Loading AI tools
icke-territoriell församling som betjänar främst sverigefinnar i Stockholm Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Finska församlingen (finska: Tukholman suomalainen seurakunta), i äldre tider ibland Fredriks församling,[2] är en av de icke-territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan. Dess kyrka är Finska kyrkan vid Slottsbacken i Stockholm, ursprungligen byggd som bollhus.[2] Församlingens nuvarande kyrkoherde, sedan 2024 är Jael Gardesten.[3]
Finska församlingen Församling | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Stockholms kommun |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Stockholms stift |
Bildad | 6 november 1577 |
av del av | Storkyrkoförsamlingen |
Medlemmar | 6 840 ()[1] |
Karta | |
Finska församlingens läge i Stockholms län. | |
Koordinat | 59°19′32″N 18°04′20″Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 018027 (–) 018031 (–) 018093 (–) |
Pastoratskod | 130108 |
Kyrkoarkiv | SE/SSA/0004 |
Webbplats | Församlingens webbplats |
Redigera Wikidata |
Församlingen ingår i Stockholms stift, och betjänade ursprungligen enbart sverigefinnar i Stockholm. På 1720-talet ändrades fokus till att bli en församling för människor från Finland, oavsett modersmål. Församlingens existens har ibland ifrågasatts, exempelvis 1809 (strax före Freden i Fredrikshamn, då Stockholms konsistorium ville inrymma verksamheten i Riddarholmskyrkan, och 1838 då kyrkorådet villa upplösa församlingen vilket de flesta av församlingens medlemmar motsatte sig.[2]
En person har enligt Svenska kyrkans kyrkoordning (35 Kap 5§) rätt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om han eller hon tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i Stockholms stift och dessutom antingen
Man får därvid anhålla om att flytta över sin tillhörighet från den geografiska hemförsamling man hör till. Tidigare var medlemskap i församlingen möjligt endast för boende inom Stockholms stad, från 1 januari 2010 vidgades dock upptagningsområdet till att omfatta hela Stockholms stift (jf SvKB2008:4).
Nämnas kan att alla församlingar i Svenska kyrkan i sina församlingsinstruktioner skall ange hur man avser att tillgodose de finsktalande medlemmarnas tillgång till gudstjänstverksamhet.[källa behövs]
Predikningar har sedan 1500-talet varit mestadels på finska men tidvis också på svenska för att en del finlandssvenska församlingsmedlemmar har varit ovilliga att gå till vanliga stockholmska kyrkor.[4]
Församlingen bildades 6 november 1577 genom en utbrytning ur Storkyrkoförsamlingen och har därefter utgjort ett eget pastorat.[5]
Till skillnad från andra minoriteters församlingar, till exempel armeniska apostoliska kyrkan och Estniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, har Finska församlingen alltid varit en del av Svenska kyrkan.[4]
Ämbetstid[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1563–1565 | Ericus Matthiæ Hwiit | –1591 | |
1566–1567 | Hans | ||
1573 | Jöns | ||
1573–1586 | Matts Petri | ||
1586–1587 | Zacharias | ||
1577– | Henricus Erici Röd | ||
1583–1588 | Jacobus Henrici Smogrodh | ||
Ämbetstid[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1593–1600 | Canutus Martini Carelius | –1623 | |
1600–1603 | Hans | ||
1603 | Jacob | ||
1609 | Martinus Matthæi Wargius | –1639 | |
1612–1616 | Jacobus Axilli Awuin | –1616 | |
1618–1632 | Thomas Georgii | –1632 | |
1633–1646 | Bartholdus Johannis Hordelius | –1646 | |
1648–1661 | Ericus Pauli Ketarenius | –1664 | |
1661–1663 | Thomas Johannis | –1663 | |
1665–1670 | Jacobus Johannis Collinus | –1683 | |
1670–1673 | Benedictus Andreæ Quivander | –1673 | |
1675–1677 | Christianus Petri Procopæus | 1646–1693 | |
