Egyptens härskare

Det forntida Egyptens härskare, ofta kallade för faraoner, regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till Grekisk-romersk tid. Den flera tusen år långa perioden uppdelas av nutida egyptologer i "riken" och "mellantider" samt i dynastier efter den antika historikern Manethos förebild.

För lista över Egyptens presidenter (1953-framåt), se Egyptens president.

För lista över Egyptens monarker (1800-1953), se lista över Egyptens statsöverhuvuden.

Pschent (klassisk grekiska: ψχεντ) var namnet på Dubbelkronan av Egypten. De gamla egyptierna kallade den sekhemti sḫm.tỉ (de mäktiga två).^[1] Den kombinerade den Röda kronan av Nedre Egypten med den Vita kronan av Övre Egypten.

Egyptens historia

Det forntida Egyptens

dynastier

cirka 3000 - 30 f. Kr.

Fördynastisk tid

Tidig dynastisk tid

1:a 2:a

Gamla riket

3:e 4:e 5:e 6:e

Första mellantiden

7:e 8:e 9:e

10:e tidig 11:e

Mellersta riket

sen 11:e 12:e 13:e 14:e

Andra mellantiden

15:e 16:e 17:e

Nya riket

18:e 19:e 20:e

Tredje mellantiden

21:a 22:a 23:e

24:e 25:e

Sentiden

26:e 27:e 28:e

29:e 30:e 31:a

Grekisk-romersk tid

Alexander den store

Ptolemeiska dynastin

Kronologi och källor

Huvudartikel: Främre Orientens kronologi

Årtalen i den egyptiska kronologin kan inte bestämmas med exakthet före år 664 f.Kr. då det finns en direkt länk till assyrisk kronologi. Tidiga historiker förlitade sig mycket på kopior av Manethos egyptiska historia, trots att denna ofta stod i konflikt med fornegyptiska kungalistor. Det har dock visat sig att många av härskarna var samtida med varandra, särskilt under mellantiderna, varefter dateringarna har förkortats. Ett annat problem är att regeringslängderna för vissa härskare, exempelvis Thutmosis II, Horemheb och Seti I, är omtvistade. Med hjälp av astronomiska uppgifter i fornegyptiska texter om stjärnan Sirius och månens uppgång kan vissa datum under det Mellersta och Nya riket rekonstrueras. Dessa möjliga astronomiska dateringar återkommer dock i tidsintervaller, varför det finns en "hög", "medel", och "låg" kronologi för det Nya riket. Alla årtal nedan är före Kristi födelse (f. Kr.).

Listor på faraoner

Abydoslistan.

Det finns flera kända källor som innehåller namnen på de egyptiska kungarna, men de viktigaste är:

• Turinpapyrusen – från omkring 1250 f. Kr. när Ramses II regerade.
• Abydoslistan – från omkring 1280 f. Kr. när Seti I var farao.
• Sakkaratabletten – från omkring 1250 f. Kr. när Ramses II var kung.
• Karnaklistan – från omkring 1450 f. Kr. när Thutmosis III var vid makten.
• Palermostenen – från omkring 2350 f. Kr. mot slutet på 5:e dynastin.

Namn och titulatur

Traditionellt brukade faraos namn skrivas i så kallade kartuscher. I dessa brukade man skriva två av faraos namn, nämligen födelsenamnet ("dopnamnet") och regentnamnet. Sammanlagt hade farao emellertid fem namn. Dessa namn var födelsenamnet, regentnamnet, horusnamnet, nebtinamnet och guldhorusnamnet.

Historiskt sett är födelsenamnet, eller nomen och regentnamnet, också kallat praenomen, förhållandevis sent tillkomna. Namnen brukade anges i en viss ordning. Först angavs horusnamnet, därefter nebtinamnet, guldhorusnamnet och sist regentnamnet samt födelsenamnet. Tre av namnen betonar faraos roll som gud, medan de två återstående ledarskapet över Övre respektive Nedre Egypten. Horusnamnet bars av farao i egenskap av den förkroppsligade guden Horus. Nebtinamnet syftade på de båda gudinnorna Nekhbet och Wadjet som fungerade som faraos beskyddarinnor. Guldhorusnamnet syfte är oklart och omdebatterat. Faraos femfaldiga namn brukar kallas ren wer, vilket betyder "det stora namnet".

Förutom sina fem namn hade farao också titlar som Herren över tingens görare, vilket innebar att det var han som förverkligade saker och ting. En annan titel var sa Ra, vilket betyder "solens son" eller "son till Ra".

Regentnummer har tillagts faraonernas namn i efterhand av sentida historiker, för att lättare skilja olika faraoner med samma namn åt. Regentnummer användes inte under forntiden. Vissa faraoner är kända med sitt grekiska namn, medan andra med sitt födelsenamn, och ytterligare andra med sitt horusnamn. Av historiska skäl används till exempel det grekiska namnet Cheops istället för Khufu vilket var Cheops födelsenamn, och faraonerna under de första dynastierna använde bara horusnamn och deras födelsenamn är okända.

Mytisk tid

även kallad Mytologisk tid

I Turinpapyrusen, på Palermostenen och i Manethos kungslistor finner man olika följder och namn på de åtta gudakungar som regerade Egypten från början. De var inga verkliga härskare utan gudar, men bör inkluderas på grund av sin ställning i den egyptiska mytologin.

Turinpapyrusen	Manetho	Funktion
	Hefaistos (Ptah)
Ra	Helios (Ra)	Solens gud
	Sosis eller Sothis (Shu)	Luftens gud
Geb	Kronos (Geb)	Jordens gud
Osiris	Osiris	Dödens gud
Set	Typhon (Set)	Kaos
Horus	Horus	Himmels gud
Thot		Vishet, skrift
Ma'at		Ordningens gudinna

Dessa gudakungar följs av ett antal halvgudar.

