1851-1878 | Johan August Grevillius | 1816-1878 | Kyrkoherde och kontraktsprost. |
1878-1926 | Johan Fogelqvist | 1843-1926 | Kyrkoherde och kontraktsprost. |
1926–1941 | Fredrik Sjöberg | 1884–1941 | Kyrkoherde och kontraktsprost. |
1942–1955 | Knut Herman Ericson | 1893–1960 | |
1981–1984 | Tord Wetterqvist | 1930– | [6] |
Komministrar
Komministertjänsten inrättades 1 november 1874.[3]
Ämbetstid[3] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1874 | Olaus Laveson | Senare kyrkoherde i Styrestads församling. | |
1883–1891 | Fredrik Hammarsten | 1846–1922 | Senare kyrkoherde i Örtomta församling. |
1892- | Gustaf Viktor Gustafson | Senare kyrkoherde i Gryts församling. | |
1904- | Gottfrid Eklund | 1865- | |
Organister
Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1690 | Petter Lübeck | Organist | |
1709-1712 | Erik Sparrschuh | -1714 | Organist |
1717 | Samuel Georgii Prytz | Ställföreträdande organist. | |
1798–1802 | N. Mutreich | ||
1811–1818 | Jacob Bernhard Struve | 1767–1826 | Organist |
1811–1816 | Adolph Berggren | 1784– | Vice organist och kantor |
1819–1822 | Anders Lindvall | 1779– | Organist och kantor |
1822–1866 | Jakob Mellgren | 1793–1866 | Organist och kantor |
Knut Dahlström | |||
1939–1959 | Jan Pontén | 1913–1991 | |
1961–1964 | Bengt Berg | 1935–2008 | Organist.[7][8] |
1966–2002 | Hans Zimmergren | ||
2002– | Ulf Tellin | ||
Se även
Källor
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.