Formel 1-VM 1975
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Formel 1-VM 1975 hade 14 deltävlingar som kördes under perioden 12 januari-5 oktober. Förarmästerskapet vanns av österrikaren Niki Lauda och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.
| F1-regler i korthet 1975 | |
| Motor | Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 000 cc |
|---|---|
| Max cylindrar | 12 |
| Bilens minimivikt | 575 kg |
| Poängberäkning | 9, 6, 4, 3, 2, 1 • Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen. • Endast de sju bästa poängen från de åtta första loppen och de fem bästa poängen från de resterande sex loppen räknades in i mästerskapet. • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil. |
Vinnare
- Förare:
Niki Lauda, Österrike, Ferrari - Konstruktör:
Ferrari, Italien
Grand Prix 1975
.svg){kind=small}
Grand Prix utanför VM 1975
| Grand Prix /Race | Datum | Bana | Vinnande förare! Vinnande stall | Vinnande tillverkare | |
|---|---|---|---|---|---|
 Race of Champions |
16 mars | Brands Hatch | Tom Pryce |
Shadow | Shadow-Ford |
| BRDC International Trophy |
13 april | Silverstone |  Niki Lauda |
Ferrari | |
 Schweiz Grand Prix |
24 augusti | Dijon-Prenois | Clay Regazzoni |
Ferrari |
Stall, nummer och förare 1975
Slutställning förare 1975
| Placering | Förare! Stall | Konstruktör | Poäng | |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Niki Lauda |
Ferrari | 64,5 | |
| 2 |  Emerson Fittipaldi |
McLaren | McLaren-Ford | 45 |
| 3 |  Carlos Reutemann |
Brabham | Brabham-Ford | 37 |
| 4 | James Hunt |
Hesketh | Hesketh-Ford | 33 |
| 5 | Clay Regazzoni |
Ferrari | 25 | |
| 6 | Carlos Pace |
Brabham | Brabham-Ford | 24 |
| 7 |  Jody Scheckter |
Tyrrell | Tyrrell-Ford | 20 |
| 8 |  Jochen Mass |
McLaren | McLaren-Ford | 20 |
| 9 |  Patrick Depailler |
Tyrrell | Tyrrell-Ford | 12 |
| 10 | Tom Pryce |
Shadow | Shadow-Ford | 8 |
| 11 |  Vittorio Brambilla |
March | March-Ford | 6,5 |
| 12 | Jacques Laffite |
Williams | Williams-Ford | 6 |
| 13 |  Ronnie Peterson |
Lotus | Lotus-Ford | 6 |
| 14 |  Mario Andretti |
Parnelli | Parnelli-Ford | 5 |
| 15 | Mark Donohue |
Penske | Penske-Ford & March-Ford | 4 |
| 16 | .svg){kind=small} Jacky Ickx |
Lotus | Lotus-Ford | 3 |
| 17 |  Alan Jones |
Hill | Hill-Ford | 2 |
| 18 | Jean-Pierre Jarier |
Shadow | Shadow-Ford & Shadow-Matra | 1,5 |
| 19 | Tony Brise |
Hill | Hill-Ford | 1 |
| 20 |  Gijs van Lennep |
Ensign | Ensign-Ford | 1 |
| 21 | Lella Lombardi |
March | March-Ford | 0,5 |
Slutställning konstruktörer 1975
| Placering | Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Ferrari | 72,5 |
| 2 | Brabham-Ford | 54 |
| 3 | McLaren-Ford | 53 |
| 4 | Hesketh-Ford | 33 |
| 5 | Tyrrell-Ford | 25 |
| 6 | Shadow-Ford | 9,5 |
| 7 | Lotus-Ford | 9 |
| 8 | March-Ford | 7,5 |
| 9 | Williams-Ford | 6 |
| 10 | Parnelli-Ford | 5 |
| 11 | Hill-Ford | 3 |
| 12 | Penske-Ford | 2 |
| 13 | Ensign-Ford | 1 |
| 14 | Surtees-Ford | 0 |
| = | BRM | 0 |
| = | Fittipaldi-Ford | 0 |
| = | Lola-Ford | 0 |
| = | Shadow-Matra | 0 |
| = | Lyncar-Ford | 0 |
| = |  Maki-Ford | 0 |
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1975.
Säsonger
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.