Edvard VII (engelska: Edward VII), Albert Edward, född 9 november 1841 på Buckingham Palace i London, död den 6 maj 1910 på Buckingham Palace, var kung av Storbritannien och kejsare av Indien från 1901 till sin död 1910.
| Edvard VII | |
|---|---|
 | |
| Foto av Edvard VII från 1902. | |
| Regeringstid | 22 januari 1901–6 maj 1910 |
| Kröning | 9 augusti 1902 i Westminster Abbey i London |
| Företrädare | Viktoria |
| Efterträdare | Georg V |
| Regeringstid | 22 januari 1901–6 maj 1910 |
| Företrädare | Viktoria |
| Efterträdare | Georg V |
| Gemål | Alexandra av Danmark |
| Barn | Albert, hertig av Clarence Kung Georg V Louise, hertiginna av Fife Victoria Maud, drottning av Norge John |
| Ätt | Sachsen-Coburg-Gotha |
| Far | Albert av Sachsen-Coburg-Gotha |
| Mor | Viktoria |
| Född | 9 november 1841 Buckingham Palace |
| Namnteckning |  |
| Död | 6 maj 1910 (68 år) Buckingham Palace |
| Begravd | 20 maj 1910 St. George's Chapel, Windsor |
.svg) | |
 | |
Edvard VII var äldste sonen till drottning Viktoria och hennes gemål, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Han kallades Bertie av familj och nära vänner.
Biografi
Tronföljare från födseln
Strax efter klockan tio på förmiddagen den 9 november 1841 föddes prinsen på Buckingham Palace i London. Han var det andra barnet och äldste sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes gemål, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Som äldste son till den brittiska monarken var han tronföljare från födseln. Bara fyra veckor efter sin födelse tilldelades han titeln Prince of Wales, som enligt tradition ges till den brittiske tronföljaren.
Fadern avled i tyfoidfeber 1861 efter att ha besökt sonen i Cambridge där Edvard förde ett lättsinnigt studentliv, och modern, som var otröstlig av sorg, anklagade sonen för dödsfallet. Hon ansåg att ”Bertie” var en oansvarig playboy.
Han gifte sig med prinsessan Alexandra av Danmark den 10 mars 1863 på Windsor Castle, men fortsatte att ha en rad älskarinnor, bland vilka den mest kända var Lillie Langtry. På senare år knöt han förbindelse med mrs Alice Keppel, som i mycket kom att fungera som hans mätress.
Kung till slut
I juni 1902, kort innan sin kröning, genomgick kung Edward en blindtarmsoperation, den tredje personen i Storbritannien att överleva en sådan operation. På grund av operationen fick Edwards kröning skjutas upp till augusti samma år.[1]
Edvard VII blev år 1908 den förste brittiske monark som besökte Sverige. Han hade tidigare besökt Sverige år 1864 då han utnämnts till riddare av Serafimerorden av Karl XV. Enligt honom själv var han god vän med Oscar II (d 1907).
Edward dog 6 maj 1910 på Buckingham Palace 68 år gammal. Hans begravning skedde den 20 maj samma år. Han efterträddes av sin son Georg V av Storbritannien
Barn (inom äktenskapet)
- Albert Victor, hertig av Clarence och Avondale, (1864–1892).
- Georg V av Storbritannien, (1865–1936) gift med Mary av Teck.
- Louise av Storbritannien, (1867–1931), gift med Alexander Duff, hertig av Fife.
- Victoria av Storbritannien, (1868–1935).
- Maud av Storbritannien, (1869–1938), gift med Håkon VII av Norge, mor till Olav V av Norge.
- John (som dog samma dag han föddes 6 april 1871)
Utmärkelser
Ordnar
Strumpebandsorden, 1858
Tistelorden, 1867
Sankt Patriksorden, 1868
Bathorden, 1865/1897
Indiska stjärnorden, 1861/1866
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden, 1877
Kejsardömet Indiens orden, 1887
Victoriaorden, 1896
Zähringer Löwenorden, 1861
Sankt Hubertusorden, 1901
Leopoldorden, 1859
Elefantorden, 1863
Dannebrogsmännens hederstecken, 1864
Dannebrogorden, 1901
Hederslegionen, 1863
Frälsarens orden, 1862
Annunziataorden, 1859
Krysantemumorden, 1886/1902
Nederländska Lejonorden, 1849
Sankt Olavs orden, 1874
Svarta örns orden, 1858
Röda örns orden, 1874
Sankt Andreas orden, 1844
Alexander Nevskijorden, 1844
Vita örnens orden, 1844
Sankt Annas orden, 1844
Sankt Stanislausorden, 1844
Sankt Vladimirs orden, 1881
Chakriorden, 1880
Vita elefantens orden, 1887
Gyllene skinnets orden, 1852
Karl III:s orden, 1876
Riddare med kedja av Serafimerorden, 27 september 1864.[2]
Kommendör med stora korset med kedja av Vasaorden, 26 april 1908.[3]
Riddare av Carl XIII:s orden, 1868.[4]
Sankt Stefansorden, 1867
_ribbon.svg){kind=small}
_ribbon.svg){kind=small}
_ribbon.svg){kind=small}
Militära hedersgrader
- Hedersöverste för Gardehusarregimentet, 1870.
- Generalkapten (hedersgrad) i Spaniens armé
- Amiral (hedersgrad) i Spaniens flotta
- Amiral (hedersgrad) i Svenska marinen, 1905.[5]
- General (hedrsgrad) i Svenska armén, 1908.[6]
Generalfältmarskalk (hedersgrad) i Tyska hären, 1883.- Storamiral i (hedersgrad) Kejserliga marinen, 26 juni 1902.
Anfäder
| 8. Hertig Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld (även 14.) | |||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Hertig Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha | |||||||||||||||||||||||||||||
| 9. Augusta av Reuss-Ebersdorf (även 15.) | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Albert av Sachsen-Coburg-Gotha | |||||||||||||||||||||||||||||
| 10.Hertig August av Sachsen-Gotha-Altenburg | |||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg | |||||||||||||||||||||||||||||
| 11.Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin | |||||||||||||||||||||||||||||
| 1.Kung Edvard VII | |||||||||||||||||||||||||||||
| 12. Kung Georg III | |||||||||||||||||||||||||||||
| 6. Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn | |||||||||||||||||||||||||||||
| 13. Charlotte av Mecklenburg-Strelitz | |||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Drottning Victoria | |||||||||||||||||||||||||||||
| 14. Samma som 8. | |||||||||||||||||||||||||||||
| 7. Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld | |||||||||||||||||||||||||||||
| 15. Samma som 9. | |||||||||||||||||||||||||||||
Se även
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