Turinpapyrusen	Manetho	Regeringslängd enl. Manetho
Andra dynastin av gudar	Dynasti av halvgudar
3 Achu-dynastier	30 kungar från Memfis	1790 år
Horus-lärjungar-dynastin	10 kungar från Thinis	350 år

Förhistorien (fördynastisk tid)

även kallad Protodynastisk tid

Kung	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
Före dynasti 0
Penabu (Elefant)	omkring 3300	Enstaka fynd bär hans namn dock väldigt osäker när och hur länge han regerade.
Selk I (Skorpion I)	omkring 3250	Skrift och bevattningsanläggning infördes under hans regeringstid.
Dynasti 0
Hedju	omkring 3200	Den kronologiska ordningen mycket osäker. Bara funnen på två krukor.
Ni (Falken II)	omkring 3100	Känd från flera fynd i Tarkan, Tura och Naqada. Tydningen av namnet är osäker.
Dubbelfalken	omkring 3100	Flera fynd från deltat vilket tyder på att det var där han härskade.
Nineith		Bara känd från lergods i grav 257 i Helwan. Tydningen av namnet är mycket osäker.
Hat		Känd från ett skepp i Tura. Tydningen av namnet är mycket osäker.
Krokodil	omkring 3100	Känd från ett sigill från Tarkan.
Iri		Känd från ett sigill från Zawyet el-Aryan. Dubbelgraven B1-2 i Abydos tillhör honom. Hans namn är omstritt, kanske betyder det Lejon. Indelningen i Nedre och Övre Egypten användes för första gången under Iri.
Selk II (Skorpion II)	omkring 3025	Hans grav ligger antingen i Nekhen eller i Abydos (grav B50). På en avbildning från Nekhen ses han med Övre Egyptens vita krona.
Ka (Sekhen)	omkring 3020	Dubbelgraven B7/9 i Abydos tillhör honom.
Narmer	omkring 3000	Dubbelgraven B17/18 i Abydos tillhör honom. Egypten upplevde ett kulturellt uppsving. (Hans placering i dynasti 0 är omstridd. Se även Menes.

Tidig dynastisk tid

även kallad Arkaisk tid eller Thinitisk tid

Födelsenamn	Regentnamn	Horusnamn	Grekiska	Årtal (f. Kr.)	Kommentarer
1:a dynastin
		Aha		cirka 3000–2980	Egyptens första kung. Möjligen identisk med Menes.
Teti I, Ateti			Atotis I	cirka 2980	Bara nämnd i senare konungslistor.
Iteti		Djer	Atotis II, Kenkenes	ca 2980–2960	Fälttåg i Nubien.
		Wadj	Atotis III, Uenephes	ca 2960–2930	Grav i Abydos.
	Khasti	Den (Udimu)	Usaphais, Usaphaidos	ca 2930–2910	Framsteg inom konst och skrift.
	Meribiapen	Adjib	Niebais, Miebis, Miebidos	ca 2910–2890	Grav i Abydos.
Semset		Semerkhet	Semempses	ca 2890/2870	Son till Den. Expedition till Sinai.
		Ka	Ubienthes, Bieneches	ca 2870–2850
2:a dynastin
Bedjau, Baunetjer		Hetepsekhemui	Boethos, Bochos	ca 2840	Grav i Sakkara.
Kakau		Nebre	Kaichoos, Choos	ca 2830	Möjligen de första tecknen på soldyrkan.
		Ninetjer	Binothris	ca 2810	Grav i Sakkara.
Weneg, Wadjnes			Tlas	ca 2790	Bara nämnd i sen-antika listor, kanske identisk med Sekhemib.
Senedj			Senthenes	ca 2790	Alltid nämnd som den femte faraon i Andra dynastin.
		Sekhemib			Kanske Peribsens horusnamn. Maktkamper, osäker tronföljd.
Peribsen		Seth-peribsen	Chaires		Använde Seth som gud istället för Horus.
Neferkare I, Aaka			Nephercheres		Osäker identitet
Neferkasokar			Sesokhris		Osäker identitet
Bebeti, Djadjai		Khasekhemwy	Cheneres	ca 2740	Enade de två landen igen. Stor grav i Abydos.

Gamla riket

En period mest känd för de stora pyramidbyggena.

I slutet av perioden försvagades kungamakten och riket härjades av svält, vilket ledde till att det kollapsade.

Födelsenamn	Regentnamn	Horusnamn	Grekiska	Årtal (f. Kr.)	Kommentarer
3:e dynastin
Nebka			Necherophes	ca 2740–2720
Djoser		Netjerikhet	Tosorthros	ca 2720–2700	Lät bygga den första pyramiden Djosers trappstegspyramid i Sakkara.
Djoserteti, Teti		Sekhemkhet	Tyreis	ca 2700–2695	Lät bygga pyramiden Den begravda pyramiden i Sakkara.
Hudjefa II
			Mesochris
Nebkare
Neferkare
Huni				ca 2690–2670
		Khaba		cirka 2670?	Lät troligen bygga en pyramid (Khabas pyramid) vid Zawyet el-Aryan.
		Sa
		Kahedjet		cirka 2670?	Bara känd från en stele. Möjligen Hunis horusnamn.
4:e Dynastin
Snofru		Nebmaat	Soris	ca 2670–2650	Lät bygga minst tre pyramider: Meidum, Den böjda pyramiden och Röda pyramiden.
Khufu		Medjedu	Cheops, Suphis	ca 2650–2580	Byggde Cheopspyramiden i Giza; sände expeditioner till Nubien och Sinai, och handlade med Byblos.
Djedefre, Radjedef		Kheper	Ratoises	ca 2580–2570
Khafre		Userib	Chefren, Suphis II	ca 2570–2530	Uppförde Chefrens pyramid i Giza.
Baka, Bakare			Bicheris	ca 2530	Påbörjade en pyramid i Zawyet el-Aryan som aldrig färdigställdes.
Menkaura		Kakhet	Mykerinos, Mencheres	ca 2530–2510	Mest känd för sin pyramid Menkauras pyramid i Giza.
Shepseskaf		Shepsekhet	Sebercheres	ca 2510–2500
			Thamphthis	ca 2500	Regeringstid och/eller existens omtvistad.
5:e Dynastin
Userkaf		Horirimaat	Usercheres	ca 2500–2490	Byggde en pyramid i Sakkara och ett soltempel i Abusir.
Sahura		Nebkhau	Sephres	ca 2490–2475	Byggde en pyramid i Abusir.
Kakai	Neferirkara	Userkhau	Nephercheres	ca 2475–2465	Byggde en pyramid i Abusir.
Netjeruser	Shepseskara	Sekhemkhau	Sisiris	ca 2465–2460
Isi	Neferefra	Khaunefer	Cheres	ca 2460–2455	Byggde en ofullbordad pyramid i Abusir.
Ini	Neuserra	Setibtaui	Rathures	ca 2455–2420	Byggde en pyramid i Abusir och sitt soltempel i Abu Gurob.
Kaiu	Menkauhor	Menkhau	Mencheres	ca 2420–2410
Isesi	Djedkara	Djedkhau	Tancheres	ca 2410–2380	Byggde en pyramid i södra Sakkara.
Unas	Unis	Wadjtaui	Onnos	ca 2380–2350	Byggde en pyramid i Sakkara, vilken innehåller de äldsta pyramidtexterna.
6:e Dynastin
Teti		Seheteptaui	Othoes	ca 2318–2300	Byggde en pyramid Tetis pyramid i norra Sakkara.
Userkara				ca 2300	Möjligen en interim regent för en ung Pepi I.
Pepi I	Merire, Nefersahor	Meritaui	Fiops	ca 2295–2250
Merenra I (Nemtiemsaf I)	Merienre	Ankhkhau	Menthesuphis	ca 2250–2245	Byggde en ofullbordad pyramid i södra Sakkara.
Pepi II	Neferkare	Netjerikhau	Pepi	ca 2245–2180	Besteg tronen som barn och regerade i över 60 år. Under hans styre växte decentraliseringen av förvaltningen. Byggde en pyramid i Sakkara.
Merenra II, (Nemtiemsaf II)		S..taui?	Menthusuphis	ca 2180

