Edgar Douglas Adrian, 1:e baron Adrian, född 30 november 1889 i Hampstead i London, död 4 augusti 1977 i Cambridge, var en brittisk neurofysiolog och nobelpristagare.
Edgar Douglas Adrian  | |
 | |
| Född | 30 november 1889 Hampstead, London, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 4 augusti 1977 (87 år) Cambridge, Cambridgeshire, Storbritannien |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Westminster School  |
| Sysselsättning | Läkare, universitetslärare, neuroforskare, politiker[1], fysiolog |
| Befattning | |
| Ordförande för Royal Society (1950–1955) Ledamot av Brittiska överhuset (1955–1977)[2] | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge (1937–1951) |
| Maka | Hester Adrian, baronessa Adrian (g. 1923–)[3][4] |
| Barn | Ann Pinsent Adrian (f. 1924)[5][3] Richard Adrian, 2:e baron Adrian (f. 1927)[5][3] Jennet Parker Adrian (f. 1927)[5][3] |
| Föräldrar | Alfred Douglas Adrian[5][3] Flora Lavinia Barton[5][3] |
| Utmärkelser | |
| Balymedaljen (1929) Croonian Medal and Lecture (1931) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1932)[6][7] Royal Medal (1934) Förtjänstorden (1942) Hedersdoktor vid Lyons universitet (1946)[8] Copleymedaljen (1946)[9] Albert-medaljen (1953) Hedersdoktor vid Sorbonne (1957)[10] Karl Spencer Lashley Award (1961)[11] Fellow of the Royal Society Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Honorary Fellow of the British Psychological Society | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
Adrian fick sin utbildning och var senare verksam vid universitetet i Cambridge, som professor, som master vid Trinity College och en tid som universitetets kansler.
I sin forskning kunde Adrian, vid studier av nervledningen, som mått på impulserna använda nervernas ytterst svaga aktionsströmmar, förstärkta på samma sätt som i tidens radioteknik. Med denna metod gjorde han nya områden inom neurofysiologin tillgängliga för forskning och nådde resultat av största betydelse för uppfattningen om grunden för sinnesförnimmelser och nervledningens finare mekanism.
Utmärkelser
År 1932 tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Charles Scott Sherrington för pionjärarbeten rörande nervernas och nervsystemets funktioner.
Adrian invaldes 1952 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Referenser
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