1677–1691 | Nicolaus Jacobi Anberg | –1691 | Senare kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling. |
1692–1699 | Thomas Thomæ Gestrinius | –1699 | |
1702–1711 | Johannes Eliæ Sarcovius | 1672–1731 | |
1711–1713 | Andreas Mennander | 1672–1734 | |
1713–1716 | Johannes Eliæ Sarcovius | 1672–1731 | Tidigare kyrkoherde i församlingen. |
1716–1724 | Andreas Mennander | 1672–1734 | Tidigare kyrkoherde i församlingen. |
1725–1730 | Johannes Forsskål | 1691–1762 | Senare kyrkoherde i Maria Magdalena församling. |
1730–1746 | Henricus Johannis Prochæus | 1694–1746 | |
1748–1750 | Johannes Forsskål | 1691–1762 | Senare kyrkoherde i Maria Magdalena församling. |
1750–1771 | Carl Gustaf Werander | 1705–1771 | |
1774–1775 | Andreas Tötterman | 1735–1775 | |
1776–1782 | Joel Jacob Petrejus | Senare kyrkoherde i Maria Magdalena församling. | |
1782–1805 | Ivar Wallenius | 1750–1818 | |
1807–1811 | Isaac Lagus | Senare kyrkoherde i Katarina församling. | |
1812–1836 | Georg Stolpe | 1778–1852 | |
1836–1845 | - | - | Vakanssatt. |
1846–1851 | Pehr Olof Wikström | 1793–1851 | |
1855–1900 | Adolf Sjöding | 1816–1900 | |
1903–1941 | Wilhelm Montell | 1863–1941 | |
Ämbetstid[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1596–1598 | Henricus Michaelis | ||
1598–1601 | Jacobus | Senare kyrkoherde i församlingen. | |
1603–1604 | Simon | ||
1615 | Thomas Georgii | –1632 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1620–1623 | Josephus Thomæ Myrolæus | –1623 | |
1624–1629 | Jacob | ||
1631–1639 | Sigfridus Andreæ Nitrarius | –1639 | |
1639–1643 | Martinus Matthiæ | ||
1643–1644 | Andreas Essevius | –1644 | |
1645–1648 | Ericus Pauli Ketarenius | –1664 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1648–1650 | Jacobus Simonis Kempe | ||
1651–1661 | Thomas Johannis | –1663 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1661–1665 | Jacobus Johannis Collinus | –1683 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1665–1670 | Benedictus Andreæ Quivander | –1673 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1670–1676 | Johannes Gregorii Teet | 1636–1692 | |
1676–1680 | Johannes Thomæus | –1680 | |
1680–1685 | Abrahamus Christierni Agricola | 1656–1706 | |
1685–1692 | Thomas Thomæ Gestrinius | –1699 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1692–1699 | Petrus Johannis Frisius | –1703 | |
1699–1702 | Johannes Eliæ Sarcovius | 1672–1731 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1702–1710 | Anders Bohm | 1679–1710 | |
1712–1719 | Clemens Curtilius | –1733 | |
1719–1723 | Abraham Dahlman | –1723 | |
1724–1725 | Johannes Forsskål | 1691–1762 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1725–1730 | Henricus Johannis Prochæus | 1694–1746 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1730–1734 | Johannes Kranck | 1704–1784 | |
1744–1754 | Israel Hartman | 1714–1778 | |
1754–1763 | Johan Welin | 1728–1765 | |
1765–1770 | Eric Widenius | 1738–1770 | |
1771–1774 | Andreas Tötterman | 1735–1775 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
1774–1778 | Gustaf Avellan | 1743–1832 | |
1778–1784 | Georg Jacob Öhman | Senare komminister i Klara församling. | |
1785–1799 | Israel Ståhlberg | 1747–1816 | |
1800–1823 | Bengt Lange | 1754–1823 | |
1825–1843 | Johan Tulindberg | 1796–1843 | |
Lista över organister.
Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1740 | Gabriel Hagert | Organist | |
1743-1760 | Bengt Westin | Organist. | |
Abraham Medelberg | 1736-1807 | Organist | |
J. Ritari | Organist, kantor och klockare | ||
1950-1964 | Johan Thorvald Liwendahl | 1899- | Organist.[7] |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.