Första mellantiden

även kallad Första intermediet

Farao	Regentnamn	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
7:e dynastin
Enligt Manetho regerade 70 kungar i 70 dagar, men inga fysiska spår av dessa har hittats.
8:e dynastin
	Neterikare		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 40).
	Menkare		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 41) och på ett cylindersigill.
	Neferkare II		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 42).
Nebi	Neferkare		Son till Pepi II.
Djedkara Shemai			Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 44).
Neferkara Chendu			Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 45).
	Merenhor		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 46).
	Neferkamin, Sneferka		Omnämnd i Abydoslistan (nr 47).
	Nikara I		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 48).
Tereru	Neferkara		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 49).
	Neferkahor		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 50) och från cylindersigill.
Pepiseneb	Neferkara		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 51) och kanske Turinpapyrusen.
Neferkamin Anu	Nefer (-kamin?)		Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 52) och Turinpapyrusen.
Ibi	Kakare		Det enda kända monumentet är en pyramid i Sakkara.
	Neferkaure		Omnämnd i Abydoslistan (nr 54). Koptosdekretet härstammar från dennes regeringstid.
Khuiuihapi	Neferkauhor		Omnämnd i Abydoslistan (nr 55).
	Neferirkare II		Ordningsföljden osäker, omnämnd i Abydoslistan (nr 56).
	Sekhemkare		Exakt placering mycket osäker.
	Wadjkare		Endast omnämnd av tjänsteman.
	Iti		Exakt placering mycket osäker.
Imhotep			Exakt placering mycket osäker.
Hetep	...re		Exakt placering mycket osäker.
Khui			Exakt placering mycket osäker.
Isu			Exakt placering mycket osäker.
Iytenu			Exakt placering mycket osäker.
9:e och 10:e dynastierna
Wahkare Kheti I			Exakt placering osäker.
Neferkare III			Exakt placering osäker.
Meriibre			Exakt placering osäker.
Neferkare Kheti III			Exakt placering osäker.
Nebkaure Kheti			Exakt placering mycket osäker.
Merikare			Exakt placering mycket osäker.

Mellersta riket

Födelsenamn	Regentnamn	Horusnamn	Grekiska	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
11:e dynastin
Mentuhotep I		Hortepia			Ansågs först enligt senare tradition som kung.
Intef I		Sehertaui		2077–2065	Första kungen i Thebe.
Intef II		Wahankh		2065–2016	Regerade från södern, utökade inflytandet i norr.
Intef III		Nebtepnefer, Nakhtnebtepnefer		2016–2008	Fortsatte troligen expansionen norrut.
Mentuhotep II	Nebhepetre	Seankhibtaui, Netjerhedjet, Semataui		2008–1957	Förenade Egypten igen. Anses av många egyptologer som den riktiga början av Mellersta riket.
Mentuhotep III	Seankhkare, Seneferkare	Seankhtaui		1957–1945	Styrks av ett flertal tempel.
Mentuhotep IV	Nebtauire	Nebtaui		1945–1938
12:e dynastin
Amenemhet I	Sehetepibre	Wehemmesut	Amenemes I	1938–1909	Var troligen visir under Mentuhotep IV innan han kom till makten. Han avslutade enandet och gjorde sin son Sesostris till medregent i sitt 20:e år. Byggde en pyramid i El-Lisht.
Senusret I	Kheperkare	Ankhmesut	Sesostris I, Sesonchosis	1919–1874	Var förmodligen den viktigaste härskaren i tolfte dynastin. En mycket omfattande byggverksamhet och under hans regeringstid skrevs till exempel Sinuhes berättelse . Byggde en pyramid i El-Lisht.
Amenemhet II	Nubkaure	Hekenmaat	Ammenemes II	1877–1843	Hade intensiva handelsförbindelser med Mindre Asien och Kreta. I ungefär två år var han medregent med sin far Sesostris I. Byggde en pyramid i Dahshur.
Senusret II	Khakheperre	Seshemutaui	Sesostris II	1844–1837	Var medregent med sin far Amenemhet II i tre år. Byggde en pyramid i Lahun.
Senusret III	Khakaure	Netjerikheperu	Sesostris III	1836–1818	Stark centralisering av landet. Ansågs vara beskyddare av Nubien. Byggde en pyramid i Dahshur.
Amenemhet III	Nimaatre	Aabau	Ammenemes III, Lamares, Ameres	1818–1772	Byggde två pyramider, den första i Dahshur och den andra i Hawara.
Amenemhet IV	Maakherure	Kheperkheperu	Ammenemes	1773–1763	Flera expeditioner till Sinai. Oklart om han byggde den sydliga pyramiden i Masghuna.
Sobekneferu, Nefrusobek	Sobekkare	Meritre	Arsino, Skemiophris	1763–1759	Den första bekräftade kvinnliga monarken av Egypten. Osäkert hon byggde den nordliga pyramiden i Masghuna.

Andra mellantiden

även kallad Andra intermediet eller Hyksostiden

Ordningen och klassificeringen på härskare följer Turinpapyrusen. Efter mitten på trettonde dynastin och fram till slutet på sjuttonde är tolkningen av papyrusen mycket omtvistad och osäker eftersom den är i väldigt dåligt skick. Angivna regeringstider är även de mycket osäkra.

