Loading AI tools
kommun i Värmlands län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Filipstads kommun är en kommun i Värmlands län i landskapen Värmland och Dalarna. Centralort är Filipstad.
Filipstads kommun Kommun | |
Stadshotellet | |
Slogan | Bra möe bättre |
---|---|
Filipstads kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Värmland |
Län | Värmlands län |
Centralort | Filipstad |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 9 908 ()[1] |
Areal | 1 711,7 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 1 534,03 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 177,67 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 6,46 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°43′00″N 14°10′00″Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Värmlands domkrets (–) Kristinehamns domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1876[3] |
Anställda | 1 575 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1782 |
GeoNames | 2715080 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Landskapet präglas av djupa dalgångar. Området är en del av bergslagsregionens malmfält, och Långbansfältets berggrund är en av de mineralrikaste i världen. Kommunens näringsliv har förändrats över tid. Från en tidigare fokus på gruvnäring och järnframställning, som minskade på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. Ledande företag i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB (tidigare Wasabröd AB), som tillverkar knäckebröd, Orklakoncernen (tidigare OLW), som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt negativ med en minskning på mer än 30 procent fram till 2020.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i alla val. Fram till 1979 var Centerpartiet näst störst, men de blev sedan omsprungna av Moderaterna, som därefter varit det näst största partiet.
Kommunens område motsvarar socknarna: Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Filipstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
I området fanns mellan 22 februari 1946 och 31 december 1966 Lesjöfors municipalsamhälle.
Storfors köping bildades 1950 genom en utbrytning ur Kroppa landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Värmlandsberg (av de fyra dåvarande kommunerna Brattfors, Gåsborn, Färnebo och Nordmark) medan Kroppa landskommun, Rämmens landskommun samt Filipstads stad förblev oförändrade.
Filipstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Filipstads stad och landskommunerna Värmlandsberg, Kroppa samt Rämmen.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[6]
Landskapet genomkorsas av djupa dalgångar som sträcker sig från nord-nordväst till syd-sydöst, ett resultat av historisk bergskedjeveckning. Området tillhör bergslagsregionens malmfältsområde, och Långbansfältets berggrund är bland de rikaste i världen när det gäller mineraler. Denna unika geologi har skapat en rik flora, inklusive ett antal sällsynta orkidéarter.
Stora delar av kommunen täcks av skogklädd morän, men i dalgångarna finns ofta isälvssediment, som tydligt visar spår av isavsmältningen vid högsta kustlinjen (HK). Brattforsheden kring Alsternsjön är ett av landets mest framstående exempel på HK-deltan, med andra förekomster som Eriksdalsdeltat vid Älvsjöhyttan och Filipstadssänkan. Dessa områden hyser även välutvecklade mossar, såsom Nordmarksmossarna.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Filipstads kommun | Hela riket |
---|---|
|
År 2024 fanns 12 naturreservat i Filipstads kommun.[9] Bland dessa kan nämnas Guldplatshagen som med sin näringsrika berggrund av kalk och grönsten, är hem för en rik flora som är karakteristisk för trakten. Den norra delen av reservatet präglas av ett fuktängsstråk med inslag av torrare områden där ängsvegetationen är påverkad av kalk och hävd. I den södra delen dominerar ung björkskog.
Syftet med reservatets bildande var att skydda och bevara guckuskon, en orkidé som är fridlyst i hela Sverige och som endast växer på några få platser i länet. Området är en del av EU:s Natura 2000-nätverk för skydd av värdefull natur.[10]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Filipstads församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt[11]: Brattfors, Filipstad, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen.
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Filipstads kommun.
Centralorten är i fet stil.
