Remove ads
Glasögonsångare[2] (Sylvia conspicillata) är en tätting i familjen sylvior.[3] Den förekommer huvudsakligen i sydvästra Europa och nordvästra Afrika, men även lokalt i östra Medelhavsområdet. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
| Glasögonsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Curruca |
| Art | Glasögonsångare C. conspicillata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curruca conspicillata | |
| Auktor | Temminck, 1820 |
| Synonymer | |
| Sylvia conspicillata | |
Glasögonsångaren påminner om törnsångaren (Curruca communis) med rostfärgade vingar och hos hanen grått huvud, men är tydligt mindre (12–13 centimeter jämfört med 13–15 centimeter) och slankare. Den har också proportionellt större huvud, kortare handpenneprojektion, smalare näbb och är mer nervös i rörelserna. Hanen har tydligt gråsvart tygel och främre delen av kinden och bröstet är mörkare brunskärt. Honan är även den lik törnsångare, men har bredare rostbrunt på vingen. Från hona rödstrupig sångare skiljer den sig utöver detta genom kortare vinge och ljusare gulskära ben.[4]
Lock- och oroslätet är ett ljust och torrt, drr som gärna förlängs i serier. Sången är även den ljus, snabb och kvittrande med inledande visseltoner.[4]
.jpg)
Remove ads
Glasögonsångaren förekommer i nordvästra Afrika, västra Medelhavsområdet och i ögrupperna Madeira, Kanarieöarna och Kap Verde-öarna i Atlanten. Tongivande internationella taxonomiska auktoriteterna IOC och Clements m.fl. delar upp den i två underarter med följande utbredning:[3][5]
- orbitalis – stannfågel på Madeira, Kanarieöarna och Kap Verde-öarna
- conspicillata – häckar i västra Medelhavsområdet och nordvästra Afrika men även på Cypern och i Levanten, övervintrar så långt söderut som Senegal och Nigeria.
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås istället att den bör behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.[6] Sedan 2022 följer svenska BirdLife Sverige dessa rekommendationer.[7]
De flesta fåglar i Sydvästeuropa är flyttfåglar, medan på Malta, södra Sicilien, Cypern, i delar av Levanten och sydöstra Spanien flyttar endast en del av populationen. Även i Nordafrika är arten endast delvis flyttfågel eller gör höjdledsflyttningar.[1]
Fågeln är en mycket sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde med knappt tio fynd i Storbritannien och inga i de nordiska länderna.[8][9] Sommaren 2017 häckade överraskande nog ett par glasögonsångare framgångsrikt i Tyskland, i nationalparken Eifel, Nordrhein-Westfalen.[8][10]
Släktestillhörighet och släktskap
Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan,[11] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[12] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid glasögonsångaren förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021 i sin lista.[5] Glasögonsångaren är närmast släkt med törnsångaren, på lite längre avstånd med provencesångare, sardinsk sångare och balearisk sångare.
Remove ads
Arten återfinns oftast i mycket lågväxt buskmark i torra och varma medelhavsmiljöer, i garrigue, på saltslätter och i halvöken. Den atlantiska underarten orbitalis förekommer dock även i jordbruksområden.[1]
Den häckar från februari till juni i större delen av utbredningsområdet, orbitalis större delen av året utom juni-juli. Båda könen hjälps åt vid bobygget, även om hanen också bygger skrytbon som sedan inte används. Det riktiga boet placeras lågt i en buske upp till 60 centimeter ovanför marken och där lägger honan tre till fem ägg.[1]
Glasögonsångare lever huvudsakligen av små spindlar, insektslarver och insektsägg men intar också nektar och bär, framför allt utanför häckningssäsongen.[1]
Remove ads
Arten har ett stort utbredningsområde med stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationer uppskattas till mellan 934 000 och 2,55 miljoner vuxna individer.[1]
Lokala populationsnedgångar tros bero på urbanisering, avskogning och omvandling av stäpp till bevattnad jordbruksmark. Stannfågelpopulationer är också sårbara för kall vinterväderlek.[13]
Glasögonsångaren beskrevs taxonomiskt första gången 1820 av Coenraad Jacob Temminck. Dess vetenskapliga artnamnet conspicillata betyder ordagrant "plats att se från", i detta fall syftande på teckningarna kring ögonen.[14]
Remove ads
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Remove ads