Farao	Regentnamn	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
13:e dynastin
Wegaf	Khutawire	runt 1759–1757	Förmodligen den 13:e dynastins första farao. Turinpapyrusen: 6.5 och Karnaklistan: 51.
Amenemhet V (Senebef)	Sekhemkare	ca 1750	Turinpapyrusen: 6.6
	Amenemhat..re		Turinpapyrusen: 6.7
	Sehetepibre		Turinpapyrusen: 6.8
Iuefni	Iufeni		Turinpapyrusen: 6.9
Amenemhet VI	Seankhibre		Turinpapyrusen: 6.10 och Karnaklistan: 37
Nebennu (Nebnun)	Semenkare	omkring 1740	Turinpapyrusen: 6.11
	Sehetepibre		Turinpapyrusen: 6.12
	Sewadjkare	runt 1737	Turinpapyrusen: 6.13
	Nedjemibre	runt 1736	Turinpapyrusen: 6.14. Två osäkra Skarabé fynd.
Sobekhotep?	Sobek..p..re	omkring 1743	Turinpapyrusen: 6.15
Renseneb			Turinpapyrusen: 6.16 och på en pärla med tillägget Amenemhet.
Hor I	Autibre	ca 1732	Grav i Dashur. Turinpapyrusen: 6.17
Amenemhet VII	Sedjefakare	runt 1731–1724	Namn på Turinpapyrusen: 6.18 och en skarabé och ett cylindersigill.
Amenemhet Sobekhotep II	Sekhemre Khuitaui	runt 1724–1718	Byggde möjligtvis en pyramid i Sakkara. Turinpapyrusen: 6.19 och Karnaklistan: 36.
Khendjer	Userkare	runt 1718–1712	Byggde en pyramid i Södra Sakkara. Troligen Turinpapyrusen: 6.20
Emrameshau	Semenkhkare	omkring 1711	Turinpapyrusen: 6.21 och på två kolossalstatyer i Tanis.
Intef IV	Sehotepkare	omkring 1710	På Turinpapyrusen: 6.22 och ett fåtal objekt.
Set	..ibre	omkring 1709	Turinpapyrusen: 6.23
Sobekhotep III	Sekhemre Sewadjtaui	runt 1708–1705	Byggde över hela landet. Karnaklistan nr 35.
Neferhotep I	Khasekhemre	runt 1705–1694	Expeditioner till Byblos, talrika Monument av farao. Karnaklistan: 34.
Sahathor	Menwadjre	omkring 1694	Regerade endast några månader.
Sobekhotep IV	Khaneferre	runt 1694–1685	Många monument i alla delar av landet. Karnaklistan: 33.
Sobekhotep V	Khahotepre	runt 1685–1680	Karnaklistan: 46 och Turinpapyrusen: 7.1
Ibiau	Wahibre	runt 1680–1670	Turinpapyrusen: 7.2
Ay I	Merineferre	ca 1669–1659	Siste härskaren i Andra mellantiden. Turinpapyrusen: 7.3
Sobekhotep VI	Merihotepre	runt 1656–1654	Turinpapyrusen: 7.4
Sewadjtu	Seankhenre	runt 1654–1651	Turinpapyrusen: 7.5
Neferhotep II	Merisekhemre		Turinpapyrusen: 7.6
Hori[särskiljning behövs]	Sewadjkare	omkring 1647	Turinpapyrusen: 7.7
Sobekhotep VII	Merkaure	runt 1646–1644	Den siste härskaren av 13:e dynastin vars namn med säkerhet är bevarat i Turinpapyrusen 7.8 och i Karnaklistan nr 42.
Tronföljden på återstående faraoner i 13:e dynastin är mycket osäker.
Dedumose	Djedhotepre, Djedneferre		Turinpapyrusen: 7.13
Ibi II	..maat..re Ibi		Turinpapyrusen: 7.14
Hor II	..webenre Hor		Turinpapyrusen: 7.15
	Se..kare		Turinpapyrusen: 7.16
Senebmiu	Sewahenre	efter 1640	Troligen slutet på namnet i Turinpapyrusen: 7.17
	Merkheperre		Bara nämnd i Turinpapyrusen: 7.22
	Merkare		Bara delvis nämnd i Turinpapyrusen: 7.23
Neferhotep II	Merisekhemre	omkring 1650	Namn på två statyer.
	Sekhaenre		Fragment i Mentuhotep II:s tempel och möjligtvis Turinpapyrusen: 7.20
Sesostris IV	Seneferibre
Mentuemsaf	Djedankhre
Neferhotep III (Ijkhernofret)	Sekhemre Seankhtaui		Stridigheter i Thebe, troligen anfall av Hyksoser.
Mentuhotep V	Meriankhre		Känd från en staty i Amon-Ra-templet i Karnak.
Sobekhotep VIII	Sekhemre Seusertaui		Karnaklistan: 43.
Ini I	Merireshepes		Bara omnämnd på en enda staty.
Mentuhotep VI	Sewedjare		På ett fragment från Mentuhotep II:s dödstempel.
Senaaib	Menkhaure		Endast på en stele i Abydos.