Socialdemokraterna har varit vid makten sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2022.[12]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 22 av 37 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderades även Kristdemokraterna i den styrande majoriteten, vilket innebar att de lämnade samarbetet inom Alliansen. Orsaken till bytet av samarbetspartners uppgavs vara splittringar kring integrationsfrågan.[13] Både Kristdemokraterna och Miljöpartiet åkte ur kommunfullmäktige i valet 2018, men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kunde ensamma fortsätta styra kommunen.[14]
Valet 2022 ledde till maktskifte där Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna kunde ta makten genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.[12]
Presidium 2022-2026[15] | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Peter Johansson |
Förste vice ordförande | M | Eva Närvä Eickenrodt |
Andre vice ordförande | S | Marina Isaksson |
Valår | V | S | MP | SD | NYD | FIL | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 3 | 25 | 5 | 4 | 4 |
| 41 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 3 | 25 | 6 | 3 | 4 |
| 41 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 2 | 24 | 7 | 3 | 5 |
| 41 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 3 | 23 | 5 | 3 | 7 |
| 41 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 2 | 25 | 4 | 2 | 8 |
| 41 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 3 | 21 | 1 | 4 | 4 | 8 |
| 41 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 22 | 3 | 4 | 3 | 6 |
| 41 | 83,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 19 | 1 | 1 | 4 | 2 | 1 | 7 |
| 37 | 83,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 22 | 1 | 3 | 2 | 1 | 5 |
| 37 | 83,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 7 | 18 | 1 | 2 | 2 | 1 | 6 |
| 37 | 76,28 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 6 | 16 | 2 | 3 | 3 | 2 | 5 |
| 37 | 74,37 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 4 | 19 | 1 | 1 | 3 | 2 | 2 | 5 |
| 37 | 74,56 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 3 | 18 | 1 | 1 | 2 | 3 | 2 | 1 | 6 |
| 37 | 79,30 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 15 | 1 | 6 | 1 | 2 | 1 | 1 | 7 |
| 37 | 80,69 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 3 | 16 | 6 | 2 | 1 | 9 |
| 37 | 80,47 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 16 | 7 | 1 | 2 | 9 |
| 37 | 76,12 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Filipstads stad, Värmlandsberg, Kroppa eller Rämmens landskommun
Kommunstyrelsen i Filipstads kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter.[16] För att underlätta sitt arbeta har kommunstyrelsen tre utskott. Dessa är: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Kommunstyrelsens teknikutskott samt Kommunstyrelsens kultur- och föreningsutskott.[17]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet behöver uppdateras efter valet 2022. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Socialnämnden | V | Anders Nilsson | S | Britt-Marie Wall |
Miljö- och byggnadsnämnden | S | Torbjörn Parling | S | Olle Engström |
Valnämnden | S | Helene Larsson-Saikoff | Vakant |
Kommunens näringsliv har genomgått förändringar över tid. Från en tidigare inriktning på gruvnäring och järnframställning, som avtog på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. De ledande företagen i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB, tidigare känd som Wasabröd AB, som fokuserar på knäckebrödstillverkning, Orklakoncernen, tidigare OLW, som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar. Andra betydande arbetsgivare inkluderar kommunen, landstinget och företag med rötter i Lesjöfors Bruk, såsom Lesjöfors Fjädrar AB. Robust Ståldörrar AB är också en betydande aktör i Nykroppa.[21]
Kommunen är korsad av flera viktiga transportvägar, inklusive järnvägslinjerna Kil–Ludvika–Borlänge och Kristinehamn–Filipstad–Persberg. Dessutom är kommunen betjänad av två riksvägar, 63 och 64, som ytterligare förbinder den med omgivande regioner. Lokalt är också länsvägarna 245 och 246 viktiga för att underlätta trafikflödet inom kommunen.[21]
Kommunen har 9 908 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 216:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Filipstads kommun 1810–2020[22] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 9 109 | |||
1820 | 9 744 | |||
1830 | 11 766 | |||
1840 | 12 901 | |||
