Jekaterinburg

Jekaterinburg (ryska: Екатеринбург) är en stad i Sverdlovsk oblast vid Uralbergen, grundad 18 november 1723 av tsar Peter I den store och uppkallad efter hans maka, den blivande Katarina I. I Jekaterinburg avrättades Rysslands siste tsar Nikolaj II och hela hans familj den 17 juli 1918.

Jekaterinburg (Екатеринбург)
Stad
.
Flagga Stadsvapen
Land	Ryssland
Federalt distrikt	Uraliska federala distriktet
Oblast	Sverdlovsk oblast
Koordinater	56°50′00″N 60°35′00″Ö
Area
- kommun	1 142,89 km²[1]
Folkmängd
- centralort	1 428 042 (1 januari 2015)[2]
- kommun	1 461 372 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet
- kommun	1 279 invånare/km²
Grundad	1723
Styrande organ	Stadsdistrikt
Borgmästare	Arkadij Tjernetskij
Postnummer	620XXX
Riktnummer	+7 343
Geonames	1486209
Webbplats: Jekaterinburgs officiella webbplats

Mellan 1924 och 1990 hette staden Sverdlovsk (Свердловск), efter bolsjevik-ledaren Jakov Sverdlov, men återfick sitt gamla namn efter Sovjetunionens upplösning. Jekaterinburg har omkring 1,4 miljoner invånare vilket gör staden till Rysslands fjärde största.

Administrativt område

Stadsdistrikt

Jekaterinburg är indelat i sju stadsdistrikt.

Stadsdistrikt	Invånarantal 9 oktober 2002[3]	Invånarantal 14 oktober 2010[4]	Invånarantal 1 januari 2015[2]
Kirovskij	212 587	211 271	223 615
Leninskij	152 970	156 307	156 814
Oktiabrskij	119 286	135 346	143 560
Ordzjonikidzevskij	261 985	270 944	280 329
Tjkalovskij	222 690	240 486	258 489
Verch-Isetskij	180 852	187 732	206 363
Zjeleznodorozjnyj	143 167	147 686	158 872
TOTALT	1 293 537	1 349 772	1 428 042

Invånarantalet för 2010 och 2015 inkluderar områden som inte ingick år 2002. Se tabellen nedan.

Stadens administrativa område

Jekaterinburg administrerar även områden utanför själva centralorten.

Stad/Ort	Invånarantal 9 oktober 2002[3]	Invånarantal 14 oktober 2010[4]	Invånarantal 1 januari 2015[2]
Jekaterinburg	1 293 537	1 349 772	1 428 042
Koltsovo	14 735	Ingen uppgift	Ingen uppgift
Sjirokaja Petjka	1 150	Ingen uppgift	Ingen uppgift
Landsbygd	Se nedan	Se nedan	33 330
Gornyj Sjtjit	4 726	6 299	Ingen uppgift
Istok	5 765	5 962	Ingen uppgift
Sadovyj	3 017	3 242	Ingen uppgift
Severka	3 380	3 516	Ingen uppgift
Sjabrovskij	3 933	4 526	Ingen uppgift
Sovchoznyj	3 605	3 939	Ingen uppgift
Övrig landsbygd	6 617	5 923	Ingen uppgift
TOTALT	1 340 465	1 383 179	1 461 372

Koltsovo och Sjirokaja Petjka är numera sammanslagna med centrala Jekaterinburg.

Klimat

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År Medeltemp. (°C) −12,6 −11,1 −3,8 4,3 11,3 17,1 19,0 15,9 9,8 3,4 −5,8 −11,0 3,0 Högsta rekord (°C) 5,6 9,4 17,3 28,8 33,4 35,6 38,8 37,2 31,9 24,7 13,5 5,9 38,8 Högsta medeltemp. (°C) −9,1 −6,8 1,0 9,8 17,4 23,0 24,4 21,1 14,5 6,8 −2,8 −7,9 7,6 Lägsta medeltemp. (°C) −15,7 −14,5 −7,6 0,0 6,2 12,1 14,4 11,9 6,4 0,7 −8,3 −13,7 −0,7 Lägsta rekord (°C) −44,6 −42,4 −39,2 −21,8 −13,5 −2,3 1,5 −1,0 −9,0 −26,6 −39,2 −46,7 −46,7 Nederbörd (mm) 26 20 20 28 50 74 89 72 58 39 33 28 537 Källa: pogoda.ru [5]

Kända personer från staden

Detta är en lista på några av de mest kända personerna från Jekaterinburg/Sverdlovsk:

• Irina Antonenko (född 1991), Miss Ryssland 2010
• Pavel Bazjov (1879–1950), barnboksförfattare
• Ljudmila Bragina (född 1943), friidrottare
• Nikolaj Chabibulin (född 1973), ishockeymålvakt
• Pavel Datsiuk (född 1978), ishockeyspelare
• Boris Jeltsin (1931–2007), rysk president
• Nikolaj Karpol (född 1938), volleybollcoach
• Ilja Kormiltsev (1959–2007), poet
• Vladislav Krapivin (1938–2020), barnboksförfattare
• Nikolaj Krasovskij (1924–2012), matematiker
• Jevgenij Michajlovitj Malachin (1938–2005), poet m.m.
• Gennadij Mesiats (född 1936), fysiker
• Eduard Rossel (född 1937), före detta guvernör i Sverdlovsk Oblast
• Sergej Tjepikov (född 1967), skidskytt
• Arkadij Tjernetskij (född 1950), borgmästare
• Vladimir Tretiakov (1936–2021), matematiker
• Sergej Vonsovskij (1910–1998), fysiker

Se även

• TV-tornet i Jekaterinburg

Källor

1. Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 24 december 2012.
2. ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 14 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 27 augusti 2015.
3. Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 27 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 4 september 2010.
4. ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 23 december 2012.
5. ”Погода и Климат - Климат Екатеринбурга” (på ryska). http://pogoda.ru.net/climate/28440.htm. Läst 1 april 2012.

Vidare läsning

• Om Jekaterinburg i The Moscow Times 1 juni 2018

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Jekaterinburg.
  Bilder & media