Sobekhotep IX	Maare		Namnet endast funnet på skarabéer.
Upuautemsaf	Sekhemre Neferkhau		Endast på en stele och som graffiti.
Sobekhotep I	Khaankhre		Monument i Abydos. Karnaklistan: 47.
Amenikemau			Namnet endast funnet i en pyramid i Dashur.
14:e dynastin (småkungar i Nildeltat) ca 1750–1550
Nehesi	Aasehre		Namnet finns på flera monument i nordöstra deltat.
	Merdjefare		Namn funnet på en stele.
	Khatire		Turinpapyrusen: 8.2
	Nebfaure		Turinpapyrusen: 8.3
	Sehabre		Turinpapyrusen: 8.4
Resten av 14:e dynastin är uteslutande kända från starkt fragmenterade delar av Turinpapyrusen.
15:e dynastin (Hyksos) ca 1640–1539 f. Kr.
Salitis		ca 1630–1615	Kanske identisk med Sharek.
Beon		ca 1615–1602	Kanske identisk med Sheshi.
Apachnas		ca 1602–1594	Kanske identisk med Jakobher.
Khajan[särskiljning behövs]	Seuserenre	ca 1594–1574
Apopi I	1. Aaqenenre 2. Aauserre	ca 1574–1534	Revolt mot hyksoserna i Thebe.
Khamudi		ca 1534–1522	Khamudi tvingas överlämna huvudstaden Avaris till Ahmose. Sista hyksoskungen.
16:e dynastin (hyksosvasaller, samtida med 15:e dynastin) ca 1640–1550 f.Kr.
Anather (Anathaddi)			Förmodligen en prins från Palestina.
Aperanat (Useranat)			Förmodligen en prins från Palestina.
Semqen			Förmodligen en utländsk prins.
Sakarher
Apopi II			Möjligen identisk med Apopi I
Sheshi	Maaibre		På Skarabéer från Palestina till Sudan. Möjligen identisk med Beon.
Jakobher (Jaqabhaddu)	Meriuserre		Funnet på skarabéer i Sudan; Möjligen identisk med Beon eller Apachnas.
Jamu[särskiljning behövs] (Jaam)	Nubuserre		Funnet på skarabéer i Deltat.
Jaqebmu (Jakabam)	Sekhaenre		Bara funnet på scarabéer.
Aamu	Khauserre)		Lokalfurste i deltat.
Pepi III	Seneferankhre		Bara funnet på scarabéer.
	Nebmaatre		Inskrift på en yxa. Troligen mellanegyptisk småkung.
	Aahetepre		Bara på scarabéer.
	Anetjerire		Bara funnet på en scarabé.
	Meribre		Bara funnet på en scarabé.
	Nubanchre		Bara på funnet scarabéer.
Nikare II			Bara på funnet scarabéer.
Sharek			Möjligen identisk med Shalik.
Wadjed			Bara på funnet scarabéer.
Kareh (Kur)			Bara funnet på scarabéer.
Shenes
17:e dynastin (i Thebe) ca 1640–1540 f. Kr.
Rahotep	Sekhemre Wahkhau	runt 1622–1619	Tillhör möjligen 13:e dynastin. Karnaklistan: 54.
Sobekemsaf I	Sekhemre Wadjchau	runt 1619–1603	Låg byggverksamhet och få inskriptioner. Hans grav plundrades ca 1827.
Djehuti	Sekhemre Sementaui	runt 1602–1601	Karnaklistan: 8.
Mentuhotep VII	Seankhenre	omkring 1601	Regerade endast över Thebe och dess närhet.
Nebirirau I	Sewadjenre	runt 1601–1582	Turinpapyrusen: 11.4
	Semenenre	runt 1582–1580	Namn funnet i Turinpapyrusen: 11.7 och på en yxa.
Bebankh	Seuserenre	runt 1580–1572	Sattes förr i 14:e eller 16:e dynastin. Karnaklistan: 27.
Sobekemsaf II	Sekhemre Shedtaui	runt 1572–1570	Förmodligen son till Sobekemsaf I.
Intef V	Sekhemre Wepmaat	runt 1570–1560
Intef VI	Sekhemre Heruhormaat	ca 1560	En bror till Intef VII. Hans grav plundrades ca 1850.
Intef VII	Nubkheperre		Möjligen son till Sobekemsaf II. En del monument i Karnak och Koptos. Karnaklistan: 28.
Tao I (Djehutiaa)	Senaktenre	ca 1550	Inte besläktad med sin föregångare. Karnaklistan: 26.
Tao II	Seqenenre	ca 1545	Förmodligen son till sin föregångare Tao I. Kämpade mot hyksoser och föll i strid. Karnaklistan: 25.
Kamose	Wadjkheperre	ca 1545–1539	Expanderade norrut och återerövrade stora delar av landet från hyksosernas.