1850 | 14 964 | |||
1860 | 17 583 | |||
1870 | 19 339 | |||
1880 | 21 202 | |||
1890 | 20 595 | |||
1900 | 19 944 | |||
1910 | 21 524 | |||
1920 | 21 068 | |||
1930 | 19 627 | |||
1940 | 19 335 | |||
1950 | 18 184 | |||
1960 | 18 689 | |||
1970 | 16 238 | |||
1980 | 14 606 | |||
1990 | 13 341 | |||
2000 | 11 598 | |||
2010 | 10 562 | |||
2020 | 10 503 | |||
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre information är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen. |
Filipstad är kommunen med störst skillnad i medelålder mellan kvinnor och män vid första barnets födelse (25,65 år för kvinnor och 32,54 år för män 2010. Skillnaden på nästan 7 år är mer än 4 år större än för hela landet).[23]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 467, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 837 den 31 december 2018).[24]
Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Filipstad[24] | |||
---|---|---|---|
Årtal | Antal personer med utländsk bakgrund |
Totala antalet personer i Filipstad |
Andel av totala befolkningen |
2002 | 961 | 11 178 | 8,6 % |
2003 | 998 | 11 121 | 9,0 % |
2004 | 1 028 | 11 081 | 9,3 % |
2005 | 1 066 | 11 017 | 9,7 % |
2006 | 1 109 | 10 952 | 10,1 % |
2007 | 1 107 | 10 782 | 10,3 % |
2008 | 1 164 | 10 682 | 10,9 % |
2009 | 1 211 | 10 626 | 11,4 % |
2010 | 1 281 | 10 562 | 12,1 % |
2011 | 1 337 | 10 514 | 12,7 % |
2012 | 1 471 | 10 549 | 13,9 % |
2013 | 1 614 | 10 563 | 15,3 % |
2014 | 1 740 | 10 613 | 16,4 % |
2015 | 1 917 | 10 625 | 18,0 % |
2016 | 2 351 | 10 960 | 21,5 % |
2017 | 2 285 | 10 783 | 21,2 % |
2018 | 2 467 | 10 837 | 22,8 % |
Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Filipstads kommun 10 837 personer. Av dessa var 2 082 personer (19,21 %) födda i ett annat land än Sverige.[24]
Historisk utveckling av utrikes födda personer i Filipstad[24] | |||
---|---|---|---|
Årtal | Antal utrikes födda personer | Totala antalet personer i Filipstad | Andel av totala befolkningen |
2002 | 767 | 11 178 | 6,9 % |
2003 | 802 | 11 121 | 7,2 % |
2004 | 828 | 11 081 | 7,5 % |
2005 | 863 | 11 017 | 7,8 % |
2006 | 909 | 10 952 | 8,3 % |
2007 | 913 | 10 782 | 8,5 % |
2008 | 957 | 10 682 | 9,0 % |
2009 | 994 | 10 626 | 9,4 % |
2010 | 1 052 | 10 562 | 10,0 % |
2011 | 1 119 | 10 514 | 10,6 % |
2012 | 1 243 | 10 549 | 11,8 % |
2013 | 1 374 | 10 563 | 13,0 % |
2014 | 1 490 | 10 613 | 14,0 % |
2015 | 1 641 | 10 625 | 15,4 % |
2016 | 2 040 | 10 960 | 18,6 % |
2017 | 1 947 | 10 783 | 18,1 % |
2018 | 2 082 | 10 837 | 19,2 % |
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Filipstads kommun.[25]
Födelseland 31 december 2021[25] | ||||
---|---|---|---|---|
Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
1 | Sverige | 8 545 | 82,14 % | 80,00 % |
2 | Syrien | 393 | 3,78 % | 1,88 % |
3 | Somalia | 214 | 2,06 % | 0,67 % |
4 | Finland | 194 | 1,86 % | 1,31 % |
5 | Tyskland | 130 | 1,25 % | 0,51 % |
6 | Norge | 84 | 0,81 % | 0,39 % |
7 | Afghanistan | 75 | 0,72 % | 0,60 % |
8 | Thailand | 65 | 0,62 % | 0,43 % |
9 | Eritrea | 56 | 0,54 % | 0,46 % |
10 | Irak | 48 | 0,46 % | 1,40 % |
Flera platser bär vittnesbörd om områdets historia och industriella arv.
Hornkullens silvergruvor i Nykroppa har en mytisk status som en plats där silvermalm bröts redan på 1300-talet. Under mitten av 1800-talet lades gruvdriften ner, men dess arv lever vidare. Silverleden markerar den gamla vägen från gruvan till hyttan. Längsleden återfinns gamla torpruiner samt resterna av den stånggång som drev vattenpumparna i gruvan.
Långban är känd som en av världens mest mineralrika platser. Gruvdriften började på 1500-talet och fokuserade på brytning av järnmalm. Även om gruvdriften lades ner på 1970-talet, lever gruvbyn än idag med sina bevarade byggnader och mineralsamlingar.
Storbrohyttan har varit en central del av områdets industriella historia sedan 1500-talet. Trots att den sista tackjärnsblåsningen ägde rum 1920 har hyttan bevarats och renoverats.[26]
Blasonering: I fält av silver en riddare, klädd i blå rustning med uppfällt visir och med naturfärgat ansikte samt sittande på en gående röd häst med beväring och mundering av guld.
Vapnet fastställdes 1945 för Filipstads stad och går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Efter kommunbildningen 1971 fanns även Kroppas och Värmlandsbergs vapen att tillgå, men man registrerade det gamla stadsvapnet oförändrat för kommunen i PRV 1975.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.