Höganäs stad

Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Höganäs stad. För dagens kommun, se Höganäs kommun. För tätorten, se Höganäs.

Höganäs stad var en tidigare kommun i Malmöhus län.

Höganäs stad Före detta kommun
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Malmöhus län
Kommun, nu	Höganäs kommun
Centralort	Höganäs
Inrättad	1 januari 1936
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Höganäs kommun
Befolkning, areal
Areal	6 kvadratkilometer (1952)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	56°11′46″N 12°34′37″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Luggude tingslag
Koder och länkar
Kommunkod	1284
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Höganäs stad bildades 1936 genom en utbrytning av Höganäs municipalsamhälle ur Väsby landskommun. Denna landskommun inkorporerades 1967 i staden. 1971 gick staden upp i den då nybildade Höganäs kommun.^[1]

I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt och ingick i Luggude tingslag.^[2]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Höganäs församling. 1967 tillkom Vikens och Väsby församlingar.^[3]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1266^[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda facklor överlagda med ett ankare, allt i rött.

Vapnet fastställdes för Höganäs stad 1937. Symbolerna syftar på gruvverksamheten. Gruvbolaget hade ett ankare som varumärke. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen men facklorna gjordes svarta. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1979.

Geografi

Höganäs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,00 km², varav 5,99 km² land.^[5]

Tätorter i staden 1960

I Höganäs stad fanns del av tätorten Höganäs^a, som hade 7 473 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.^[6]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i kommunens huvudnäring uppdelad på följande sätt:^[7]

• 64,6 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
• 9,8 procent av handel
• 9,0 procent av samfärdsel
• 6,4 procent av offentliga tjänster m.m.
• 3,8 procent av gruvbrytning
• 3,2 procent av jordbruk med binäringar
• 1,2 procent av husligt arbete
• 1,9 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,8 procent i jord- och stenindustrin, 9,7 procent i textil- och sömnadsindustrin och 8,7 procent i metallindustrin. 114 av förvärvsarbetarna (3,6 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.^[7]

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

Valår	S	C	FP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1938	25			5	25 5	30	77,5	30
1942	25		1	4	25 4	30	80,2	29
1946	23		3	4	23 3 4	30	82,1	29
1950	23		4	3	23 4 3	30	88,1	28
1954	22		4	4	22 4 4	30	88,0	27
1958	21		3	6	21 3 6	30	87,9	28
1962	21	1	4	4	21 4 4	30	87,3	28
1966	22	4	7	7	22 4 7 7	40	88,2	37
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.