Nya riket

Födelsenamn	Regentnamn	Horusnamn	Grekiska	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
18:e dynastin
Ahmose	Nebpehtire	Aakheperu Kamuaset	Amosis, Tethmosis	1539–1514	Besläktad med 17:e dynastin. Han drev ut Hyksoserna från Egypten och underkuvade Nubien. Byggde den sista pyramiden i Egypten.
Amenhotep I	Djeserkare	Kawaftawy	Amenophis I	1514–1493	Ahmoses son. Son till Ahmose. Han konsoliderade staten och utvidgade erövringarna i Nubien. Byggde många monument baserade på de i Mellersta riket.
Djehutimes	Aakheperkare	Kanekhet Merimaat	Thutmosis I	1493–1482	Var inte besläktad med sin föregångare utan gifte sig till tronen. Ledde kampanjer mot Nubien och Syrien.
Djehutimes	Aakheperenre	Kanekhet Userpehti	Thutmosis II	1482–1479	Var gift med sin halvsyster Hatshepsut och regerade bara en kort tid.
Hatshepsut	Maatkare	Useretkau	Amensis	1479–1458	Drottning Hatshepsut var först förmyndarregent för barnet Tuthmosis III men gjorde sig så småningom till ensam härskare.
Djehutimes	Menkheperre	Kanakht Khaemuaset	Thutmosis III, Misphragmuthosis	1458–1426	Kom först till makten efter hans styvmor Hatshepsuts död. Ledde många expeditioner till Främre Orienten.
Amenhotep II	Aakheperure	Kanakht Userpekhty	Amenophis II	1426–1400	Son till Thutmosis III som först var dennes medregent under två år.
Djehutimes	Menkheperure	Kanakht Utkhau	Thutmosis IV	1400–1390	Grävde upp Sfinxen i Giza från ökensanden och reste en skriftavla mellan sfinxens framben.
Amenhotep III	Nebmaatre	Kanakht Khaemmaat	Amenophis III	1390–1353	Mestadelen av Luxortemplet byggdes under dennes regeringstid.
1. Amenhotep IV 2. Akhenaton	Neferkheperure Waenre	1. Kanakht Kasuti 2. Meriaton	Amenophis IV, Acherres, Kenkeres	1353–1336	1. Innan namnbytet. 2. Efter namnbytet. Grundade Aton-kulten, den tidigaste kända monoteistiska religionen. Byggde den nya huvudstaden Akhetaton. Efter hans död raderades minnet av honom från många monument.
Smenkhkare	Ankhkheperure Meriwaenre		Rhathos	1335–1332	Väldigt lite är känt om denna kung. Det finns teorier om att det var Nefertiti som regerade, fast under ett annat namn.
Tutankhamon	Nebkheperure	Kanakht Tutmesut	Chebres	1332–1323	Bara hans namn var känt innan hans grav hittades. Han flyttade huvudstaden från Akhetaton tillbaks till Thebe och återinsatte den gamla religionen. Det spekuleras fortfarande mycket om hans tidiga död.
Ay, Itnetjerai	Kheperkheperure	Kanakht Tekhenkhau		1323–1319	Kanske far till Nefertiti och storvisir under Tutankhamon.
Horemheb	Djeserkheperure Setepenre	Kanakht Sepedsekheru	Harmais, Armais	1319–1292	Obesläktad befälhavare under Tutankhamon.
19:e dynastin
Ramses I (Ramessu)	Menpehtire	Kanakht Uadjenesit	Ramessis	1292–1290	Förmodligen general och visir under Horemheb.
Seti I (Seti Merienptah)	Menmaatre	Kanakht Khaemuaset Seankhtaui	Sethos I	1290–1279	Flera kampanjer i Syrien och Libyen. Omfattande konstruktion av tempel och monument. I Abydos finns hans berömda dödstempel med Abydoslistan.
Ramses II (Ramesisu Meriamun)	Usermaatre Setepenre	Kanakht Merimaat	Ozimandias	1279–1213	Ramses II var en av de största faraonerna. Efter konflikter med hettiterna undertecknades det första fredsfördraget i världshistorien. Byggde mest av alla faraoner. Det bibliska uttåget från Egypten inträffade troligen under hans långa regeringstid. Tillägg: Uttåget ur Egypten ägde rum 1513 b.c.e. Ofta nämns Ramses II (från ”19:e dynastin”) som den farao som förtryckte israeliterna, eftersom Bibeln säger att de israelitiska arbetarna byggde städerna Pitom och Raamses. (2Mo 1:11) Man menar att de här städerna byggdes under Ramses II:s regering. Merrill Unger säger emellertid följande: ”Men eftersom Ramses II är känd för att ta åt sig äran för sina föregångares bedrifter, är det tämligen säkert att han bara byggde om eller utvidgade dessa städer.” (Archaeology and the Old Testament, sid. 149) ”Rameses” tycks redan på Josefs tid (ca 1750 b.c.e) ha varit namnet på en hel landsdel. (1Mo 47:11)
Merneptah (Merenptah Hotephermaat)	Baenre Meriamun	Kanakht Haiemmaat	Amenophat	1213–1204	Försvarade framgångsrikt Egypten från angrepp av Sjöfolken och Libyerna.
Seti II (Seti Merenptah)	Userkheperure Setepenre		Sethos II	1204–1198 (?)	Flera viktiga papyrus härstammar från dennes regeringstid.
Amenmesse (Hekauaset)	Menmire Setepenre	Kanakht Merimaat Sementaui		1203–1200 (?)	En exakt placering är osäker. Kanske var han en kung i en del av landet under Seti II:s regeringstid.
Siptah 1. Ramessu Siptah 2. Merenptah Siptah	1. Sekhaenre Meriamun 2. Akhenre Setepenre	Kanakht Merihapi Seankhtaneb		1198–1193	1. Regeringsår 1 och 2. 2. Regeringsår 2 till 6.
Tausret (Setepenmut)	Satre Meritenamun	Kanakht Merimaat Nebanemnisutmiitmu	Thuoris	1193–1190	Hustru till Seti II som regerade som förmyndare för unga styvsonen Siptah och tog över efter dennes tidiga död.
20:e dynastin
Setnakhte (Mereramunre)	Userkhaure Setepenre Meriamun	Kanakht Uerpekhti		1190–1187	Var förmodligen emot Tausrets styre och satt kort på tronen efter hennes död.
Ramses III (Ramesse Hekaiunu)	Usermaatre Meriamun	Kanakht Aanesut		1187–1156	Krigade mot libyerna och Sjöfolken. Mördad i en konspiration inkluderande medlemmar av hans hushåll.
Ramses IV	1. Usermaatre Setepenamun 2. Hekamaatre	Kanakht Ankhemaat		1156–1150	1. Första året. 2. från andra året. Vann mot de sammansvurna som hade mördat hans far. Rättegången överlever på flera papyrus.
Ramses V (Ramesisu Amonkhepshef)	Usermaatre Sekheperenre	Kanakht Menmaat		1150–1145	Viktiga papyrus, särskilt i rättshistoria överlever.
Ramses VI (Ramesisu Amunherkhepeshef)	Nebmaatre Meriamun	Kanakht Aanakhtu Sankhtaui		1145–1137	Attackerades av libyer redan under första året.
Ramses VII (Ramesisu Itiamun)	Usermaatre Setepenre Meriamun	Kanakht Kenanemnesu		1137–1129	Papyrus vittnar om en ekonomisk kris under dennes regeringstid.
Ramses VIII (Ramesisu Setkhepsef)	Usermaatre Akhenamun			1128
Ramses IX (Ramesisu Khaemuaset Meryamun)	Neferkare Setepenre	Kanakht Kenkhemuaset		1127–1109	Den ekonomiska krisen fortsätter och plundring av nekropolerna förekommer.
Ramses X (Ramesisu Amunherkhepeshef)	Khepermaatre Setepenre	Kanakht Sekhaare		1109–1105	Son eller svärson till Ramses IX.
Ramses XI (Ramesisu Khaemuaset Mereramun)	Menmaatre Setpenptah	Kanakht Merire		1105–1076/70?	Den pågående ekonomiska krisen leder till inbördeskrig.

