SI-enhet

SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. De sju grundenheterna är noggrant definierade utifrån sju naturkonstanter.^[1] En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. Förkortningen "SI" kommer från franskans "Système International d'Unités".

Grundenheter

Relationer mellan grundenheter och definierade konstanter i SI-systemet

Alla andra enheter baseras på följande grundenheter:^[2]

Storhet	Grundenhet	Symbol
Längd	meter	m
Massa	kilogram	kg
Tid	sekund	s
Elektrisk ström	ampere	A
Temperatur	kelvin	K
Substansmängd	mol	mol
Ljusstyrka	candela	cd

De tre första är grundläggande i de flesta enhetssystem och också sådana som själva eller via härledningar (exempel hastighet, energi, tryck) används mycket i vardagligt liv. Tidigt fanns därför definitioner av dessa. Exempelvis är arkivmetern och arkivkilogrammet välkända.

Med dessa tre basenheter kan energi och effekt härledas, och då räcker det att tillföra en elektrisk enhet, ampere, för att alla andra elektriska enheter ska kunna härledas. Detta sker via effektformeln, som säger att elektrisk effekt = spänning · ström.

Motsvarande gäller för ljusstyrka; övriga begrepp inom optiken kan härledas ur ovan nämnda enheter.

För mätning av temperatur har kelvinskalan fördelen att utgå från den absoluta nollpunkten. Tack vare att temperaturskillnader i kelvin respektive i grad Celsius är exakt lika stora, är det enkelt att för vardagligt bruk använda Celsiusskalan istället. I vetenskapliga beräkningar är dock kelvin ofta en betydligt mer praktisk enhet.

Begreppet mol används inom kemin, och är en praktisk enhet att använda. Den ligger utanför den övriga gruppen fysikaliska enheter och är den senast tillagda SI-enheten.^[3]

Härledda enheter

Härledda SI-enheter med speciella namn^[2]

Storhet	Enhet	Förkortning	Uttryckt i andra SI-enheter	Uttryckt i grundenheter
Vinkel	radian	rad		m·m−1 = 1
Rymdvinkel	steradian	sr		m²·m−2 = 1
Frekvens	hertz	Hz		s−1
Kraft	newton	N		m·kg·s−2
Tryck, mekanisk spänning	pascal	Pa	N/m²	m−1·kg·s−2
Energi	joule	J	N·m	m²·kg·s−2
Effekt	watt	W	J/s	m²·kg·s−3
Laddning, elmängd	coulomb	C		A·s
Spänning	volt	V	W/A	m²·kg·s−3·A−1
Kapacitans	farad	F	C/V	m−2·kg−1·s4·A2
Resistans	ohm	Ω	V/A	m²·kg·s−3·A−2
Konduktans	siemens	S	A/V	m−2·kg−1·s3·A2
Magnetiskt flöde	weber	Wb	V·s	m²·kg·s−2·A−1
Magnetisk flödestäthet	tesla	T	Wb/m²	kg·s−2·A−1
Induktans	henry	H	Wb/A	m²·kg·s−2·A−2
Celsiustemperatur	grad Celsius	°C		K
Ljusflöde	lumen	lm		cd·sr
Belysningsstyrka (illuminans)	lux	lx	lm/m²	cd·sr·m−2
Radioaktiv intensitet	becquerel	Bq		s−1
Absorberad dos	gray	Gy	J/kg	m2·s−2
Ekvivalent dos	sievert	Sv	J/kg	m2·s−2
Katalytisk aktivitet	katal	kat		mol·s−1

Se även

• Internationella måttenhetssystemet
• Internationella byrån för mått och vikt (BIPM)
• Allmänna konferensen för mått och vikt (CGPM)
• SI-prefix
• Decimalsystem
• Metersystemet
• CGS-systemet
• MKSA

Källor

1. ”The seven defining constants”. The International System of Units (SI). BIPM. 20 maj 2019. https://www.bipm.org/en/measurement-units/. Läst 27 juni 2019.
2. ”Swedacs föreskrifter om måttenheter”. SWEDAC. 15 juni 2015. https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2016/06/STAFS-2009_26-konsol.pdf. Läst 27 juni 2019.
3. ”The International System of Units” (på engelska). BIPM. mars 2019. https://www.bipm.org/utils/common/pdf/si-brochure/SI-Brochure-9-EN.pdf. Läst 27 juni 2019.

Externa länkar

• BIPM Internationella byrån för mått och vikt
• Hur SI-enheterna ska skrivas och användas korrekt
• NIST – SI base units
• Convertworld.com – Hjälpmedel för konvertering mellan olika enheter