Tredje mellantiden

även kallad Tredje intermediet

Födelsenamn	Regentnamn	Grekiska	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
21:a dynastin
Nesbanebdjed	Hedjkheperre Setepenre	Smendes	1069–1043	Regerade troligen endast Nedre Egypten.
Amenemnesut	Neferkare Hekauaset		1043–1039	Endast omnämnd i sin efterföljare Psusennes I's grav.
Pasebakhenniut	Aakheperre Setepenamon	Psusennes I	1039–991	Grav upptäckt 1940 med många fynd.
Amenemope	Usermaatre Setepen Meriamon		993–984	Värdefulla gravgods hittades i hans grav.
Userker	Aakheperre Setepenre	Osochor	984–978	Brukar kallas "Osorkon den Äldre" och var troligen av libyskt ursprung.
Siamon	Netjerikheperre Setepenamon		978–959	Första kungen som använde titeln "farao" (per-aa).
Pasebakhenniut	Titkheperure Setepenre	Psusennes II	959–945	Nästan helt okänd, möjligen identisk med översteprästen Psusennes III.
Överstepräster (runt 20:e och 21:a dynastierna)
Piankh			1087–1075	En general i slutet på 20:e dynastin.
Herihor Siamon	Hemnetjer Tepenamon		1076–1066	Officer i armén och överstepräst av Amon i Thebe under Ramses XI. Visir under övergången från 20:e till 21:a dynastin.
Pinudjem I Meriamon	Kheperkhaure Setepenamon		1070–1055	Överstepräst och kung av Övre Egypten 1070/54-1032 och samtida med Smendes.
Masaharta			1054–1046	Son till Pinudjem I.
Djedkhonsuefankh			1046–1045	Son till Pinudjem I.
Menkheperre	Hemnetjer Tepienamon		1045–992	Son till Pinudjem I.
		Smendes II	992–990	Son till Menkheperre.
Pinudjem II			990–969	Smendes II:s bror.
Pasebakhaennuit		Psusennes III	969–945	Kanske identisk med Psusennes II.
22:a dynastin
Sheshonk I	Hedjkheperre		omkring 946–924	Expedition i Palestina och plundrade templet i Jerusalem.
Osorkon I	Sekhemkheperre Setepenre		omkring 925–890	Handlade med Syrien.
Takelot I	Hedjkheperre		omkring 890–877	Son till Osorkon I.
Sheshonk II	Hekakheperre		omkring 924	Överstepräst för Amon i Thebe och senare medregent med sin far Osorkon I.
Osorkon II	Usermaatre Setepenamon		880 / 879–852 / 851	Stödde Syrien och Palestina i kampen mot Assyrien. Medregent till Takelot Ifrån 886/885
Harsiese I	Hedjkheperre Setepenamon		870–860	Överstepräst för Amon i Thebe, och mot-kung
Endast i Övre Egypten
Takelot II	Hedjkheperre		852 / 851–831 / 830	Tillsatte sin son Osorkon som överstepräst i Thebe vilket ledde till konflikt med Harsiese II.
Auput I			831 / 830–?	En småkung i Thebe.
Osorkon III	Usermaatre Setepenamon		790–762	Nilen steg väldigt högt under hans tid.
Takelot III	Usermaatre Setepenamon Siese		762–754	Ursprungligen Överstepräst för Amon i Thebe.
a Ini			754–749	Endast som graffiti i Karnak.
b Pajeftjauemauibastet			749–727	Lokal kung i Herakleopolis.
Sheshonk VI			727–715	Osäker existens.
Endast i Nedre Egypten
Sheshonk III	Usermaatre Setepenre		863–825 / 813	Byggprojekt i deltat.
Sheshonk IIIa			möjligen 825–813	Osäker existens.
Pami[särskiljning behövs]	Usermaatre Setepenamon		813–804 v. Chr	Mot slutet på hans regeringstid drabbades landet av hungersnöd.
Sheshonk V	Aakheperre / Aakheperure		804–767	Större byggprojekt i Tanis i slutdelen av regeringstiden.
Pedubast II			767–732 / 730	Härskare i Tanis.
Osorkon IV	Aakheperre Setepenamon		732 / 730–715 / 13	Överlämnade sig till kushiten Pije.
23:e dynastin
Pedubast I	Usermaatre Setepenamon		856 / 855–831 / 830	Motkung till Takelot II, Sheshonk III och Osorkon. Son till Takelot II.
Sheshonk IV	Usermaatre		831 / 830–825 / 824	Osäker existens.
Rudamon	Usermaatre		759–754	Styrks av ett fåtal byggen i Karnak och Medinet Habu.
Iupet II			753–730 v. Chr	Motkung till Pije.
24:e dynastin
Tefnakte	Schepsesre		727–720	Ursprungligen en lokalkung i Sais grundade den 24:e dynastin.
Bakenrenef	Wahkare	Bokhoris	720–716	Styrkt endast av en stele och några skarabéer.
25:e dynastin (kushiter)
Alara			780–760	Regerade troligen inte i själva Egypten.
Kashta	Maare		760–746	Erövrade Nubien och Egypten till Assuan.
Pije	Usermaatre / Menkheperre		746–716	Fortsatte kampanjerna och lyckades erövra hela Egypten.
Shabaka	Neferkare		716–707/706	Första Kushkungen som levde i Egypten.
Shebitko	Djedkaure	Shabatka	707/706–691	Palestina förlorades i ett slag mot assyrierna.
Taharka	Khuinefertemre	Tarakos	691–664	Kämpade mot assyrierna som erövrade norra Egypten ner till Thebe ca 667
Tanutamon	Bakare	Tementhes	664–657	Kort återerövring av norra Egypten.
Överstepräster för Amon
Iupet			944–924	Son till Sheshonk I.
Sheshonk II	Maakheperre Setepenre		924–894	Under senare år farao i 22:a dynastin.
Iuwelot			894–884	Son till Osorkon I.
Smendes III			884–874	Son till Osorkon I.
Harsiese I	Hedjkheperre Setepenamon		874–860	Son till Sheshonk II.
..diu..			860–855	Son till Harsieses I. Fullständigt namn saknas.
Nimlot			855–840 eller 855–845	Son till Osorkon II.
Takelot			845–840	Son till Nimlot, möjligen identisk med Takelot, som följde efter Harsiese II.
Osorkon			840–785	Möjligen identisk med Osorkon III.
Harsiese II			835–800	Kanske ett barnbarn till Harsiese I.
Takelot			800–775	Son till Nimlot, kanske identisk med dennes efterträdare, annars en yngre son med samma namn.
osäkert			775–765
Takelot III	Usermaatre Setepenamon		765–754	Blev senare kung i 23:e dynastin.
			754–704	Ingen överstepräst tillsatt eller fylld av två okända personer.
Haremakhet			704–660	Son till Shabaka.
Harkhebi			660–644	Son till Haremakhet.
			644–595	Ingen överstepräst tillsatt eller fylld av två okända personer.
Ankhnesneferibre	Hekatneferumut		595–560	Guds Maka till Amon.
Nitokris II			560–550	Dotter till Amasis.
Guds Maka till Amon (Övre Egypten)
Karomama Meritmut I			870–840	Möjligen dotter till Harsieses I.
Tashaheper			770 ?
Shepenupet I	Khenemetibimen		754–714	Dotter till Osorkon III.
Amenirdis I	Khatneferumut		740–700	Dotter till Kashta.
Shepenupet II	Henutneferumut		710–650	Dotter till Pije.
Amenirdis II			670–640	Dotter till Taharka.
Nebetneferumut		Nitokris I	656–595	Dotter till Psammetikus I
Ankhnesneferibre	Hekatneferumut		595–525	595–560 Översteprästinna till Amon.
Assyriskt styre
Esarhaddon			681–669	Den antiassyriska politiken under 25:e dynastin fick honom att angripa Egypten. Han lyckades erövra deltat. I Egypten från 671
Assurbanipal			669–627	Efter Esarhaddons död återupptog han erövringen av Egypten och kastade slutligen ut kushiterna. Stannade i Egypten till 664

Sentiden

Födelsenamn	Regentnamn	Grekiska	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
26:e dynastin
Psamtik	Wahibre	Psammetikus I	664–610	Flyttade huvudstaden från Memphis till Sais. Stödde assyrierna mot mederna och skyterna.
Nekau	Wehemibre	Necho II, Neko II	610–595	Skapade för första gången i Egyptens historia en marin styrka. Lät bygga en kanal mellan Nilen och Röda havet.
Psamtik	Neferibre	Psammetikus II	595–589	Startade ett förebyggande krig mot Nubien och förstörde sin fars och kushkungars monument.
Wahibre	Haaibre	Apries, Uafres	589–570	Efter militära misslyckanden i Palestina och Libyen uppror lett av Amasis.
Ahmose	Khnumibre	Amasis	570–526	Ledde Egypten till nya kulturella och ekonomiska framsteg.
Psamtik	Ankhkaenre	Psammetikus III	526–525	Besegrades av perserna i Pelusium. Den siste inhemska faraonen.
27:e dynastin (första persiska perioden)
Kembetjet	Mestiure	Kambyses II	525–522	Son till Kyros II. Erövrade och införlivade Egypten i det persiska riket.
Pedubast III	Seheruibre		522–520?	Kortlivad motkung. Revolterade mot Kambyses II satrapen (guvernör) Arjandes.
Darius	Setutre	Dareios I	521–486	Besökte personligen Egypten 518
		Psammetikus IV	omkring 486	Efter Dareios I död stod tronen övergiven i ett par år tills perserna återetablerade den. Styrks av demotiska dokument.
		Xerxes I	486–466	Misslyckades erövra Grekland trots enorm armé.
		Artaxerxes I	465–424	Besegrad i slaget vid Papremis av en enad armé av egyptier, libyer och greker.
Iretheru		Inaros	460–456	Motkung av libysk härkomst. Korsfästes i Persien 454
		Xerxes II	424–423	Mördades i sömnen av Sogdianus.
		Sogdianus	423	Tillfångatogs och avrättades av Dareios II.
		Dareios II	423–404	Försökte med grekiskt understöd göra Egypten självständigt.
		Artaxerxes II	404–402	Blev inte erkänd som farao i Nedre Egypten förrän 402
28:e dynastin
Amonirdisu		Amyrtaios	404–399	Erkändes först bara i Nedre Egypten omkring 400. Senare i övre Egypten.
29:e dynastin
Nefaarud	Baenre Mernetjeru	Neferites I	399–393	Stöttade Sparta i kriget mot perserna.
Hornebkha		Mutis	393-392	Enligt Manetho var han son till Neferites I. Inga samtida bevis på att han existerat.
Hakor[särskiljning behövs]	Khenemmaatre	Akoris	393–380	Bedrev en anti-persisk politik.
Pasherienmut	Userre Setepenptah	Psammuthis	392–391	Motkung.
Nefaarud		Neferites II	380	Regerade bara i 4 månader.
30:e dynastin
Nekhetnebef	Kheperkare	Nektanebos I	379–360	Avsatte Neferites II. Lyckades avvärja ett persiskt invasionsförsök 373
Djedhor	Irimaatenre	Teos	360–359	Vann tillbaka Palestina och Syrien med hjälp av grekiska legosoldater.
	Senedjemibre Setepenheret	Nektanebos II	359–341	Stödde uppror mot perserna som trots det stegvis erövrade Egypten igen från 341
31:a dynastin (andra persiska perioden)
		Artaxerxes III	341–338	Han lyckades på kort tid integrera Egypten i Persiska riket. Han gjorde mynt med sig själv som farao. Blev förgiftad av sin general Bagoas.
		Arses	338–336	Tillsatt efter mordet på hans far. Regerade bara över Nedre Egypten och blev senare också förgiftad precis som hans far.
Khabash	Senentenen		338–335	Nubisk motkung som ledde revolt i Övre Egypten.
		Dareios III	336–332	Dareios III:s guvernör Mazak övergav Egypten till Alexander den store utan kamp.

Grekisk-romersk tid

332 f.Kr.- 395 e.Kr.

Farao	Regentnamn	Årtal (f. Kr.)	Anmärkningar
Makedoniska regenter
Alexander den store	Meriamon Setepenre	332–323	Erövrade Egypten och grundade Alexandria.
Filip III Arrhidaios	Meriamon Setepenre	323–317	Alexanders halvbror. Ansågs svagsint och blev möjligen mördad av sin fru Olympias.
Alexander IV Aigos	Haaibre Setepenamon	317–310	Son till Alexander och Roxana. Mördad som 13-åring av Kassandros.
Ptoleméerdynastin [2]
Ptolemaios I Soter	Meriamon Setepenre	323–306 (guvernör) 306–285 (farao)	En av Alexander den stores generaler. Byggde biblioteket i Alexandria. Berenike I var medregent till abdikationen 285
Ptolemaios II Filadelfos	Userkaenre Meriamon	285–283 (med sin far) 283–246 (ensam)	Inblandad i flera krig. Byggde Fyrtornet på Faros och var gift med Berenike I.
Ptolemaios III Euergetes	Iuaennetjerui Senuisekhemankhre Setepamon	246–222	Stor Ptolemaisk expansion.
Ptolemaios IV Filopator	Iuaennetjerui Menkhusetep Ptahuserkare	222–205	Vann slaget vid Rafia över Antiochos III.
Ptolemaios V Epifanes	Iuaennetjerui Merujitsetep Ptahuserkare	205–180	Besittningarna i Europa och Mindre Asien gick förlorade. Giftmördad av sina hovmän.
Ptolemaios VI Filometor	Iuaennetjerui Peruisetepen Ptahkheper Irimaatenamonre	180–145	Påbörjade templen i File. Föll i slaget vid Oinoparas.
Ptolemaios VII Neos Filopator		145	Son till Ptolemaios VI. Mördad av sin farbror Ptolemaios VIII.
Ptolemaios VIII Euergetes		170–163 145–116	Fördrev intellektuella och andra från Alexandria. Inbördeskrig (132–124) mot Kleopatra II Hade sin son Ptolemaios Memfites mördad.
Ptolemaios IX Soter II		116–107 88–80	Fördriven till Cypern.
Ptolemaios X Alexander I		107–88	Försökte erövra Cypern.
Ptolemaios XI Alexander II		80	Son till Ptolemaios X. Mördade sin fru 19 dagar efter giftermålet och blev lynchad av medborgarna i Alexandria.
Ptolemaios XII Neos Dionysos (Auletes)	Iuaenpanetjernehem Setepenptah Irimaat	80–58 55–51	Oäkta son till Ptolemaios IX. Romerska senaten såg honom som En vän till Rom.
Berenike IV		58–55	Halvsyster till Kleopatra. Avsatte sin far, Ptolemaios XII som senare mördade henne.
Kleopatra VII	Netjermerites	51–30	Älskare till Julius Caesar och Marcus Antonius. Begick självmord efter Antonius gjorde detsamma.
Ptolemaios XV Caesarion	Iuapanetjernetinehem Setepenptah Irimaatre Sekhemankhamon	44–30	Son till Caesar. Medregent till sin mor Kleopatra VII. Mördad på order av Augustus.

Se även

• Faraos fem namn
• Stor kunglig hustru